Insektutrotningen: “De flesta biologer är eniga om att vi ser den sjätte massutdöende vågen på jorden“

Minskat levnadsutrymme och systematisk bekämpning av insekter är boven i utrotningsdramat, säger professorn i insektsekologi Tomas Roslin vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Ny forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation pekar på att upp till en halv miljon insektsarter står inför utrotning. Särskilt oroliga är forskarna för skalbaggar, myror, bin, flugor och dagsländor.

Vad beträffar antalet hotade arter är det frågan om en sanning med modifikation eftersom vi inte vet hur många insektsarter det finns på ungefär en miljon när.

Det säger professorn i insektsekologi Tomas Roslin vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

- Poängen med artikeln är inte är inte att sätta exakt siffra på hur många som är hotade, utan snarare en vädjan till världens vetenskapsmän och befolkning att göra nåt åt saken. Och det bums.

Utan insekter inget morgonmål värt att instagramma

Även om kartläggningen av insekterna ännu står på hälft så är vi väl införstådda i hur viktiga de är för mänskligheten och hela ekologin.

- Skulle vi ta bort insekternas bidrag till ditt morgonmål så sku det se för jävligt ut eftersom inte så mycket skulle vara kvar. Honung och margarin kommer från insektspollinering.

Vi måste inse att tre fjärdedelar av de växter människan odlar är insektspollinerade

Roslin menar att det här tjänar som ett väldigt konkret exempel på hur världen egentligen fungerar.

Världen är nämligen dominerad av insekter och de får näringsämnenas kretslopp att gå runt, de pollinerar växter, bryter ner komockor och döda djur.

- De står alltså för en hel massa processer och tjänster som får världen att gå runt. Och om man då talar om en situation där vi skulle ta bort alla insekter så skulle det gå och skogen.

Flera rapporter gör gällande att bin till exempel är väldigt hotade. Om vi skulle ta bort bina ur den ekologiska ekvationen som är vår värld just nu, vad skulle det innebära?

Ja, då skulle vi enligt Roslin förlora en hel massa växtpollinerare och de skördar vi får från de växterna.

- Vi måste inse att tre fjärdedelar av de växter människan odlar är insektspollinerade.

Trots att vi alltid pratar om bin så menar Roslin att att när man tittar på vem som står för en stor del av pollineringen så är det massor av små svarta flugor och andra små tvåvingar som är jätteviktiga pollinerare.

- Bin är tjusiga och lurviga på alla sätt men är i själva verket inte de absolut viktigaste pollinerarna.

Det handlar om hela spektrumet av småkryp som flyger, krälar, hoppar, går på vatten och gräver i marken.

Minskat levnadsutrymme den största boven i dramat

Ifall vi skall sätta fingret på de största orsakerna till insekternas nedgång så handlar det enligt Roslin om att vi människor har gjort anspråk på en väldigt stor del av jordens yta.

- Vi utnyttjar våra landskap för att odla vår egen mat och samtidigt röjer vi undan insekter.

Om alla insekter i förlängningen dör ut så blir all mänsklig ekonomi i själva verket omöjlig och då är priset oändligt

Ett annat stort problem är den systematiska bekämpningen av insekter.

- Det senaste halvseklet har vi mycket målmedvetet förgiftat dem på alla möjliga sätt och med stor framgång. Sent omsider har vi insett att det här inte var så bra.

Miljöförstöringen är ytterligare en orsak och till en liten del också konsumtionen.

- Det finns några tusen insektsarter som påverkas av direkt konsumtion. Dels äter vi dem och dels samlar vi dem för att de är så väldigt vackra. Men det här är fortfarande en väldigt liten minoritet av arterna.

Kan vi då sätta ett pris på insekternas nytta för ekologin? Roslin menar att det är en svår ekvation därför att om alla insekter i förlängningen dör ut så blir all mänsklig ekonomi i själva verket omöjlig och då är priset oändligt.

Men det som forskare har räknat på är vad en förändring i nuvarande insektproducerande tjänster skulle kosta.

- Det är helt fantastiska summor, vi talar om hundratals miljarder euro i det här fallet.

Den sjätte massutdöende vågen pågår som bäst

I rapporten hävdar forskarna att läget just nu är jämförbart med den stora utrotningen som skedde för 66 miljoner år sedan när en meteorit tog livet av dinosaurierna.

- Det finns nog en djup sanning i påståendet. Jag tror att de flesta biologer för tillfället är eniga om att vi ser den sjätte massutdöende vågen på jorden.

Roslin menar att vi ser utdöenden i en omfattning som motsvarar de tidigare händelserna som i huvudsak förorsakats av geologiska skäl och nu förorsakas av oss själva.

Det här torde inte komma som någon större överraskning eftersom vi varnats flera gånger. Senast 2017 skrev 15 000 vetenskapsmän under ett upprop för att få världen att inse vidden av problematiken.

- Visst har varningsropen effekt. Jag tror att under de senaste halvåret så har de flesta människor nåtts av budskapet att det går illa för insekterna. Vi talar nu om ett helt annat medvetande än tidigare.

Frågan är då ifall vi kan vända på massutrotningstrenden som pågår just nu. Roslin menar att det är möjligt om vi vidtar åtgärder som tillåter andra organismer att leva i samma landskap som vi själva.

- Vi måste erbjuda mångformiga landskap där det finns inte bara de som vi själva behöver äta utan också det som insekterna behöver äta så att de sen som vuxna kan hjälpa oss med att pollinera våra skördar.