Sex scenarier där mänskligheten raderas
Mänskligheten är skör och många faror lurar bakom hörnet. Men hur sannolikt är det att att mänskligheten dör i ett moln av aska eller av en robots bortprioriteringar? Det svarar framtidsforskaren Karim Jebari på.
Artikeln är skriven runt temat för podden Lägsta domstolens avsnitt om undergången

Så kommer vi alla att dö
Karim Jebari är framtidsforskare vid Institutet för framtidsforskning i Sverige. Podden Lägsta domstolen gav honom i uppdrag att kommentera olika scenarier för hur mänskligheten kunde upphöra.
Klimatkrisen
Även om klimatkrisen med sin stigande temperatur och havsvattennivå kan ha enorma följder på mänskligheten tror Jebari att vår art inte är hotad.
– Det är en extremt låg risk att den utgör mänsklighetens undergång, säger Jebari.
Det potentiella scenario som kunde ha så fatala följder vore om vår planet fick Venus varma klimat, men det är enbart domedagsteorier som saknar en faktisk grund, menar Jebari.
Klimatkrisen kan ändå öka risker för andra hot mot mänskligheten – krig och pandemier är två exempel. Krisen kan också ha en effekt på ekonomisk tillväxt vilket i sin tur kan vara en katalysator för andra typer av problem som pandemier.
– Jag ser klimatkrisen som ett jättestort problem, inte på grund av att hög temperatur eller skogsbränder enskilt utgör hot mot mänskligheten, utan för att den höjer risknivån generellt, säger Jebari.
Supervulkanutbrott
Runt vår planet finns ett tjugotal så kallade supervulkaner – enorma håligheter i jordskorpan som fylls med magma. Den mest berömda är kanske kalderan i nationalparken Yellowstone i USA.
Traditionellt har supervulkanutbrott skett ungefär vart 100 000:e år, men det är ingen regelbundenhet vi behöver sätta mänskligheten i pant för.
Ett supervulkanutbrott låter som om jordskorpan exploderar och allt liv förgörs i en explosion av lava. Det är dock inte så ett potentiellt utbrott skulle hota mänskligheten, menar Jebari.
– De klimatförändringar som supervulkaner har orsakat förut var mycket långsammare än de klimatförändringar som vi håller på att orsaka nu.
Följderna är utdragna och kan förändra klimatet under en period på tusentals, till och med tiotusentals år, menar Jebari.
När supervulkanen Toba hade utbrott för runt 75 000 år sedan antas den ha skapat en mellan sex och tio år lång vulkanisk vinter på planeten. Askan och partikelmängden i luften släppte helt enkelt inte igenom solstrålar.
Apokalypsens fyra ryttare är ju ett team
Pandemier
Medan coronaviruset härjar i världen är det oundvikligt att minnas pandemiklassiker som pesten eller spanska sjukan.
Karim berättar att virus antingen har hög dödlighet eller hög smittsamhet. Om dödligheten är hög är personen ofta så sjuk att hen helt enkelt inte fysiskt lyckas ta sig runt och smitta folk. Men det finns undantag och det är de som är skrämmande.
– hiv/aids är inte väldigt smittsamt men den tar lång tid att upptäcka. En person riskerar att smitta väldigt många, säger Jebari.
Ett nytt, okänt virus med liknande egenskaper kunde alltså utgöra ett hot mot mänskligheten.
Andra riskabla smittsjukdomar är sådana som smittar via djur såsom pesten spreds på grund av råttor. Om djuret dessutom inte själv påverkas kraftigt av att bära på viruset är situationen tämligen taskig för Homo sapiens.
– En hemsk möjlighet vore om det fanns ett virus som sprids med hjälp av hudbakterier eller kvalster.
Så länge det finns ekonomiska resurser till forskning och upprätthållande av en bra hygien är dock pandemier kontrollerbara i ett stort perspektiv. Men om förutsättningarna förändras, så förändras också chanserna till att skydda sig.
– Apokalypsens fyra ryttare är ju ett team. Genom historien har pandemier hängt samman med krig, säger Jebari.
Krig
Det börjar vara en tid sedan världens stormakter kommit samman och ordnat krig med varandra – alla på samma gång. Mycket har hänt sedan det förra världskriget – mer utvecklade kärnvapen och drönare, för att nämna två exempel.
