Det är möjligt att vi får dras med coronaviruset länge - milda och symptomfria varianter är omöjliga att upptäcka och sprids därför lätt

Det börjar råda konsensus bland forskare om att den mest sannolika följden av utbrottet av det nya coronaviruset på sikt kan bli en ny säsongsjukdom - ett femte "endemiskt" coronavirus, rapporterar tidskriften Atlantic.

Med endemisk menar man en ständig närvaro av sjukdomar eller smittämnen inom ett givet geografiskt område eller en befolkningsgrupp.

Under rubriken "Du kommer sannolikt att drabbas av coronaviruset" konstateras det att man räknar med att det i fortsättningen kan finnas tre säsonger; säsonger för förkylning, säsonger för influensa och säsonger för COVID-19.

I dag vet vi inte hur många fall av coronavirus det finns.

Det är de milda och symptomfria virusvarianterna - människorna som inte vet att de är smittade - som är problematiska ur spridningssynvinkel. Frågan är hur smittsamma de milda fallen är.

Viruset smittar mellan människor via droppsmitta. Inkubationstiden uppskattas vara 2–12 dagar, i medeltal cirka 5 dagar. Det finns inga exakta uppgifter om hur effektivt viruset sprids eller hur länge viruset smittar.

Kinesiska utredningar har visat att 81 procent av de insjuknade har uppvisat lindriga symtom och tillfrisknat normalt, 14 procent har fått lunginflammation och cirka 2 procent av de insjuknade har avlidit.

De flesta som fått allvarligare symtom har varit äldre män, och många av dem har dessutom haft en grundsjukdom, rapporterar rapporterar THL.

"Att förhindra spridning är orealistiskt"

Att bekämpa spridningen är utmanande. Frågan är också vilka personer som ska testas och i vilken omfattning. Det finns inte tillräckligt med kapacitet globalt att utföra alla dessa test.

Det är alltså oerhört svårt att förhindra eller begränsa virusspridning. Att allmänt förbjuda resande, stänga städer och lägga ner stora resurser på isoleringsåtgärder är inte realistiskt i det långa loppet om virusutbrottet pågår i många år.

Snabb respons på coronautbrottet

Det aktuella coronaviruset dök upp i början av året. Enligt aktuella uppgifter förenas flera sjukdomsfall i det första skedet av epidemin av att de insjuknade hade vistats på ett torg i Wuhan där det säljs levande djur.

Smittkällan är dock ännu oklar.

Världen har svarat på det nya coronaviruset blixtsnabbt och resurser har mobiliserats.

Också identifieringen av viruset skedde mycket snabbt och forskare runt om i världen utbyter kontinuerligt information. Arbetet med att utveckla ett vaccin pågår.

Land efter land rapporterar om nya fall

Trots alla försök till isolering och reseförbud sprider sig coronaviruset.

Här kan du grafiskt se virusets framfart

Forskare påpekar att det sannolikt inte går att begränsa spridningen av viruset.

Prognosen är att många kommer att insjukna, att många får en mild variant och att många är symptomfria.

I likhet med vanlig influensa kan viruset vara livshotande för personer med kroniska hälsoproblem och äldre människor. De flesta fall sköts utan läkarvård. I allmänhet är cirka 14 procent av de som får influensavirus symptomfria.

Vaccin kan man inte räkna med i detta skede. Det kan dröja 12–18 månader innan ett eventuellt vaccin kan tas i bruk.

Corona-screening av resenärer missar hälften av sjukdomsfallen

Försöken med global screening av resenärer för att förhindra en snabb spridning av coronaviruset kommer sannolikt att misslyckas, visar en ny undersökning som publicerats i Elife.

Screeningarna har innefattat bland annat mätning av feber och intervjuer. Nu har det visat sig att även den bästa tänkbara screeningen av flygpassagerare missar över hälften av de smittade människorna.

- Det är omöjligt att upptäcka sjukdom hos symptomfria personer som inte har förstått att de blivit smittade, säger forskare Katelyn Gostic till nyhetsbyrån AFP. Enligt henne räknar man med att i medeltal två tredjedelar av smittade resenärer missas i screeningen.

