En utmaning att vara annorlunda på en liten ort, visar lyckat minoritetsprojekt i Dalsbruk

Ensamstående mamma som varit gift med en somalier. Estnisk man som jobbar som byggarbetare. Lesbisk flicka som studerar på yrkesinstitut.

Inför rollspelet fick alla 21 åttondeklassare i Dalsbruks skola dra varsin lapp, och sedan gällde det att se vem som klarade sig längst i spelet, utan att råka ut för diskriminering, fördomar eller etnostress.

Det pratas så lite i undervisningen om minoriteter, tyckte Åsa Karlsson och Victoria Grönroos, lärare i historia och samhällslära, så de startade ett helt projekt kring minoriteter i Finland.

Under våren har eleverna funderat över vilka fördomar de har mot minoriteter, men också på vad minoriteterna har för åsikter om dem.

Fördomar mot språk, religion, sexuell läggning, funktionsvariationer?

- Det intressantaste har varit att höra om deras kultur, hur de lever och vad som är annorlunda jämfört med hur vi lever, säger Alexandra Jensen.

Man har bland annat fördjupat sig i språkliga minoriteter, som finlandssvenskar och samer; nationella minoriteter som ryssar, ester, somalier och romer; religiösa minoriteter som ortodoxa, judar och muslimer och sexuella minoriteter som homosexuella och transsexuella.

Man har också fördjupat sig i flyktingar, asylsökande, papperslösa och personer med funktionsvariationer, som döva, blinda och rullstolsburna.

- Det är lätt att prata om olika minoriteter, men svårt att sätta sig in i hur de på riktigt lever och upplever samhället, säger Victoria Grönroos.

Utmaning att vara annorlunda

Det är en utmaning att på en liten ort som Dalsbruk vara annorlunda, men efter att eleverna i fjol träffade en blind började de se på minoriteter på ett nytt sätt.

- De flesta minoriteter märker man ju inte, och det är bra, för de ska ju inte behöva känna att de är annorlunda. Samtidigt finns det sådana minoriteter som behöver mera rättigheter, och det är också bra. Det är bra att känna till det, säger Johan Santalahti.

Det är en utmaning också för lärarna. Hur ska man exempelvis i historieundervisningen talar om vinterkriget, om det i klassen finns elever med rysk bakgrund?

Hur ska man tala om minoriteter utan att använda laddade ord, sådana som eleverna ibland på rasten ropar som skällsord?

- Det är fint att vi har lärt oss om vilka rättigheter och svårigheter de har, och man blir inte lika överraskad av det, utan man har lättare att förstå och acceptera, säger Alexandra Jensen.