Elva kandidater intervjuas för den lediga stadsdirektörstjänsten i Seinäjoki

Av totalt 17 sökande har nu elva kallats in till intervju för den lediga tjänsten som stadsdirektör i Seinäjoki. Bland andra Vasas tidigare stadsdirektör Markku Lumio är bland dem som ska intervjuas.

Styrgruppen som förbereder ärendet har bestämt sig för att kalla elva stadsdirektörskandidater till intervju.

De som ska intervjuas är Jari Jokinen, Jaakko Kiiskilä, Linda Leinonen, Markku Lumio, Juha Luukko, Tanja Matikainen, Jaakko Niinistö, Olli-Poika Parviainen, Petteri Portaankorva, Päivi Nurminen och Ilari Soosalu.

Bland andra tidigare försvarsministern Jussi Niinistö föll bort i gallringen.

Päivi Nurminen dök upp som ett nytt namn i sammanhanget. Hon hade ursprungligen inte sökt tjänsten, men hon gav sitt samtycke till tjänsten i sista stund.

Nurminen, född 1963, har lång erfarenhet av kommunalförvaltning. Hon har arbetat som regiondirektör för Tammerfors stadsregions samkommun i 14 år och före det hade hon tjänsten som utvecklingsdirektör för Tammerfors stad.

Nurminen säger att Seinäjoki intresserar som stad och det vill hon diskutera mer med beslutsfattarna i staden.

- Seinäjoki har varit aktiv i utvecklingsärenden, det är en av det krympande Finlands tillväxtcentra där livskraften är på en bra nivå, säger Nurminen.

Hon lovar att ta fram sina tankar kring att utveckla staden under arbetsintervjun.

- Nu är det här så färskt, så jag vill inte kommentera det desto mera.

Den före detta ministern Niinistös bror vidare

Jussi Niinistö kommer inte att intervjuas för stadsdirektörstjänsten, men det kommer däremot hans bror Jaakko Niinistö.

Jaakko Niinistö, född 1975 är biträdande stadsdirektör i Vanda. Valet till den tjänsten väckte uppmärksamhet 2015, eftersom han blev den första sannfinländaren med en så hög kommunal tjänst.

Före valet till biträdande stadsdirektör var han styrelse- och fullmäktigeledamot i Vanda.

Niinistö är doktor i teknik och han har bland annat arbetat som forskare på Helsingfors universitet.

Jaakko Niinistö har inte sökt tjänsten som stadsdirektör i Seinäjoki, men har gett sitt samtycke till tjänsten.

- Seinäjoki är en dynamiskt växande stad, som har alla chanser att bevara sin livskraft. Sådana här städer är inte så vanliga i dagens kommunalekonomi.

Enligt Niinistö finns nyckeln till stadens utveckling i det att man lyckas utnyttja den nuvarande livskraften och att man kommer ihåg att hålla i grundservicen.

Headhunter hittade Soosalu

Direktören för kommunekonomienheten på Kommunförbundet, Ilari Soosalu kunde erbjuda ekonomiexpertis till Seinäjoki stad.

Soosalu hittades av headhunters och har gett sitt samtycke till tjänsten.

- Staden i sig själv intresserar. Seinäjoki är på många sätt möjligheternas stad, säger han.

Soosalu har arbetat på Kommunförbundet sedan 2013. Innan det jobbade han inom ekonomiplaneringen på Esbo stad och som ekonomidirektör i Vichtis.

Han har även en koppling till Österbotten. Han har studerat i Vasa och har gjort sin militärtjänstgöring på Vasa kustbatteri.

- Det är helt klart att man gjort många saker rätt i Seinäjoki, men om man tänker på omgivningen, så är det viktigt att komma bra överens med näringslivet. På det sättet mår även företagen i området bra,

- Dessutom borde välmåendet bland stadens arbetare utvecklas till den nivån att alla kände att de jobbar tillsammans för stadsbornas bästa.

Alla kandidater från Södra Österbotten kallas till intervju

Kauhajokis stadsdirektör Linda Leinonen har redan gjort karriär som kommundirektör. Hon valdes till kommundirektör i Storå när hon var 29 år och stadsdirektör i Kauhajoki har hon varit drygt två år.

Leinonen, född 1982, är hemma från Kristinestad och har i ungdomen fungerat som Centerns fullmäktigeledamot under en period.

Leinonen är politices magister och har studerat kommunalpolitik.

- Det här är en en gång i livet-möjlighet. Seinäjoki är en intressant stad med goda tillväxtmöjligheter och flera framgångsfaktorer.

Leinonen skulle vilja utveckla staden att bli mer internationellt.

- Förutom att företagen bör bli mer internationella behövs det mer arbets- och studieorienterad invandring, så att arbetskraften räcker till även i fortsättningen. Dessutom skulle jag utveckla samarbetet mellan Seinäjoki och de övriga kommunerna i landskapet.

Kauhavas stadsdirektör Markku Lumio hör till de mer erfarna rävarna bland kandidaterna. Lumio, född 1960, fick nyligen två år till på sitt kontrakt med Kauhava, men hoppades själv på ett längre kontrakt och kastar därför ut näten till Seinäjoki.

Lumio var stadsdirektör i Vasa mellan åren 2001-2010. Tjänsten i Kauhava fick han år 2015.

- Jag har följt med Seinäjoki från många olika vinklar, från Vasa, Jyväskylä och Kauhava. Seinäjoki har potential på många olika sätt, tillväxtpotential, näringslivspotential och kulturpotential, säger Lumio.

De senaste åren har Lumio aktivt sökt nytt jobb. För två år sedan sökte han tjänsten som vd för Kommunförbundet och i slutet av förra året strävade han till att bli stadsdirektör i Raumo.