En betydande del av de personer som testade positivt efter att ha placerats i karantän visade inga symptom vid tidpunkten för diagnosticeringen, konstaterar Gostic.

Gostic säger att världen antagligen har nått en vändpunkt där såväl screening som karantäner inte längre är effektivt.

Fortsättningsvis är uppmaningen till alla människor den samma: upprepad handtvättning är det effektivaste sättet att skydda både sig själv och andra.

Coronavirusets utveckling fick sin början 1997

• Coronavirus är en grupp virus som har påträffats hos både människor och djur.
• I maj 1997 blev en treårig pojke i Hongkong sjuk i något som antogs vara en vanlig förkylning; ont i halsen, feber och hosta. Efter sex dagar fördes han till ett sjukhus i Hongkong. Hostan förvärrades och han fick andningsproblem. Trots intensivvård dog pojken.
• Den snabba försämringen av hans hälsotillstånd hade oroat läkarna och därför skickades salivprov för analys. Med standardmetoder visade det sig vara svårt att fastslå vilket virus det handlade om. Också kolleger i andra länder tillfrågades, och småningom slogs det fast att pojken hade haft en variant av influensavirus.
• Men den här virustypen hade aldrig förut konstaterats hos människor. Det var fråga om H5N1 - den så kallade fågelinfluensan. En influensa som var känd - men som tidigare hade förekommit bara hos fåglar.
• Forskare skickade ut varningar över hela världen. Den kinesiska regeringen beslöt att 1,5 miljoner kycklingar skulle avlivas.
• Virusfall lokaliserades och isolerades. I slutet av året hade 18 fall hos människor påträffats. Sex människor dog. Det var fråga om ett allvarligt virus och de som blev sjuka blev extremt sjuka. H5N1 hade en dödlighet på 60 procent. Ändå har det visat sig att viruset sedan 2003 har lett till bara 455 dödsfall.

Mildare influensavirus förorsakar väldigt många dödsfall

• H5N1 hade alltså en dödlighet på 60 procent hos de smittade medan andra mycket "mildare" influensavirus har en dödlighet på bara ungefär 0,1 procent. Ändå har den här typens milda virus visat sig förorsaka hundratusentals dödsfall varje år.
• Svåra sjukdomar som förorsakade av virus som H5N1 betyder att de smittade människorna kan identifieras och isoleras, eller att de dör snabbt (innan de har hunnit smitta ner andra). Dessa människor är inte kapabla att gå omkring och sprida smitta.

Det nya coronaviruset

• kan förorsaka allvarliga andningsproblem. Sjukdomen ser ut att ha en dödlighet som ligger under 2 procent.
• har lett till storlarm över hela världen - inte trots den låga dödligheten, utan helt enkelt på grund av den låga dödligheten).
• liknar vanliga influensavirus.
• är dödligt - men inte så hemskt dödligt. Människor blir sjuka. Förra veckan testade 14 amerikaner positivt för coronaviruset på ett kryssningsfartyg i Japan. De uppges ha mått bra.
• kan sägas vara farligt därför att det - som det ser ut nu - en del människor kan bära på det utan att ha symptom.

SARS och MERS var också coronavirus

• Två tidigare coronavirus-utbrott - SARS (severe acute respiratory syndrome) och MERS (Middle East respiratory syndrome - döpt efter det område där det första utbrottet påträffades) hade sitt ursprung i djur.
• De var också farliga för människan. De flesta som insjuknade blev mycket sjuka.
• Det fanns mycket få symptomfria fall och få "milda" sjukdomsfall. Om mängden insjuknade hade varit större skulle sjukdomen ha spritts i stor skala.
• Slutgiltigen visade det sig att SARS och MERS dödade färre än tusen personer.
• COVID-19 har redan enligt de officiella rapporterna dödat betydligt fler.

Källor: Reuters, BBC, AP, AFP, Atlantic, THL