12 år efter självständighetsförklaringen finns inte mycket att fira - allt står stilla medan Kosovo väntar på erkännande

Både EU och USA har den senaste tiden visat intresse för att få fart på förhandlingarna mellan Serbien och Kosovo så att förhållandena ska kunna normaliseras.

Byn Chabra, Kosovo.

Nyligen firades 12-årsdagen av självständighetsförklaringen. Men det fanns inte mycket att fira. Kosovo har erkänts av endast hälften av FN:s stater och utan erkännande uteblir den ekonomiska utvecklingen.

På gårdarna utanför moskén i den lilla albanskspråkiga byn Chabra kacklar gässen. Solen skiner och byn är stilla för idag firas årsdagen av självständigheten.

Flamur Veseli och hans far passar på att reparera en trasig traktor. Annars finns inte mycket att göra här.

– Vi bor på landet så här i byn har man ju fält och djur att ta hand om, säger Flamur och torkar en oljig hand på en trasa.

– Jag har ett annat jobb, men problemet för de flesta är brist på arbete. Så många har inget annat val än att åka utomlands. Allt beror på den dåliga ekonomin här, säger Flamur.

Byn totalförstördes av serbisk militär

Byn Chabra ligger i den norra delen av Kosovo där majoriteten är serbiskspråkig. Under Kosovokriget 1998-99 fördrevs bybefolkningen, liksom hela Kosovos albanskspråkiga befolkning, till grannländerna av serbiska militära styrkor.

Det var fråga om närmare en miljon mänskor.

Efter att Nato bombat Serbien blev det fred och bybefolkningen kunde komma tillbaka. Men då var byns alla hus totalt raserade.

En helikopter flyger över våra huvuden. Internationella styrkor garanterade freden och gav stora pengar till återuppbyggnad i början på 2000-talet.

Men trots flera försök att åstadkomma förhandlingar uteblev normaliseringen till Serbien. De serbiskspråkiga i Kosovo, stödda av nationalistisk retorik av politikerna i Serbien, vägrade infoga sig i den nya situationen.

EU:s visumkrav försvårar

Den 17 februari 2008 utropade sig Kosovo självständigt men saknar fortfarande många av de möjligheter en erkänd stat har. Kosovo har ingen egen valuta och visum krävs för resa till Europa.

Tre flickor kommer gående på bygatan för att hinna med bussen.

– Utan visum kan vi inte resa utomlands. Det kan kosta upp till 150 euro och ta mer än en månad. Det drabbar ju oss unga som exempelvis vill studera utomlands, säger en av de unga kvinnorna.

– Europas visumkrav på Kosovo är en följd av att flera EU-länder stöttar Serbiens sida i förhandlingarna med Kosovo, anser Enver Hasani, rektor på skolan i byn.

– Om nu Europa vill hjälpa oss så kunde de åtminstone underlätta för våra studenter att studera utomlands så att deras kunskaper senare ska hjälpa oss när de återvänder. EU:s visumkrav är orättvist. Vi som nation förtjänar en bättre behandling, anser rektor Hasani.

Förhandlingarna dog

I den så kallade Brysselöverenskommelsen 2013 fastslogs hur Serbien och Kosovo skulle arbeta för att lösa problemen.

Trots det har Serbien med stöd av Ryssland länge drivit en aktiv politik för att få länder att dra tillbaka sitt erkännande av Kosovo. De har även motsatt sig att den nya republiken ska få medlemskap i internationella organisationer, exempelvis Interpol.

Som svar införde Kosovo tullar på 100 procent på serbiska varor förrförra året. Förhandlingarna dog totalt.

Vi besöker byn Chabras kommunordförande som bjuder på kaffe. En av hans söner flyttade runt i olika nordiska länder med sin familj när förföljelserna var som värst och han hamnade sedan i Finland.

Nu är de på besök med barnen och hoppet om en framtid i hemlandet lever fortfarande, menar svärdotter Lumturie Hasani.

– Jo, absolut, vi skulle flytta tillbaka. Trots att vi har bott i Vasa, Finland nu i över 20 år, så skulle vi flytta tillbaka. Här är vårt hemland... menar Lumturie och fortsätter:

– Vi tänkte att när det blir självständigt så flyttar vi hit. Sen blev det självständigt men här saknas några saker ännu såsom bra sjukvård och skola. Fast i framtiden blir det bättre. Vi alla som bor i Finland kan flytta hit, hoppas vi.

Början på normalisering?

Lumturie Hasanis svärfar har varit kommunordförande i byn i mer än 15 år. Kommunen lyder under styrelsen i den serbiska regionen här i norra Kosovo. Han möter styrelsemedlemmarna regelbundet.

– Vi träffas och löser våra lokala politiska problem, berättar kommunordförande Agim Hasani om sina serbiska kolleger.

Han säger att de ännu inte är redo att erkänna Kosovo som ett eget land.

– Men de accepterar mer och mer det system som nu finns i republiken Kosovo, säger kommunordförande Hasani.

– Vår by Chabra förstördes totalt av serbiska regimens militär så mina serbiska kollegor i regionen gav under fyra år hela budgeten till återuppbyggnaden här. Så det är ett tecken på att de är medvetna om sitt ansvar.

Agim Hasani visar en flaska med päronbrännvin.

– Den här fick jag nyligen av en serbiska kollega i present på vår självständighetsdag även om de inte ens erkänner oss som ett eget land, säger kommunordförande Hasani.

Nyligen bildades en ny regering i Kosovo. USA har utsett ett speciellt sändebud för Serbien-Kosovofrågan och ihop med ett ökat intresse även från EU kunde det bli en nystart för förhandlingarna.

Men Blerim Zogu, politisk analytiker i huvudstaden Prishtina, är tveksam.

– Om vi börjar förhandla bara för att det finns ett internationellt intresse att börja förhandla utan att det finns något konkret att förhandla om, så är det meningslöst, menar analytiker Zogu.

– Vi har haft ett flertal överenskommelser men EU har inte fått Serbien att genomföra en enda av alla dessa åtgärder de har lovat. Allt blir bara tomma ord, menar Blerim Zogu.

I byn Chabra väntar de unga damerna fortfarande på bussen.

– Jag skulle vilja besöka Schweiz, Finland och några andra länder, men vi kan inte, säger en av dem.

– Jag tror knappast situationen kommer att ändras snart. Vi har inget hopp längre, säger en annan av de unga damerna.