Vad händer med barnbidraget och bostadsstödet? 5 frågor om regeringens jätteprojekt som är större än vårdreformen

Statsminister Sanna Marins (SDP) regering vill helt omarbeta socialskyddet, ett projekt som enligt experter vore större än social- och hälsovårdsreformen. Yle har frågat tre experter varför reformen behövs och vad regeringen försöker uppnå med den.

Finlands socialskydd liknar ett lapptäcke. Genom åren har täcket lappats så många gånger att det börjar bli svårt att urskilja det ursprungliga tyget.

Sanna Marins regering har för avsikt att omarbeta hela socialskyddet, och har reserverat två mandatperioder för arbetet. En kommitté ska tillsättas för reformen, och alla riksdagspartier ska vara representerade.

Senast försökte man förnya socialskyddet år 2007, under Matti Vanhanens (C) andra regering. Då tillsattes SATA-kommittén, som inte lyckades åstadkomma betydande resultat.

En orsak var pengar: investeringsbanken Lehman Brothers konkurs år 2008 gav upphov till en internationell finanskris.

Framför allt föll ändå SATA-kommitténs arbete på stridigheter mellan partierna, om huruvida socialskyddet skulle förutsätta en motprestation av medborgaren eller inte.

Större än social- och hälsovårdsreformen

Dekan Juho Saari vid Tammerfors universitet säger att reformen är stor, och jämfört med social- och hälsovårdsreformen rentav enorm. Saari ledde en utredning om ojämlikhet under regeringen Sipilä.

Beloppen inom socialskyddet är stora. Bara i år är 1,5 miljarder öronmärkt för det allmänna bostadsbidraget, medan utkomststödet uppgår till 700 miljoner och diverse barnbidrag till 1,4 miljarder euro.

Yle frågade tre experter vad regeringen försöker uppnå med reformen. Experterna är dekanen vid Tammerfors universitet Juho Saari, forskningsprofessor Pasi Moisio vid Institutet för hälsa och välfärd THL och direktör Liisa Siika-Aho vid Social- och hälsovårdsministeriet.

1. Varför behöver socialskyddet omarbetas?

Finlands socialskydd har utvecklats under 20-30 år, då man hade det mer knapert. Sedermera har många små ändringar gjorts i stöden, till exempel har barnbidraget fått en förhöjning för ensamstående. Juha Sipiläs (C) regering beslöt att betala en engångsersättning på 2 500 euro till arbetsgivare vars kvinnliga anställda tar mammaledigt.

Resultatet är diffust.

Medborgare vet inte längre hurdana förmåner de har rätt till, och myndigheterna har inte koll på medborgarna. Att balansera inkomster och stöd är dessutom svårt speciellt för låginkomsttagare.

Utkomststödet har blivit en långvarig förmån, fastän det skulle vara en tillfällig lösning. Alltför många finländare fastnar i ett liv på utkomststöd, och därifrån är det svårt att ta sig vidare till ett jobb eller en utbildning.

I år har staten budgeterat 1,5 miljarder för bostadsbidrag, men grundfrågan är fortfarande inte löst: stöder stödet människors boende eller bostadsbyggande? Att ansöka om stöd har blivit byråkratiskt, och att gå över från ett stöd till ett annat är besvärligt.

Samhället och arbetslivet har förändrats, men socialskyddet har inte förnyats i samma takt.

2. Vilken är den svåraste frågan?

Partierna har väldigt olika syn på frågan om socialskyddet ska vara en basinkomst eller om stödet ska kräva en motprestation. De gröna och Vänsterförbundet är för en basinkomst, medan övriga partier kräver att medborgaren ska delta i utbildning eller praktik för att få rätt till stöd.

Om ett parti bromsar i början av arbetet, och säger att endast den egna modellen duger, så är det svårt att komma framåt.

Det måste också slås fast huruvida stöden är personliga eller familjespecifika. För tillfället betalas utkomststödet och bostadsbidraget till hushåll, medan övriga stöd såsom arbetslöshetsunderstöd är personligt. Om en partner befinner sig i en annorlunda livssituation kan det här orsaka svårigheter i den gemensamma vardagen.

Befolkningen blir allt äldre, och inom kort borde det också fattas beslut om äldre borde sälja sin egendom för att bekosta sin egen vård. Under nuvarande regler måste personer som får utkomststöd sälja egendom, med undantag för personliga bruksföremål.

Det finns också förmåner, som inte innefattar tjänster. Den som får arbetslöshetsunderstöd måste ta sig fram på egen hand. De personerna uppmuntras inte till utbildning eller praktik, och det här vill man ändra på.

3. Hur ska reformen genomföras?

Två mandatperioder har reserverats för reformen av socialskyddet. En kommitté tillsätts för ändamålet, och riksdagsledamöter från alla riksdagspartier sitter i kommittén. Kommitténs arbete ska ledas av THL:s forskningsprofessor Pasi Moisio.

Experter och representanter för arbetsmarknads- och företagsorganisationer deltar också i arbetet, men de är inte ordinarie medlemmar i kommittén.

Genom att involvera samtliga riksdagspartier, försöker man undvika att vinnarpartiet i nästa riksdagsval skulle skrota kommitténs arbete.

4. Vem gynnas av reformen?

Personer som rehabiliteras för psykisk ohälsa och sådana vars problem har fallit mellan stolarna. Om en person är frisk eller sjuk är situationen klarare, men problem kan uppstå om personen tidvis arbetar och tidvis är sjuk.

Alla medborgare gynnas också av att socialskyddet blir tydligare och lättare att begripa. I samband med reformen kan man också hitta bättre modeller i andra nordiska länder och tillämpa dem i Finland.

Tanken bakom reformen är att hitta fallgropar i det nuvarande systemet och åtgärda dem.

5. Vem skulle reformen missgynna?

Ingen har gjort socialskyddet komplicerat för att vara elak. Dagens system har vuxit fram bit för bit, och man har försökt beakta olika livssituationer. Då system för stöd och förmåner förenklas förlorar någon alltid.

Tjänstemännen hoppades att arbetet med reformen skulle få ta tre mandatperioder, men nu vill man alltså genomföra den på 7-8 år. Det begränsar följande regerings arbete, men betyder också att kommitténs arbete måste framskrida redan under pågående mandatperiod.

På fredag informerade social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (VF) om reformen. Presskonferensen (på finska) ligger i sin helhet på Arenan.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel 5 kysymystä hallituksen jättiremontista: Nyt ratkotaan, mitä tapahtuu lapsilisille ja asumistuelle: "Se on kuin pilkkoisi norsun kilon pala kerrallaan” skriven av Kristiina Tolkki.