Det behövs mer stöd på svenska för våldtagna - våldtäktsoffer: "Jag kan inte tala om känslor på finska - det blir ett stopp"
Att bearbeta traumatiska känslor går bäst på modersmålet. Det finns ett behov för stöd också på svenska, anser Ida Ringbom, styrelsemedlem i Tukinainen. Våldtäktskriscentralen Tukinainen planerar att inleda svenskspråkig stödverksamhet.
Helena blev våldtagen för flera år sedan av en man hon kände. Vi har valt att skydda hennes identitet och ändrar hennes namn.
Hon säger att våldtäkten drabbade henne på ett sätt som hon inte kunde föreställa sig. Till en början förträngde hon den.
- Jag kan fortfarande inte förstå varför jag gjorde så. Det är ett mysterium för mig.
Men ju längre tiden gick desto sämre mådde hon. Hon fick ångest och hennes beteende förändrades.
- Jag var inte mig själv. Jag kunde få hysteriska utbrott. Innan jag blev våldtagen var jag en stark människa men det är jag inte mer.
Lättare att använda modersmålet
Hon fick ett psykiskt sammanbrott och blev sjukskriven.
- Jag kunde inte fungera helt enkelt. Jag hade minnesluckor.
Helena insåg att våldtäkten påverkade henne trots att tiden hade gått. Helt konkret kom insikten om att hon måste göra någonting när hon återsåg platsen där hon blev våldtagen.
Via Brottsofferjouren fick hon gå i kognitiv terapi. Brottsofferjouren stöder både brottsoffer och deras anhöriga.
Efterlyser stödgrupp
För Helena var det viktigt att hon fick terapi på svenska.
- Jag kan inte tala om känslor på finska. Det blir ett stopp. Därför är det viktigt att få bearbeta det som hände på mitt modersmål, säger Helena.
Enligt Helena har terapin hjälpt henne vidare. Terapin har ökat hennes förståelse för hur hon har mått de senaste åren. Att få stöd och vård på svenska är ingen självklarhet.
Hon har nu beviljats traumaterapi av FPA. Problemet är att den närmaste svenskspråkiga terapeuten finns på flera timmars avstånd från hennes hemort.
Helena letar också efter en grupp där hon kunde prata på svenska med andra kvinnor som har erfarenhet av sexuellt våld.
- Jag tror att det skulle vara viktigt att få dela sina erfarenheter med andra som varit utsatta för samma sak. De förstår bättre helt enkelt.
Nya stödcenter
Finland ratificerade Istanbulkonventionen, som ska förebygga våld mot kvinnor och barn, år 2015.
Som en följd av det har Finland grundat fem så kallade Seri-stödcenter som ska stödja personer som utsätts för sexuellt våld. De finns vid universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg.
Läkare Ida Ringbom sitter i styrelsen för våldtäktskriscentralen Tukinainen, en organisation som hjälper personer som har råkat ut för sexuellt våld.
Ringbom säger att det har skett förbättringar i hur våldtäktsoffer bemöts efter att Finland undertecknade Istanbulkonventionen. Hon anser att de nya Seri-stödcentrena är viktiga, men det finns fortfarande saker som kan bli bättre.
- Centren hjälper främst de som är i en akut fas, medan många skulle behöva ett mer långverkande stöd. Dessutom finns de här centren i universitetsstäder så det är begränsat hur många som kan ta del av dem, säger hon.
Minnet fungerar annorlunda
Det finns också personer som söker stöd en lång tid efter händelsen eftersom de saknat möjlighet eller vilja under den mest akuta fasen. De kan bli utan den hjälp de behöver.
Enligt Ida Ringbom är det vanligt att personer som blivit utsatta för sexuellt våld förtränger vad de varit med om och inte genast är beredda att söka hjälp.
- Traumatisering fungerar så att personen återupplever händelsen i sin kropp och sinne och kan ha svårt att få den distans som krävs för att kunna söka hjälp. Minnet fungerar också annorlunda, det kan vara svårt att tänka på saken och komma ihåg detaljer.
Därför kan det vara svårt för offret att veta hur hon eller han ska tala om sin erfarenhet.
- Sen hör ganska mycket skam och stigma till sexuellt våld och det höjer tröskeln för att söka hjälp.
Enligt Ringbom är stödet som erbjuds till svenskspråkiga bristfälligt på vissa områden. Frågan har diskuterats inom Tukinainen eftersom de inte heller erbjuder annat än information på svenska.
Stöd behövs på svenska
Enligt Ringbom är det självklart att stödet behövs på svenska.
- Vi vet att stödet är otillräckligt på finska och då är det ännu sämre på svenska. Det är viktigt att kunna använda sitt modersmål när man har att göra med frågor som kan vara besvärliga. Det är självklart att även svenskspråkiga drabbas av sexuellt våld, säger Ringbom.
Tukinainen har planer på att utveckla det psykosociala stödet så att det skulle kunna erbjudas på svenska.
- Strävan är att kunna anställa en person som ska ge samtalsterapi. Sannolikt skulle personen betjäna hela Svenskfinland. Vi hoppas få igång verksamheten nästa år, säger Ringbom.
Hur märks coronavirusets spridning i Hongkong? Fem nya stödcentraler för offer för sexuellt våld
Via de här länkarna kan offer för sexuellt våld få hjälp.
Brottsofferjouren hjälper brottsoffer.
Våldtäktskriscentralen hjälper personer som har råkat ut för sexuellt våld.
Här är kontaktuppgifter till center som stöder offer för sexuellt våld i Åboland och Åland.
' /%3E%3C/svg%3E)
