Analys: Recessionen som kom av sig
Hela förra året varnade ekonomiska experter för att högkonjunkturen skulle ta slut. Ekonomin bromsades hela tiden upp och vi stod på branten till en recession. Trodde vi. I dag förutspådde EU-kommissionen fortsatt stadig och måttlig tillväxt i den europeiska ekonomin.
I slutet av 2018 pekade alla ekonomiska tillväxtkurvor neråt. Och det var hög tid. Den globala ekonomin hade inte upplevt en lågkonjunktur sedan finanskrisen år 2008. Så länge brukade inte lågkonjunkturerna låta vänta på sig.
I regel har konjunkturcyklerna varat tre till åtta år. Så länge har det alltså tagit att uppnå höjden på nästa högkonjunktur efter att man passerat den förra. Eller alternativt sjunka ner i dalen på nästa recession efter att man klarat av att kravla sig upp ur den tidigare.
Men så har det inte varit efter finanskrisen. Gång på gång spådde ekonomerna att recessionen skulle slå till. Men det gjorde den aldrig, tills det började se ut att vara dags när vi närmade oss 2019.
Det var klart för alla att tillväxten mattades av. Nu skulle ekonomerna bli sannspådda.
Men i stället för att rasa okontrollerat bromsade tillväxten in nästan irriterande långsamt. Och i slutet av förra året blev nedgången så långsam att den de facto stannade upp helt och hållet.
Och nu ser tillväxten ut att öka igen. Inte mycket. Men i alla fall. Globalt spår man nu en tillväxt på ungefär 3 procent.
EU hänger inte riktigt med i den globala tillväxten, men inte heller här störtar vi ner i någon avgrund.
Enligt EU-kommissionens prognos kommer bnp-ökningen i euroområdet att ligga kvar på en stabil nivå på 1,2 procent under 2020 och 2021. För EU som helhet beräknas tillväxten sjunka marginellt under 2020 och 2021 – till 1,4 procent jämfört med 1,5 procent under 2019.
Varför har recessionen uteblivit?
Det finns säkert många orsaker till att recessionen inte slagit till. En är helt klart att centralbankerna har pumpat ut pengar på marknaden för att få igång tillväxt.
I Europa har det inte fungerat lika bra som i USA, men de värsta vågdalarna har undvikits.
Europa skiljer sig också i övrigt från USA och Kina.
I EU hyllar vi en återhållsam finanspolitik och gör vårt bästa för att staterna inte ska överskuldsätta sig. Greklands öde är i färskt minne.
Greklands skuldkris var försåtlig. Så länge det gick bra i ekonomin verkade inte statsskulden för stor. Men när finanskrisen knackade på dörren tappade långivarna förtroendet för den grekiska ekonomin.
USA har länge struntat i sådana hänsyn. Landet betecknas ofta som för stort för att falla: Inga långivare vågar dra åt lånekranarna. Om USA skulle tvingas in i en skuldkris av grekiska mått skulle hela den globala ekonomin få problem. Det skulle också slå mot långivarna.
Trump har sorglöst ökat USA:s skuldbörda genom ett årligt underskott i statsfinanserna på 4,5 procent.
Då har man talat mindre om att Kinas underskott är 6 procent. I vissa beräkningar där man tar med också kinesiska bolags skulder stiger underskottet med 10 procent.
Med underskotten håller både Kina och USA tillväxten igång. EU:s andel av den globala tillväxten är bara en tiondel. Vår strama skuldsättning bromsar inte världsekonomin nämnvärt.
"Europa kunde föra en aktivare finanspolitik än man gör nu"
Frågan är om EU handlar klokt, så att vi inte är så exponerade för skulder om bubblan spricker och USA:s och Kinas överskuldsättning slutligen slungar in världen i århundradets recession.
Recessionerna har i regel varit baksmällan efter en konsumtionsfest. Företag och privatpersoner har i sin skuldsättning förlitat sig på en framtida tillväxt som inte har förverkligats.
Hur länge USA och Kina kan hålla igång tillväxten genom att skuldsätta sig är svårt att veta.
Under tiden halkar Europa i sin försiktighet hela tiden efter. Visserligen väntas industrierna nu öka sin produktion. Lagren gapar redan tomma, och efterfrågan ökar
Piet Christiansen från Danmark är Danske Banks senioranalytiker när det gäller Europeiska Centralbanken.
– Vi har restriktioner som gör att vi inte kan utnyttja dagens låga räntor lika bra som vi har kunnat tidigare. Många statsobligationer har mycket låg ränta. Man kunde låna pengar billigt och använda dem till offentliga investeringar. Europa kunde föra en aktivare finanspolitik än man gör nu.
Enligt Piet Christiansen kunde det här vara ett sätt att få igång en snabbare tillväxt i Europa. Han tycker inte vi behöver vara rädda för att gå samma öde till mötes som Grekland. Huvudsaken är att vi använder pengarna till nyttiga investeringar.
– Man borde inte ta skuld för att till exempel sänka skatter. Men om man investerar i flygfält, infrastruktur, grön teknologi, vindkraft och andra liknande projekt kan man använda finanspolitiken till att få igång en långsiktig tillväxt.
Han tycker att Europas finansministrar inte borde vara rädda för de scenarier som förverkligades under finanskrisen nu när räntorna är låga. Också Finland kunde föra en aktivare finanspolitik.
Det viktiga är alltså hur dyrt det är att låna pengarna, och hur de används. Enligt det här synsättet är budgetunderskotten inte ett problem om räntorna är låga och pengarna används förnuftigt.
Problemen börjar först om man lånar dyrt och använder pengar på sådant som inte främjar tillväxten.
Inverkar coronaviruset?
I detta läge då ekonomin igen verkar gå mot en liten men stadig tillväxt är det lätt att förstå Piet Christiansens rekommendationer.
Samtidigt är det värt att minnas att alla ekonomiska prognoser ska tas med en nypa salt. Inte ens de mest avancerade beräkningar kan beakta framtida händelser som ingen kan känna till.
Vid sidan av ökad protektionism, handelskriget mellan USA och Kina och brexit kastar nu också coronavirusepidemin en skugga över tillväxten. Många ekonomer räknar ändå med att epidemin ska lätta i maj, och att den negativa effekten ska bli kortvarig.
Naturligtvis saknar ekonomerna medicinsk expertis att bedöma hur viruset kommer att spridas. De hoppas ändå att det ska bete sig som andra virus har gjort.
Tidigare har sommarvärme och torka knäckt spirande pandemier. Även om tillväxten inledningsvis har bromsats upp, har skadan tagits igen när faran varit över.