Mäenpääs uttalanden behandlas i grundlagsutskottet - tänker fortsätta uttala sig på samma sätt

Ett halvt dussin juridikprofessorer ska uttala sig om riksdagsmännens yttrandefrihet och försöket att åtala Sannfinländaren Juha Mäenpää.

Grundlagsutskottet har två viktiga och ovanliga frågor på bordet denna vinter. Frågan om utrikesminister Pekka Haavistos agerande i fråga om al-Hol sändes nyligen till riksåklagaren för åtalsprövning.

Och nu behandlas begäran från samma instans om att åtala den Sannfinländska riksdagsledamoten Juha Mäenpää. Hans yttranden om asylsökande kan tolkas som förnedrande och olagliga.

Mäenpää förnekar brott och tänker fortsätta

Förra veckan hördes Juha Mäenpää i utskottet. Han förnekade brott och ansåg inte att han har uttalat sig förnedrande.

Han tänker fortsätta uttala sig på samma sätt, antydde han efteråt för pressen.

Det handlar om Mäenpääs uttalanden i riksdagen i somras då man behandlade regeringsprogrammet. Han uttalade sig om asylsökande bland annat från arabländerna, och nämnde åsikten att en del kommer till Finland som turister eller för att våldta.

"Invasiva arter ska bekämpas"

Från det gick han över till att citera ett stycke i regeringsprogrammet; om främmande eller invasiva arter i naturen, som måste bekämpas.

Han ansåg att det uttalandet står på fel ställe i regeringsprogrammet, eftersom det handlar om bara djur och växter.

Riksåklagaren Raija Toiviainen ber nu riksdagen om tillstånd att åtala Mäenpää.

I ett brev till riksdagen skriver riksåklagaren att Mäenpääs yttrande måste betraktas som osakligt och förnedrande för muslimer och särskilt muslimska asylsökande.

"Skäl att misstänka brott"

Yttrandet kränker jämlikheten och människovärdet hos de människor som hör till gruppen, som enligt Mäenpää borde utrotas, skriver riksåklagaren.

Dessutom orsakar yttrandena intolerans, förakt och kanske rentav hat mot de människor som utsätts för dem, enligt riksåklagarens uttalande.

Riksåklagaren utgår från den polisutredning som har gjorts. Den utmynnar i slutsatsen att det finns skäl att misstänka att Mäenpää har gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp.

Immunitet för riksdagens ledamöter

Riksåklagaren frågar om hon får rätt att åtala. Det krävs 5/6 majoritet i riksdagen för att väcka åtal. Riksdagsledamöterna har en immunitet för sitt arbete i riksdagen

En riksdagsledamot får inte förhindras att utöva sitt uppdrag som riksdagsledamot, står det i grundlagen. Och en ledamot får inte åtalas för åsikter som yttrats i riksdagen vid behandlingen av ett ärende.

Riksdagsledamoten ska iaktta grundlagen och är inte bunden av andra bestämmelser, men skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder.

Det här har betonats av Sannfinländarna som försvar för Mäenpää, och många andra, som för fram partiets åsikter på ett ofta kontroversiellt sätt.

Politik och juridik

Som så ofta, handlar det om både juridik och politik.

Förra veckan handlade det om politik i grundlagsutskottet, då man hörde Mäenpää. Vad som sades i utskottets förhör med Mäenpää är inte offentligt.

- Det stannar innanför utskottets väggar, formulerade sig ordföranden Johanna Ojala-Niemelä efteråt. Hon uttalade sig klart för att ingens människovärde ska angripas i riksdagen.

"Det är så folkmord börjar"

Mäenpää har hänvisat till humor och anser sig inte ha sagt något olämpligt om människogrupper. Han tänker fortsätta uttala sig, sa han åt journalisterna efter mötet.

Mäenpää ansåg att frågan har blivit väldigt uppblåst.

Professor Martin Scheinin är en av dem som har brottsanmält riksdagsmannens uttalande. Han säger i en intervju i Uusi Suomi att det är med sådant prat som folkmord börjar.

Hemligstämplade juridiska knoppar

Det finns en uppsjö av juridiska knoppar, nämner professor Scheinin. Han är inte själv en av experterna i utskottet den här gången.

Hela sex professorer från Helsingfors universitets juridiska fakultet är på plats. De är experter på yttrandefrihet, statsförfattning och straffrätt.

Det är professorerna Sakari Melander, Kimmo Nuotio, Päivi Korpisaari, Mikael Hidén, Veli-Pekka Viljanen och Tuomas Ojanen.

De har alla skrivit sina utlåtanden till utskottet, men kompletterar med ett besök i utskottet för att svara på frågor. I det här skedet är alla handlingar hemligstämplade för pressen och allmänheten.

Dessutom ska riksåklagare Raija Toiviainen och statsåklagare Anu Mantila från Åklagarmyndigheten höras på mötet.

"Ska uppträda sakligt utan att kränka andra"

Grundlagen ger alltså immunitet för riksdagsledamöterna. Men det finns också begränsningar.

Enligt grundlagen ska riksdagsledamöterna uppträda sakligt och värdigt och utan att kränka andra.

Om en riksdagsledamot bryter mot detta, kan talmannen påpeka detta eller förbjuda ledamoten att fortsätta tala.

Talmannens ansvar

Det är talmannen i plenum som ska upprätthålla ordning och se till att lagarna följs.

Det händer ibland att det blir tillsägningar. Till exempel får man inte säga att någon annan ljuger - omskrivningen är då att någon är ovarsam med sanningen.

Den dagen Mäenpää talade var Juho Eerola talman. Han är också Sannfinländare.

Det finns de som misstänker att han kanske accepterar lite mer än vad Centerns talman Matti Vanhanen eller Socialdemokraternas vicetalman Antti Rinne skulle tillåta.

Mäenpää sägs ha fått en reprimand av talman Vanhanen efteråt. Men då var det för sent.

Riksdagen avgör i plenum

Grundlagsutskottet blir kanske klar med frågan i mars, enligt utskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä. Sen avgörs frågan i riksdagens plenisal.

Sannfinländarnas ledare Jussi Halla-aho har redan sagt att man inte tillåter något åtal. Partiet har tillräckligt med platser för att stoppa den 4/5-majoritet som behövs.

Svaret blir antagligen därför att riksåklagaren inte får rätt att åtala, och så fattar hon ett beslut om åtalseftergift.