Vad tänker du på när du tänker på pengar – när kontanterna blir mer sällsynta förändras vår bild av pengar

När använde du kontanter senast? Sedlarna och mynten får allt mer stå tillbaka i en värld full av andra betalningsalternativ. Men vad innebär det för hur vi uppfattar pengarna?

Öppna din plånbok – om du ens har en sådan fortfarande – och räkna kontanterna, om det finns några.

Mynt- och sedelfacket blir allt mindre använt för de flesta av oss, samtidigt som många av oss tänker på just kontanter när vi tänker på pengar. Men också det verkar hålla på att förändras.

– Jag tänker på mitt bankkonto och bankkort när jag tänker på pengar, säger Michelle Storm som studerar på Åbo akademi i Vasa.

Johannes Lindvall som också studerar på ÅA säger samma sak.

– Jag tänker direkt på mitt konto och siffrorna jag har där, vad det finns på bankkortet och sparkontot och så vidare.

– Jag skulle helst sluta använda kontanter helt redan nu. Det är bankkort, det är mobilepay och sådana saker, så jag tror kontanterna försvinner ganska snart, säger Lindvall.

Symbolladdade kontanter

När Gudrun Schyman under Almedalsveckan 2010 eldade upp 100 000 kronor i sedlar på en grill för att uppmärksamma kvinnors ojämställdhet på arbetsmarknaden fick det stor spridning.

– Det hade varit meningslöst att swisha till en grill, det är inte provocerande, säger Karin Salomonsson.

Hon är docent i etnologi vid Lunds universitet och ägnar sin forskning bland annat åt pengar och kontanter.

– Det verkar som att det här med kontanter väcker känslor, konstaterar Salomonsson.

– Folk kan bli upprörda om de inte får betala med kontanter.

Att kontanterna försvinner mer och mer gör också att vårt förhållande till pengar förändras, tror Salomonsson.

– Jag tror inte att den är entydig, men den förändras.

Kontantfri restaurang i Helsingfors togs emot väl av kunderna – en tiondel av finländarna använder endast kontanter

Mer koll – eller mindre koll

När alternativen för att betala blir fler är det enklare att helt skippa både sedlar och mynt.

– Barn i dag har ju inte heller alltid kontanter, säger Karin Salomonsson.

Hon tror att det både kan leda till mer eller mindre koll på pengarna.

– Det är lättare att handla, kanske roligare också. Samtidigt är det enklare att ha överblick.

Salomonsson märker också hur man i retoriken kring betalningssätt ofta använder sig av polariserande bilder av kontantlöshet och kontantbetalning.

– Är jag en innovativ, urban, smart människa som har koll på ny teknik vet hur man ska betala, då är det positivt. Står jag där och fumlar med mina smutsiga pengar, då är jag mer en bakåtsträvande pensionär som inte har greppat det här.

– Det är intressant att titta på vem det är som inkluderas och vem det är som exkluderas.

Kontantlöst stort i Sverige

– I Sverige har vi haft en avreglerad kontant- och betalmarknad som gör att många nya aktörer etablerat sig. Det kan vara bankkort, och appar som till exempel swish.

I Sverige får också butiker sluta ta emot kontanter, så länge de informerar om det.

– Dessutom har vi en stor tillit till banksystem och tekniska system, säger Salomonsson.

Michaela Lithén arbetar på Åbo Akademi och hon brukar ha kontanter på sig, även om hon inte använder dem så ofta längre. Hon tycker att utvecklingen i Sverige, där man inte alltid kan betala med kontanter, är tråkig.

– Det är lite synd, jag tycker att man som konsument ska ha möjlighet att välja.

Vi vill använda kontanter, men orkar inte

Men det finns också protester mot den minskade kontantanvändningen och mottagandet av dem.

– Vi blir allt mer medvetna hur synliga vi blir när vi betalar elektroniskt.

Salomonsson syftar på de uppgifter om vårt köpbeteende som också kan säljas till en tredje part.

– Väldigt få av oss inser vidden av hur lätt det är att samla in information om oss utifrån de betalningar vi gör.

Kontaktlös betalning har snabbt blivit mycket populärt

Salomonsson menar samtidigt att det finns många som hävdar att de betalar med kontanter som en typ av motståndshandling, eller att de regelbundet tar ut pengar för att visa att kontanter och bankomater fortfarande behövs.

– Men samtidigt är det så att det cirkulerar väldigt lite kontanter i samhället i dag. Jag tror att det handlar om att det sist och slutligen är väldigt smidigt och enkelt att betala digitalt.

Med tanke på det tror Salomonsson inte att vi kommer att vända utvecklingen, det kommer troligen att fortsätta åt samma håll.

– Men jag tror – och hoppas – att det kommer finnas två parallella spår, att kontanterna också kommer att användas i framtiden.