– Vi vet inte vad som skulle hända i en situation med världskrig med kärnvapen och om vi skulle kunna kontrollera en eskalering av kärnvapenanvändning, säger Jebari.
Jebari spekulerar kring att kriget kunde inledas med en liten kärnvapendetonering för en taktisk fördel, som bemöts med större och större vapen.
Skräckscenariot i ett kärnvapenkrig är något som kallas för eldstormar. Om man släpper en kärnvapenbomb över en stad bildas ett sorts mikroklimat i hettan där varm luft från omgivningen dras in i staden och bildar vindar av orkanstyrka som skickas högt upp i stratosfären.
Sotet från den brinnande staden kan blockera solljus som i sin tur leder till en kärnvapenvinter.
– Enligt nya klimatmodeller är kärnvapenvintrarna ett större problem än man tidigare har trott.
Medeltemperaturen kunde sjunka med mellan 10 och 20 grader beroende på var på planeten man befinner sig. Kölden kan hålla i sig i upp till tio år vilket skulle drabba jordbruket enormt på en global nivå.
– Den här typen av kärnvapenvinter uppfattar jag som det mest sannolika hotet mot mänskligheten.
En intressant detalj är att Finland faktiskt har ett av Europas största matförråd, förklarar Jebari.
Artificiell intelligens
Artificiell intelligens styr redan många av våra val i vardagen. När du frågar din smarthögtalare om recept eller när du får skräddarsydda annonser i ditt sociala medieflöde är det AI som jobbar åt dig.
Det har redan länge existerat AI som överträffat människan på specifika uppgifter, som när världens bästa schackspelare Garry Kasparov förlorade mot IBM-datorn Deep Blue år 1996.
Nästa steg i utvecklingen är att skapa någonting som kallas för AGI, eller artificial general intelligence. Med andra ord strävar människan efter att skapa AI som är lika duktig, eller smartare än människan generellt – på alla uppgifter.
Skräckscenariot är alltså när människan tappar kontrollen över maskinen – när den fattar egna beslut och gör egna uppdateringar som vi inte längre förstår.
Men hur kan den då döda oss, helt konkret? Karim Jebaris exempel är minst sagt blodigt.
– Anta att den är programmerad att skapa stål. Då kunde den inse att människor har en massa järn i sitt blod och mosa alla människor för att skapa stålrör av oss.
Härligt. En AI-maskin är, om än komplex, väldigt konkret i sitt tänkande. Den gör vad den blir tillsagd att göra – inte nödvändigtvis vad vi vill att den ska göra.
Det här är ju en scifi-författares våta dröm, men är det realistiskt?
– Min uppfattning är att det är osannolikt att det kommer att ske. Vår existerande AI-teknologi är inte bara väldigt långt ifrån superintelligens utan också paradigmatiskt fel.
Den existerande teknologin har helt enkelt inte potentialen att bli bättre än människor. Arkitekturen är för begränsad.
Eftersom det ligger så långt in i framtiden tror Jebari att människan kommer hinna analysera risker och bygga system för att stoppa en intelligens som springer ifrån oss.
Rymden
Universum och våra nära galaxer är hotfulla platser fyllda av krafter som kan ta kål på oss. Det är en allmän uppfattning att dinosaurierna gick under på grund av en asteroid och vet ni vad. Det finns fler asteroider i rymden.
– Gällande asteroider har man kartlagt vårt närområde ganska väl. Vi vet ungefär var de största stenarna finns och vi vet att de inte kommer att kollidera med oss inom några sekler, säger Jebari.
Det gäller alltså asteroider som hotar jorden i en större skala. När det kommer till snäppet mindre asteroider med potentialen att förstöra städer är det enligt Jebari inte uteslutna möjligheter.
– Men man har uteslutit en existentiell risk från asteroider på kort sikt.
Skönt att höra att stenbumlingarna inte utgör ett hot just nu. Men om vi tillåter oss att fantisera lite vildare över vår betydelselöshet behöver vi förstås ta upp det scifigaste scenariot – utomjordingar.
Enligt Jebari har han svårt att se att människan till exempel skulle kunna förstå möjliga signaler från andra livsformer.
– Översättning av ett helt främmande språk förutsätter interaktion i en bekant kontext.
Och vad händer när vi inte förstår varandra? - det blir konflikt. Men vem attackerar först för att uppnå ett taktiskt försprång?
Allt det här är förstås spekulativt till den grad att inte ens ordet spekulativt räcker till. Men det är kul att spekulera.