Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Afrikas stjärna är en av byggstenarna i vårt kulturarv

Från 2020
Uppdaterad 16.04.2021 13:29.
Afrikas stjärna
Bildtext Maximal otur vid Guldkusten.
Bild: YLE / Katja Solla

Nationalspelet framom alla andra finländska brädspel är Afrikas stjärna. I 70 år har finländare och skandinaver jagat den försvunna diamanten, övertygade om att den eftertraktade ädelstenen finns på St. Helena, i Saharas öken eller vid Victoriafallen. Spelet skapades av en tonåring i en källarlokal vid Kajsaniemigatan i Helsingfors.

Allting fick sin början på 40-talet i huvudet på en vetgirig och uppfinningsrik pojke.

I efterkrigstidens Finland rådde brist på det mesta, men vad Kari Mannerla (1930-2006) beträffar, så hade han åtminstone ett överskott av idéer.

Korsord, pyssel och egenhändigt konstruerade leksaker som kunde säljas per postorder ingick i den unge affärsmannens sortiment. Men snart tillkom också berättelser inspirerade av den tidens äventyrsfilmer och böcker.

Lauren Bacall ja Humphrey Bogart Howard Hawksin elokuvaklassikossa Syvä uni.
Bildtext Filmer med Humphrey Bogart inspirerade Kari Mannerla.

En ung affärsman

I en källarlokal på Kajasaniemigatan i Helsingfors drev han sitt lilla affärsimperium med skolkamrater som underleverantörer. Vid sidan av pyssel och leksaker intresserade sig Mannerla tidigt också för brädspel.

Den unge spelkonstruktören Kari Mannerla sitter vid sitt skrivbord.
Bildtext En ung Kari Mannerla vid sitt skrivbord.
Bild: Minka Mannerla

På 40-talet konstruerade han bland annat ett travspel, ett rymdspel och ett spel som handlade om att hugga ved. Spelen såldes för en engångssumma, trycktes i små upplagor och glömdes fort bort.

Jag brukar börja i Kairo!

― Kari Mannerla

Men när Kari Mannerla var sjutton hade han finslipat sitt kunnande och konstruerat ett spel som var flerfaldigt bättre än alla tidigare försök.

Inspirerad av Tarzan och äventyrsfilmer med Humphrey Bogart utvecklade han ett spännande och fantasieggande spel som utspelade sig i Afrika.

Afrikas stjärna (spelplan)
Bildtext Originalutgåvan av Afrikas stjärna från år 1951.
Bild: Kari Mannerla/Martinex

Afrikas stjärna blir till

En ovärderlig skatt i form av en diamant fanns gömd någonstans på den afrikanska kontinenten. Det gällde att hitta den och hemföra den till Kairo eller Tanger före de andra medspelarna.

Samtidigt gällde det att se upp för rövare så att man inte blev rånad och strandsatt på ön St. Helena.

Alltid kan det komma en rövare som tar alla dina pengar.

― Kari Mannerla

Kadonnut Afrikan tähti eller Den försvunna diamanten som spelet hette i sin ursprungsversion blev en omedelbar succé.

Efter kriget kunde man äntligen andas ut och se på framtiden med större tillförsikt. Inte heller omvärlden tedde sig längre lika onåbar.

Afrikas och Sydamerikas exotism nådde finländarna via populärkulturens filmer, musik och böcker - något som också den unge Kari Mannerla tog fasta på i Afrikas stjärna.

Efter kriget fanns en klar beställning på förströelse och tankeflykt. Även om man inte hade råd att resa kunde man alltid drömma sig bort till ett pulserande Afrika med rytande lejon och infödingar klädda i bastkjol.

Kombinationen av äventyr, exotism och lekfullhet visade sig vara sällsynt lyckad och spelet blev en given succé inte bara i Finland utan i hela Norden.

En framgångssaga

Det spännande upplägget bidrog naturligtvis till spelets framgång, liksom det faktum att spelet tilltalade spelare i alla åldrar.

I en unik intervju från 1993 har Kari Mannerla redan sett hur spelet förenar generationer och hur det sammanför dem för en halvtimme i jakt på ädelstenar i mörkaste Afrika.

- Kanske det är spännande och varje spelomgång varierar. Den viktigaste orsaken till att det går så bra i Finland är den att föräldrar har spelat Afrikas stjärna när de själva var barn.

Spelkonstruktören Kari Mannerla (hand) pekar på Afrikas stjärna.
Bildtext Spelet bär upphovsmannens namn.
Bild: YLE/Kuvapalvelu

Det är spänning och tradition som ligger bakom spelets framgång.

Många brädspel är belagda med minnen, men brädspelen är också ett slags katalysatorer som får människor att komma samman, veckla ut den där välbekanta spelplanen, sprida ut spelknapparna och fundera på strategier.

Brädspelen fungerar fortfarande som ett socialt kitt i en värld som i övrigt blir alltmer splittrad. Samtidigt står många spel för kontinuitet och trygghet.

Afrikas stjärna speglar en svunnen värld och bjuder sina spelare på en tidsresa som andas äventyr, exotism och fara i lagom portioner.

Det lönar sig inte att spara pengar. Man ska nog satsa!

― Kari Mannerla
Kari Mannerla med Afrikas stjärna i sin hand.
Bildtext Efter framgången med Afrikas Stjärna gjorde Kari Mannerla en lång karriär inom reklambranschen.
Bild: YLE/Kuvapalvelu

Det kolonialistiska arvet

Visst har Afrikas stjärna anklagats för att upprätthålla en gammal kolonialistisk värld och åtminstone i Sverige gjorde spelföretaget Alga en reviderad version av spelet år 2017.

Samtidigt bör spelet ses i sitt sammanhang och som en spegling av 50-talets syn på Afrika.

Aningslöshet och okunskap rättfärdigar inte en kolonialistisk syn, men år 1951 var allting annorlunda och synen på Afrika en annan än den är idag.

Spelets kolonialistiska barlast har heller inte lyckats grumla Afrikas stjärnas glans.

Fortfarande säljs Afrikas stjärna i tusentals exemplar. Spelet har uppnått en position som nationalklenod och klassiker och utgör utan tvivel en av byggstenarna i vårt kulturarv.