Tuffa förhandlingar att vänta då EU-ledarna inleder armbrytningen om budgeten för de kommande sju åren - Storbritannien lämnar ett hål efter sig i unionens kassa

EU-länderna är djupt splittrade inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget vid toppmötet i Bryssel i dag. En handfull länder, bland dem Sverige och Danmark, kämpar mot höjda medlemsavgifter med näbbar och klor.

1 100 miljarder euro. Det är den ungefärliga summa som EU ska klara sig på under de kommande sju åren. Det handlar om mycket pengar: motsvarande 20 finländska statsbudgetar eller värdet av Norges jättelika oljefond.

Men jämfört med storleken på EU:s ekonomier överlag är långtidsbudgeten en droppe i havet. EU:s budget är inte mer än en procent av EU-ländernas sammanlagda BNP.

Samtidigt finns det stora variationer i hur mycket pengar de enskilda länderna lägger in i EU:s kassa. Det här leder till en dragkamp om hur pengarna ska fördelas.

Blockbildning mellan nettobetalare och mottagare

Ungefär tio länder hör till EU:s nettobetalare. Det innebär att de lägger alltså in mer pengar i budgeten än vad de får ut via olika stöd. De återstående länderna får ut mer än de betalar.

Detta har lett till blockbildning inom EU mellan nettobetalare och de så kallade vännerna av sammanhållning som tycker att det är mer än rätt att de rikaste länderna betalar för att minska på klyftorna inom unionen.

Grovt är det de mer välbärgade länderna i väst som hör till nettobetalarna medan de östliga och sydliga medlemsländerna får utjämning i varierande grad.

Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna bildar tillsammans en sparsam fyrväppling som anser att medlemsländerna inte ska behöva betala mer än en procent av BNI till EU:s kassa.

Tyskland räknas också till de sparsamma EU-länderna, men landet har av tradition hållit sig utanför budgetblocken.

De baltiska länderna, Ungern och Polen är i sin tur de länder som får ut mest utdelning ur EU-budgeten.

Finland räknar med tuffa förhandlingar

Finland ledde arbetet med långtidsbudgeten i egenskap av EU:s ordförandeland.

Före årsskiftet presenterade Finland ett kompromissförslag som med små justeringar ligger som grund för förhandlingarna vid toppmötet.

I fredags presenterade Europeiska rådets ordförande Charles Michel ett budgetförslag som i stora drag är i linje med Finlands tidigare förslag.

Nu fortsätter man förhandla som ett EU-land i ledet, berättar Europaminister Tytti Tuppurainen.

- Jag väntar mig tuffar förhandlingar. Finlands prioriteringar är en total summa som inte är för oss, att rättsstatsprincipen beaktas i budgetramarna och att vi försäkrar en tillräcklig finansiering till jordbruksutveckling.

Finland eftersträvar i egenskap av nettobetalare efter en budget som är aningen mindre än föreslagna 1,074 procent av BNI.

Innehållet i budgeten avgörande

Dragkampen om EU-budgeten handlar inte enbart om storleken på budgeten utan också om vad budgeten innehåller.

En merpart av EU-pengarna går i dagens läge till stöd för jordbruk och regional utveckling.

Vissa länder anser ändå att budgetförslaget är alltför konservativt - och att mer pengar borde riktas till områden som utbildning, migration och försvar.

- Att stå upp för gemensamma värderingar har ingen prislapp, skriver ledarna för de sparsamma EU-länderna i en gemensam insändare.

- För EU:s legitimitet är det avgörande att vi fokuserar på en betydligt större del av budgeten på att konfrontera dagens utmaningar: främjandet en innovativ och konkurrenskraftig ekonomi, kampen mot klimatförändringen, migration och säkerhet.

Stridsäpple för EU-institutionerna

EU-länderna är inte ensamma att tvista om budgeten. EU-institutionerna är också oeniga om hur mycket pengar som behövs för att få EU att gå runt.

EU-parlamentet ä kroniskt missnöjt med nivån på EU-budgeten och vill att EU-länderna satsar drygt 200 miljarder euro till under de kommande sju åren.

Parlamentet har hotat med att rösta ned budgeten om medlemsländerna inte kommer parlamentet till mötes.

- Där vi hade väntat oss investeringar för att förverkliga den gröna given, den digitala omställningen och ett starkare Europa bekräftar eller fördjupar rådsordförande Michel nedskärningarna i finansieringen för jordbruk, sammanhållning, forskning, infrastruktur ungas sysselsättning och många andra sektorer, skriver en grupp ledande EU-parlamentariker.

Medlemsländerna anser att EU-parlamentet får rätta munnen efter matsäcken så länge som det är de nationella politikern som får samla ihop pengarna EU:s medlemsavgifter.

I synnerhet parlamentet hoppas att EU ska få egna redskap för att samla ihop finansiering för budgeten. En plastavgift och försäljning av utsläppsrätter har lyfts fram som möjliga finansieringskällor.

Alla tvingas betala mer på grund av brexit

Ett är säkert: samtliga länder måste räkna med att lägga ut mer pengar än förr under de kommande åren.

Det här beror på det hål Storbritannien lämnar efter sig EU-kassan. Storbritannien hörde under sin tid som EU-medlem till de största nettobetalarna. Landet fortsätter att bidra till EU:s budget under den pågående övergångsperioden efter brexit.

Ledarna för EU-länderna börjar mangla långtidsbudgeten på torsdagseftermiddagen.

Positionerna är låsta och det spekuleras om att mötet kan pågå i flera dagar. Sannolikt blir EU-ledarna tvungna att återkomma till budgetförhandlingarna senare i vår.

1 087 miljarder euro - det är summan EU ska klara sig på under den närmaste sju åren enligt finländskt förslag

Finland presenterade förslag till långtidsbudget för EU.