Estnisk försvarsexpert: "Nato har inga planer på att försvara Finland om Ryssland anfaller" - det finländska medlemskapet i snabbinsatsstyrkan hjälper inte
Trots att Finland är medlem i brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF sedan flera år tillbaks finns det inga garantier för att den sätts in för Finland i fall vi blir anfallna av Ryssland. Det här konstaterar den brittiska kommendören för Nato-bataljonen i Estland, Paul Clayton, i en intervju i dag för Lännen Media..
Finland och Sverige gick med i snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) för snart tre år sedan. Insatsstyrkan som leds av Storbritannien ska göra det militära samarbetet snabbare och smidigare i krissituationer.
"Nato skyddar i första hand sina egna medlemmar"
Men om Finland blir anfallet av Ryssland så handlar det antagligen om en större konflikt och då sätter Nato helt enkelt in sina resurser där militäralliansen behöver dem mest.
- Logiken är den att Nato i första hand skyddar sina egna medlemmar och Finland är inte medlem i försvarsalliansen, konstaterar forskaren Martin Hurt som jobbar på den estniska tankesmedjan International Centre for Defence and Security (ICDS) i Tallinn. Tankesmedjan är specialiserad på försvarsfrågor och jobbar i Natolandet Estland.
Samma logik gäller också JEF-styrkorna där Finland är med.
- Självklart. Det här är ett politiskt beslut som har fattats både av länderna som har valt att vara med i Nato. Finland har valt att stå utanför Nato. Icke-medlemmar har inte samma rättigheter som medlemmarna i Nato, konstaterar Hurt.
Vilken är Natos benägenhet att skydda Finland om det blåser upp till en storkonflikt?
- Det finns inga planer på det alls. Om det finns en politisk vilja att försvara Finland så ska man också hitta de militära resurserna för att faktiskt göra det, svarar Hurt.
"Medlemskapet i snabbinsatsstyrkan fungerar avskräckande på Ryssland"
Både politiker och militärer i Finland har varit tydliga med att det inte finns några löften från Natos sida att försvara Finland. Däremot finns ett klart avskräckningsmoment i JEF-samarbetet.
- Vi har visat att vi kan strida tillsammans. Nu behövs bara ett politiskt beslut som kan fattas på nån timme, konstaterar Charly Salonius-Pasternak som är forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.
- Det här gör att en potentiell motståndare i en krissituation är tvungen att fundera på om det bara är Finlands flygvapen som möter den? Eller är det Finlands och Sveriges flygvapen? Eller är det Finland, Sverige och hela JEF-gruppens flygvapen som kommer emot? Vi har byggt upp en ovetskap hos möjliga motståndare, säger Salonius-Pasternak.
Vilket är Finlands åtagande i JEF-gruppen?
- Politiskt inget, utom att vi har lovat att vi är med i övningar och diskussioner. Det finns inga löften om att finländska trupper står till andra länders förfogande.
"USA har inte resurser att hjälpa alla europeiska länder"
Hur är det då med hjälp från USA om Ryssland anfaller oss? Det beror på vilka politiska vindar som blåser i Washington då det gäller och vilka resurser amerikanerna har att sätta in i Europa.
- Det här är något som det är svårt att spekulera i. Visst är USA världens mäktigaste militärmakt, men USA har inte resurser att hjälpa alla europeiska länder samtidigt, svarar Martin Hurt på den estniska tankesmedjan ICDS.
I Finland råder uppfattningen att vi står så nära Nato som det är möjligt utan att tillhöra västalliansen. Är det här en rimlig bedömning?
- Det beror lite på hur man ser på saken. Det är försvarsalliansens medlemmar som fattar besluten. Och dörren är stängd för dem som står utanför om man inte väljer att bjuda in dem. Och varken Sverige eller Finland har rätt att delta i beslutsfattandet, säger Hurt.
26.2.2020 kl. 15.35: `Natos snabbinsatsstyrka JEF´i ingressen har korrigerats till `brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF´.