Innan han flyttade till Vasa var han aktiv inom kommunalpolitiken i Jyväskylä och svingade till och med klubban som fullmäktigeordförande för Samlingspartiet.

Enligt honom skulle Seinäjoki ha bra chanser att bli mer internationellt. Han skulle också vilja förbättra kommunikationen mellan Vasa och Seinäjoki.

- Vi ska inte vara främmande för varandra utan utnyttja den gemensamma styrkan.

Första uppgiften att balansera ekonomin

Biträdande stadsdirektör i Kurikka, Juha Luukko, känner Seinäjoki väl. Den 50-årige ekonomimagistern är hemma från Nurmo och har tidigare fungerat som kommundirektör i Ylistaro och som vd för näringslivscentralen i Seinäjoki.

Sitt ekonomikunnande har han filat på som ekonomist vid Finlands bank.

Han blev stadsdirektör i Kurikka i och med sammanslagningen mellan Jalasjärvi och Kurikka. Före kommunsammanslagningen fungerade han som kommundirektör i Jalasjärvi sedan 2013.

- Jag kunde inte låta bli att söka tjänsten. Man har gjort bra och modiga beslut i Seinäjoki. Utmaningarna i staden är till för att lösas. Balanseringen av ekonomin är den första. Seinäjoki kan inte fortsätta med likadana siffror som förra året.

- Staden behöver mer utbildad och kunnig arbetskraft.

Luukko har också arbetat som statssekreterare för förvaltnings- och kommunministern Tapani Tölli (Centern) åren 2010-2011.

Förvaltningsdirektören Jari Jokinen är den enda från stadsförvaltningen i Seinäjoki som söker tjänsten som stadsdirektör. Kemifödda Jokinen , född 1963, har redan gjort en lång karriär i Österbotten.

- Jag är ute efter nya utmaningar och med tio års erfarenhet inom stadskoncernen har en vilja att utveckla staden väckts. säger Jokinen.

Innan flytten till Seinäjoki jobbade Jokinen som stadsjurist och förvaltningsdirektör i Lappo. Han har också jobbat som fiskal i hovrätten i Vasa.

- Enligt mig kommer de städer och regioner som satsar på kunnande att klara sig i kampen mellan landsbygdscentra och stora städer. Satsningar på kunnande och utbildning är ett garanti på mer arbetskraft för företagen och förbättrar därmed näringslivets konkurrensförmåga.

Seinäjokifödda bland de sökande

Doktorn i juridik Tanja Matikainen är en av dem som ska intervjuas.

Matikainen, född 1974, har nyligen sagt upp sig som kommundirektör i Janakkala. Matikainen har också tidigare erfarenhet som kommundirektör, hon var kommundirektör i Sulkava åren 2010-2013.

Matikainen har även arbetat som forskare på Vasa universitet.

- Jag har gått skolan i Seinäjoki och mina föräldrar bor fortfarande i Seinäjoki, så det är klart att jag måste söka tjänsten. Saker har gjorts rätt i staden och de har en framåtsträvande och företagande attityd, vilket jag gillar.

I Janakkala har hon bekantat sig grundligt med järnvägs- och vägärenden, som hon ser som viktiga även i Seinäjoki.

En kallelse till intervju fick även Jaakko Kiiskilä som i sju års tid varit kommundirektör i Laukaa. Han är även känd som före detta bobollspelare i Nurmon Jymy.

Till utbildningen är han ekonomimagister. Kiiskilä, född 1976, har tidigare fungerat som förvaltningsdirektör i Laukaa och Toivakka.

- Jag har en viss förkärlek för Seinäjoki, jag är född där och har spenderat barndomen i Nurmo. Närmaste släkten finns fortfarande i Seinäjoki. Stadens utveckling ser jämförelsevis bra ut och jag vill vara med och föra den framåt.

Kiiskilä vill poängtera vikten av samarbete.

- Det måste finnas inom hela organisationen ända ut till politikerna och dessutom internationellt samarbete.

Den positiva utvecklingen i staden intresserar sökanden

Petteri Portaankorva har de senaste fem åren arbetat som utvecklingsdirektör i Kouvola stad. Innan dess jobbade han inom NTM-centralen med trafikärenden.

Till utbildningen är han diplomingenjör och ekonomimagister. Han är förr i Uleåborg 1966.

- Seinäjoki intresserar för att det är ett landsbygdscentra i ständig utveckling och samarbetsviljan syns hit till andra landsbygdscentra.

- Seinäjoki har många styrkor att hålla fast vid. Satsningar behövs speciellt inom utbildningssamarbetet så att kunnig arbetskraft hittar till staden även i framtiden.

De grönas före detta riksdagsledamot Olli-Poika Parviainen har också tagit sig vidare till intervjurundan.

Parviarinen, född 1980 i Raumo, föll ut ur riksdagen förra våren och fungerar nu som statssekreterare för inrikesminister Maria Ohisalo (De gröna).

Åren 2011-2015 var han viceborgmästare i Tammerfors. Parviainen som till utbildningen är filosofie magister har också jobbat som företagare.

- Slätterna lockar och Seinäjoki har gått framåt. Jag vill vara med och bygga den framtiden.

Parviainen ser teknologisatsningar som viktiga.

- Digitaliseringen skakar om hela världen. Framtiden är för de kommuner som får en tjuvstart inom det området.

Artikeln baserar sig på Seinäjoki haastattelee 11 kaupunginjohtajakandidaattia – musta hevonen mukaan kisaan viime hetkillä skriven av Satu Takala och Elina Kaakinen, översatt av Juho Teir.