HUS-tjänstemän: Omotiverande för läkare att jobba vid Raseborgs sjukhus som har få operationer

Anestesiläkarna och kirurgerna är inte intresserade av att komma på jobb till Raseborgs sjukhus då det är svårt att upprätthålla sin yrkesskicklighet där. Det betonas nu när HUS ska fatta viktiga beslut om framtiden för Raseborgs sjukhus.

Sjukhusrapporten, som talar för att samjouren ska fortsätta, får kritik av tjänstemännen. Kommunerna ska i mars ta ställning till vilken service Raseborgs sjukhus ska erbjuda.

Ett av problemen är att operationerna vid sjukhuset är så få till antalet, enligt beredningen till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelsemöte på måndag den 2 mars. Kirurger som är verksamma inom olika specialiteter kan inte upprätthålla sin yrkesskicklighet.

Inom de olika specialiteterna utförs operationer i sammanlagt nio timmar per dag.

Bakom beredningen står ledande chefsläkare vid HUS Markku Mäkijärvi och Atte Meretoja, som är direktör för HUCS (Helsingfors Universitetscentralsjukhus) sjukvårdsområde.

För dyrt sjukhus?

Den stora frågan är om det är för dyrt att upprätthålla all den service som nu finns vid Raseborgs sjukhus.

De höga kostnaderna beskrivs i beredningen bland annat med uppgiften att antalet kirurgiska åtgärder som kräver “allmänna bedövningsåtgärder” är anmärkningsvärt få, mindre än en tiondel av vad som är fallet vid andra sjukhus i distriktet.

Raseborgs sjukhus gör personalbristen större på annat håll

Det blir också svårare att få anestesiläkare och operationsskötare till de andra sjukhusen inom HUS, eftersom det finns sådana vid Raseborgs sjukhus, klagar Mäkijärvi och Meretoja i beredningen.

År 2019 var kostnaderna för den specialiserade sjukvården per invånare dyrast i Raseborg, Hangö och Ingå bland alla kommuner i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS. Kostnaderna var 42 procent högre jämfört med medeltalet i HUS.

Fakturan från HUS till dessa västnyländska kommuner var 61,8 miljoner euro. En del av de högre kostnaderna förklaras av att befolkningen är äldre.

Men kostnaderna är 18 procent högre än vad åldersstrukturen förklarar, sägs i beredningen inför HUS-styrelsemötet.

Sjukhusrapport får kritik

Styrelsen för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS ska fatta beslut om framtiden för Raseborgs sjukhus tidigast den 6 april. Dessförinnan ska kommunerna få ge sina utlåtanden om den sjukhusrapport som blev klar i januari. Slutsatsen i rapporten är att samjouren ska få finnas kvar vid Raseborgs sjukhus.

I beredningen inför mötet i HUS-styrelsen på måndag 2.3.2020 kritiseras den här rapporten för att inte närmare ha analyserat det servicebehov som befolkningen i Västnyland har just nu, och inte heller hur servicebehovet kommer att förändras när invånarna åldras och invånarantalet kraftigt minskar till år 2040.

Eftersom det har varit svårt att få läkare till Raseborgs sjukhus, betalas högre löner än normalt

Eftersom befolkningen blir äldre, behövs det i framtiden allt mer rehabiliterande vård, sägs i mötesberedningen. Dessutom behövs mer poliklinisk verksamhet för långtidssjuka och konsultativ verksamhet som stöder primärhälsovården.

Allt det här kan man ge mera resurser till, om man slipper det tungrodda och dyra joursystemet, enligt beredningen.

Höga läkarlöner

Beredningen kritiserar också sjukhusrapporten för att inte visa hur kostnaderna för den specialiserade sjukvården, alltså specialistvård på sjukhuset, kunde minska för Hangöbor, Raseborgare och Ingåbor, så att kostnadsnivån skulle vara det som är medeltalet inom sjukvårdsdistriktets kommuner.

Eftersom det har varit svårt att få läkare till Raseborgs sjukhus, betalas högre löner än normalt, och det här betyder att läkarlönerna är mellan 20 och 30 procent högre än i sjukhusen i Lojo, Hyvinge och Borgå, förklaras i beredningen.

Sjukhusvården vid Raseborgs sjukhus är dyr eftersom de fasta kostnaderna för operationer och jour är betydligt högre och antalet patienter är betydligt färre än vid andra sjukhus.

Samjouren hotas fortfarande

Kirurgiska ingrepp som kräver bedövning (anestesi) får utföras bara i sjukhus som har samjour, enligt hälso- och sjukvårdslagen. Med samjour avses att sjukhusets jour och hälsostationernas jour har förenats.

Samjouren fungerar dygnet runt. I beredningstexten vill man visa att det är dyrt med läkare som inte har så mycket att göra.

Om samjouren upphör vid Raseborgs sjukhus, betyder det alltså att kirurgiska åtgärder som kräver bedövning inte längre skulle utföras vid sjukhuset. Det här i sin tur skulle leda till att antalet kirurgiska åtgärder skulle halveras, enligt beredningen.

Kostnaderna för bakjouren för anestesiläkarna var en miljon euro år 2019 och stiger med tio till tjugo procent år 2020.

Med bakjour avses att läkarna inte är på sjukhuset men ska vara beredda att vara på plats inom mindre än 15 minuter, vid behov. De här läkarna har verkligen lite arbete, sägs i beredningen.

Bättre med service längre bort?

HUS-styrelsen kommer alltså att begära in utlåtande av Raseborg, Hangö och Ingå samt HUCS sjukvårdsområde och Västra Nylands sjukvårdsområde.

De får ta ställning dels till sjukhusrapporten och dels till informationen i beredningen inför mötet. Dessutom ska de särskilt ta ställning till två frågor.

För det första, klarar kommunerna ekonomiskt av att fortsätta betala lika mycket som nu för sjukhusvården vid Raseborgs sjukhus, om man på det sättet ser till att servicenivån på sjukhuset hålls på samma nivå som nu, eller skulle det vara bättre
att en del av servicen erbjuds längre bort, i fall kostnaderna minskar på motsvarande sätt?

För det andra, om serviceformer centraliserades, skulle det då vara acceptabelt att större sjukhus tar hand om operationer där bedövning behövs? Numera ungefär fyra timmar per dag vid Raseborgs sjukhus. Då kunde man sluta med bakjouren för anestesiläkare som nästan inte alls utnyttjas men kostar ungefär 1,2 miljoner euro per år.

Däremot kunde sjukhuset fortsätta med framjour, poliklinisk verksamhet, bäddavdelning och största delen av de nuvarande åtgärderna.

Det skulle finnas allmänmedicinsk jour dygnet runt på sjukhuset. Det vore möjligt att konsultera specialläkare, men det skulle inte vara obligatoriskt.

Inga operationer skulle utföras, men åtgärder med lokalbedövning skulle vara möjliga.

Det här skulle ändå kräva att kommunerna får ett undantagstillstånd från social- och hälsovårdsministeriet.