Barn i Pedersöre får lära sig stödtecken: "Det är till nytta för alla"
Liv Leopold gillar regn och därför tecknar hon helst det ordet då hon ska visa sitt favorittecken. På daghemmet Bamse i Purmo får en hel grupp, inte bara barn med talsvårigheter, lära sig stödtecken.
Stödtecken baseras på teckenspråk. Men skillnaden är att man bara tecknar de viktigaste orden och alltså inte bygger upp hela meningar.
- Barnen är väldigt intresserade och lär sig tecknen jättesnabbt. Och det stöder deras språkutveckling jättebra, säger Angelica Storkamp som är barnskötare.
I Pedersöre används stödtecken i vardagen i åtta olika daghemsgrupper. Det har visat sig vara bra för kommunikationen.
- När vi pedagoger tecknar så pratar vi automatiskt långsammare. Då är det lättare för barnen att få det centrala i det vi vill säga. Det blir tydligare kommunikation, säger lärare Alexandra Östergård.
5-åringar tycker det är lätt som en plätt
Nils Sundstedt och Elmer Hällund tecknar sina favorittecken "hund" och "katt". För hund klappar man sig på benet - lite som när man vill att hunden ska komma. För katt smeker man sin hand.
Pojkarna verkar tycka att det är lätt att teckna ord.
- Det är inte riktigt svårt tycker jag.
Men varför visar man tecken?
- För folk som inte kan prata så måste man prata med på ett annat sätt. Och då kan man göra det med händerna.
Men faktum är att barn som inte har talsvårigheter kan ha nytta och glädje av stödtecken. Det handlar om att man stimulerar hjärnan på flera olika sätt.
En del vill se, andra känna och göra
Amanda Andersson, talterapeut på Folkhälsan i Vasa, jämför stödtecken med bilder i böcker.
- På samma sätt är det bra att ha tecken för olika saker man tar upp i samlingen, sjunger eller pratar om.
Det gör nämligen att barnen får informationen på flera olika sätt.
- Precis som vi vuxna lär sig barnen på många olika sätt. Vissa är mer visuella än andra, vissa vill känna och göra. Då är det ett annat sätt att få informationen, säger Andersson.
Skapar inte tysta barn
Enligt Andersson är stödtecken aldrig till skada.
- Forskning visar att de inte hämmar talutvecklingen. Det är en fråga som ofta kommer upp - att tar man till tecken istället för att tala - men det stöder i stället talutvecklingen. De utvecklas samtidigt.
Enligt Andersson finns också en hel del forskning som visar att det är bra att göra både direkta och indirekta insatser för barn med utmaningar inom talet.
- Att man jobbar med barnet enskilt och sedan indirekt genom att utbilda personal och föräldrar så att de får verktyg att stimulera språkutvecklingen.
Vad tycker du om att hela gruppen är med och lär sig tecken?
- Jag tycker det är en bra idé. Barn är oftast väldigt intresserade av tecken. De tittar noga och är intresserade. Och det är aldrig till skada, bara till nytta för alla.
' /%3E%3C/svg%3E)
