Titta in i Kårkullas nya specialenhet för rehabilitering som ska täcka Svenskfinlands behov: "Det känns stort och mäktigt"

Nu öppnas dörrarna för Kårkullas nya specialenhet KUR, som står för kris, undersökning och rehabilitering. Enheten ska tillgodose alla behov som finns i de svenskspråkiga kommunerna runtom i Finland. Vi fick titta in i de nya utrymmena några dagar innan invigningen.

Bakom dörren som varnar för att detta ännu är en byggarbetsplats öppnar sig ljusa, vita utrymmen.

Ännu är inredningen spartansk men arbetet pågår för fullt för att allt ska färdigställas tills brukarna ska få flytta in under de kommande dagarna.

När vi tittar in får vi se att de första sofforna har kommit, vilket gläder Jeanette Eriksson och Susanne Karlsson som visar runt.

- Varje gång man gått in hit under de senaste dagarna ser man något nytt som kommit. Det är väldigt spännande, säger Eriksson. Hon är enhetschef för den nya KUR-enheten.

Susanne Karlsson, chef för expert- och utvecklingscentret, visar alla fönster och speglar som finns i många rum.

Karlsson förklara att de finns till för att trygga verksamheten i de olika utrymmena, då de gör att det blir enkelt att hålla uppsikt över vad som pågår i utrymmena.

En specialenhet med tidsbunden och målinriktad omsorg och vård

KUR-enheten, som finns intill huvudbyggnaden i Kirjala i Pargas, kan delas in i fyra moduler.

Varje modul har rum för tre brukare, vilket betyder att det sammanlagt kan finnas 12 brukare samtidigt i den nya enheten.

I varje modul finns egna anpassade utrymmen och en närliggande innergård, säger Eriksson.

- Byggnaden är tänkt att passa många olika målgrupper. Den är hållbar och bland annat rullstolsanpassad.

Vilka typer av brukare kommer att vistas i dessa utrymmen?

- Det kan vara brukare som behöver medicinska utredningar eller har en viss problematik eller en somatisk sjukdom som inte kan utredas i hemkommunen, säger Eriksson.

Enheten är anpassad för att vara tidsbunden och målinriktad, vilket alltså betyder att brukarna inte ska vistas där i långa perioder.

- Man måste komma ihåg att det finns en orsak att brukarna kommer hit. Det kan vara på grund av utmanande beteende eller en kris i familjen, säger Karlsson.

- Och när brukarna sedan kommer hit börjar det professionella målinriktade arbetet för att säkerställa att man kommer tillbaka till den optimala funktionsförmågan och sedan kan flytta till hemkommunen igen, fortsätter hon.

Ska täcka Svenskfinlands behov

För Susanne Karlsson känns det här stort och mäktigt. Arbetet har gått relativt snabbt om man tänker på att första planeringsmötet hölls i november 2018 och invigningen sker i början av mars 2020.

- Både planen och beslutet att driva ett sådant här stort projekt för finlandssvenskar, där målgruppen är sådana med intellektuell funktionsnedsättning, känns stort. Vi centraliserar och ser till att vår målgrupp även i fortsättningen får långsiktig vård på svenska.

Karlsson förklarar att det är viktigt med den här centraliserade verksamheten, då varken finlandssvenskarna, eller den här ännu mindre målgruppen, är så stora.

Men behovet finns och det är det som styr, säger hon.

- Det är en specialenhet och då ska vi se till att uppfylla de behov som kommer från regionerna och se till att vi har den expertis som krävs för brukarnas behov.

Det här kräver kunnig och behörig personal, och ännu är inte alla platser fyllda.

- Vi har vissa vårdar- och handledarbefattningar som vi gärna skulle vilja få behörig och kunnig personal till.

Det skulle också vara optimalt att få någon läkare med psykiatri som specialkunnande, säger Karlsson, men medger att det är utmanande att hitta den här kunniga och behöriga personalen.

- Jag skulle se framemot att det finns sökande som vill ta sig an ett klart eget nischtänkande där det även finns möjlighet att fortbilda sig och bli jättekunnig inom det här området.