Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Gratis utbildning på andra stadiet kan ge folkhögskolor en ny nisch

Från 2020
Uppdaterad 26.02.2020 10:08.
Borgå Folkakademi
Bildtext Läroplikten utvidgas till 18 år 2021. Målet är att färre avbryter andra stadiets studier.
Bild: Yle/ Katarina Andersson

År 2021 blir andra stadiets utbildning gratis och grundskoleelevernas läroplikt höjs till 18 år. Senare förnyas det så kallade övergångsskedet som bland annat består av tionde klassen och ungdomsverkstäder. Samtidigt öppnar det en ny nisch för folkhögskolornas bildande verksamhet.

En av de bakomliggande orsakerna till skolreformen är att Finland vill hålla kunskap och utbildning på en sådan nivå, som bättre garanterar att unga, nyutexaminerade hittar jobb.

Majoriteten av de knappt 60 000 elever som avslutar grundskolan efter nionde klass har redan insett betydelsen av att studera vidare och väljer antingen gymnasium eller yrkesskola.

Men en del väljer studierna motvilligt. Alla elever vet inte vad de egentligen vill bli "när de blir stora" och de väljer yrkesskolan framom gymnasiet om de inte hittills har haft framgång i att plugga läxböcker.

Följden är att studierna riskerar att bli på hälft. Nästan var sjunde yrkesskoleelev avbryter sina studier och riskerar att hamna utanför arbetslivet.

Avbryta och göra come back

År 2022 ska det så kallade övergångsskedet vara förnyat. Det är ett skede som fungerar som en skarv mellan obeslutsamheten efter nionde klass och inför fortsättningen i ett gymnasium eller en yrkesskola.

Tidigare har tionde klassen med möjlighet att höja vitsord och ungdomsverkstäder varit pusselbitar i övergångsskedet.

Framöver ska folkhögskolorna också kunna axla läropliktig bildning för minderåriga.

- I lagförslaget finns folkhögskolornas långa linjer helt klart nämnda som en inriktning, säger Catharina von Schoultz.

Schoultz är rektor för Borgå folkakademi - Akan och också svenskspråkig representant i Folkhögskoleföreningen. Hon gläder sig åt att folkhögskolornas koncept att se helheten; både studier och den studerande kommer med som ett alternativ i övergångsskedet och breddar utbildningsmöjligheterna för minderåriga.

- Här har vi (folkhögskolorna) en hel del att ge, för vi ser att det finns unga som inte mår bra av den pressande resultatinriktningen som är förhärskande, säger Schoultz.

Catharina von Schoultz
Bildtext Det skulle vara idealt om folkhögskolornas långa linjer kunde passa in i övergångsskedet som sådana, säger Catharina von Schoultz.
Bild: Yle/ Fredrika Sundén

Det är ännu många detaljer som är öppna. Till exempel har Utbildningsstyrelsen kopplats in för att se över läroplaner och moduler. Hurdant innehåll som kan anses uppfylla läroplikten, när studietimmarna inte avverkas i ett gymnasium eller en yrkesskola.

Catharina von Schoultz säger att det behövs samarbete mellan de finlandssvenska folkhögskolorna.

- I och med att vi är mindre på svenskt håll kan det vara en utmaning att skapa linjer för den här målgruppen om deltagarantalet blir väldigt litet.

De finlandssvenska folkhögskolorna har den senaste tiden haft ett tjugotal minderåriga som skriver in sig per år.

Det är rätt långt en kostnadsfråga; undervisning och logi på internat kostar. När nu skolan ska bli gratis för minderåriga kan det locka fler minderåriga till folkhögskolorna.

På Undervisnings- och kulturministeriet säger kanslichef Anita Lehikoinen att målsättningen ändå är att behovet av inkvartering inte sväller ut på grund av skolreformen, utan hålls på ungefär nuvarande nivå.

Foto på  kanslichef Anita Lehikoinen fotad mot ett konstverk med näverbark
Bildtext Tanken och målsättningen är att behovet av internatboende inte ökar märkbart på grund av skolreformen, eftersom det är en dyr utgift, säger kanslichef Anita Lehikoinen vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Bild: Agneta Gestrin / Yle

Diskussion om artikeln