HS om krisen i Utrikesministeriet: Så här uppstod tvisten om al-Hol mellan mellan ministern och tjänstemännen

Frågan om finländarna i IS-lägret al-Hol i Syrien har som känt skakat om Utrikesministeriet och relationerna mellan tjänstemannakåren och minister Pekka Haavisto (Gröna). Men vad var det som ledde fram till att al-Hol-frågan fick så stora proportioner att riksåklagaren nu tvingas be polisen utreda fallet? Helsingin Sanomat har rett ut begreppen.

I går, onsdagen den 19 februari beslöt riksdagens grundlagsutskott be riksåklagaren utreda om Haavisto bröt mot tjänsteplikten eller missbrukade sin tjänsteställning då han försökte omplacera den konsulära avdelningens chef, Pasi Tuominen.

al-Hol blev fall för regeringen i somras

Då Antti Rinnes regering tillträdde i juni 2019 blev al-hol-lägret ett fall för den. I en hemlig pro memoria av justitiekansler utreddes de juridiska aspekterna av ärendet, och tjänstemännen på Utrikesministeriets konsulära avdelning inledde sina utredningar.

Tjänstemännen var i kontakt med kolleger i andra länder och internationella hjälporganisationer. Man ville bland annat få reda på hur finländarna i al-Hol kunde identifieras.

Hösten 2019 bad statsminister Rinne utrikesministern om en kartläggning av läget, och ett möte sammankallades till den 16 september med Pekka Haavisto och UM:s tjänstemannaledning.

Tvisten blossade upp under mötet

Helsingin Sanomat skriver att tvisten med största sannolikhet fick sin början just vid det här mötet då Haavisto bad den konsulära chefen Pasi Tuominen utreda läget för finländarna i al-Hol. Haavisto ville veta om det var möjligt för UM:s tjänstemän att besöka området och träffa kurdiska myndigheter, som ansvarar för lägret som hyser IS-krigare och deras familjer.

Haavisto ville ha uppgifter om finländarna på lägret, vilka de var, och om det var möjligt att ta hem föräldralösa barn från lägret.

Tuominen hade svarat med att räkna upp en lång rad orsaker till varför den konsulära avdelningen inte kunde agera på det sätt Haavisto önskade. Det skulle enligt Tuominen bland annat vara för farligt att besöka området. I frågor som handlar om liv och död borde tjänstemännen ha ett klart politiskt beslut i ryggen, hade Tuominen sagt.

Vägran väckte frustration

I Haavistos krets väckte Tuominens svar frustration. Man kände till att de övriga nordiska länderna hade sänt representanter till området för att träffa kurdiska myndigheter. Finland hade fortfarande mycket bristfälliga uppgifter om sina egna medborgare i al-Hol.

Pressen på Haavistos kabinett ökade ytterligare i och med att justitiekansler Tuomas Pöystis rapport om regeringens agerande i al-Hol-frågan skulle publiceras inom kort. Den offentliggjordes i början av oktober och gav regeringen godkänt i al-Hol-frågan. Samtidigt betonade justitiekanslern regeringens ansvar för sina medborgare i lägret.

Erfaren diplomat utnämndes till specialsändebud för al-Hol

Justitiekanslers ställningstagande blev enligt HS avgörande för utrikesminister Haavisto. Han inledde en process för att omplacera chefen för den konsulära avdelningen, Pasi Tuominen.

Samtidigt utnämnde Haavisto ett specialsändebud, en erfaren diplomat, att ta hand om alla frågor gällande finländarna på al-Hol.

I regeringens aftonskola i slutet av oktober presenterades specialsändebudets mandat. Ingen av de närvarande ska ha protesterat mot upplägget och omfattningen av mandatet. Också JK Tuomas Pöysti deltog i mötet och hade inga invändningar.

I december kom al-Hol-frågan upp i rubrikerna då Ilta-Sanomat avslöjade den djupa konflikten inom UM. Utrikesminister Haavisto tvingades försvara sitt agerande och meddelade senare att den konsulära chefen Pasi Tuominen kan fortsätta på sin post om han så önskar.

Det som grundlagsutskottet nu vill ha utrett är om Haavisto handlade lagenligt då han försökte omplacera Tuominen. En minister kan inte på lösa boliner omplacera tjänstemän - i synnerhet inte om hen gör det för att hämnas.

Frågan om finländarna i al-Hol fortfarande känslig

Frågan om finländarna i al-Hol var och är mycket känslig. De vuxna finländarna i lägret misstänks för samröre med terrororganisationen Islamska staten, och Skyddspolisen har betecknat dem som en säkerhetsrisk.

På lägret finns också barn till finländare och frågan om huruvida både barnen och deras mödrar ska tas hem är fortfarande en het politisk fråga.

Regeringen under statsminister Sanna Marin (SDP) fattade i december beslut om att Finland strävar efter att ta hem barnen från lägret. Det kan betyda att också deras mödrar följer med, konstaterade regeringen i det sammanhanget.

Två föräldralösa barn har i dagsläget flugits till Finland från lägret i Syrien.

I Norge ledde återbördandet av en norsk-pakistansk kvinna och hennes två barn till en regeringskris, då Fremskrittspartiet lämnade regeringen i protest.