Rådhuset i Jakobstad renoverades för flera miljoner – nu står Karleby inför samma problem

Rådhuset i Karleby har sprickor i väggarna på varje våningsplan. Sprickorna beror på att huset långsamt, men ojämnt, håller på att sjunka.

Orsaken är att rådhuset i Karleby är byggt på pålar och när pålverket murknar ger det efter och huset följer med.

Att pålverket murknar är en följd av att grundvattennivån sänkts när omgivningen kring rådhuset förändrats och man har byggt nya fastigheter intill.

- Träet murknar inte om det hela tiden förblir under vattnet, och det här är är grundorsaken till problemet, säger projektingenjör Eetu Pulkkinen.

Den tvåhundra år gamla byggtekniken är inte på något vis felaktig säger Pulkkinen.

- Allt har sin tid, och säkert använde man sig av den bästa kunskap och byggteknik som var tillgänglig då. I grund och botten är det en fungerande lösning, men just här fungerar den inte så bra, säger Pulkkinen.

Problemen med pålverket kom fram i en konditionsgranskning för fem år sedan. I slutet av förra året grävde man gropar både inuti och utanför byggnaden för att få en bättre bild av husgrundens skick. Planen är att inleda renoveringen i slutet av året.

- Om vi inte gör något nu så blir skadorna omfattande. Hittills är läget inte kritiskt, säger Pulkkinen.

Byggt på ryska tiden

Rådhuset är byggt år 1842 och det är Karlebys fjärde i ordningen, men ändå så pass gammalt att det är ett av de få rådhusen som bevarats sedan Finland var en autonom del av Ryssland. Ritningarna godkändes av intendentkontorets chef Carl Ludwig Engel.

Rådhusen var i början av 1800-talet städernas mest synliga och representativa offentliga byggnaderna. När handeln tog fart förde den med sig rikedom och den ville borgarna visa upp också längs kusten i Karleby, Jakobstad och Brahestad, skriver museichef Kristina Ahmas i sin rapport över rådhusets olika byggnadsskeden.

Rådhusen i Björneborg och Kajana, som också är ritade av Engel, byggdes vid samma tidpunkt som rådhuset i Karleby. De påminner om varandra på många sätt, men fasaden på rådhuset i Björneborg är mer smyckad och i Kajana är byggnaden undantagsvis byggd i trä.

Rådhuset i Karleby saknar också ett för rådhus typiskt klocktorn, som i Kajana fanns med under hela planeringsprocessen och som i Björneborg byggdes på grund av stadsbornas önskan.

Man satsade mycket på rådhusen eftersom de var en av få offentliga byggnader på den tiden. Ända in på 1800-talet var det kyrkan som byggde skolorna.

Å andra sidan var rådhusens betydelse stort. I rådhuset fungerade så väl rådhusrätten samt stadens förvaltning

- Rådhuset innehöll alla de tjänster, som nuförtiden finns i många olika ämbetsverk: i stadshuset, i ämbetshuset, på NTM-centralen, på RFV, konstaterar museichefen Kristina Ahmas.

Jakobstads rådhus tänkte kollapsa

Till exempel rådhuset i Jakobstad byggdes som ett stadshus. Där i källaren noterade man sprickor redan 2004, men renoveringen inleddes först tio år senare, då rådhuset ansågs vara i fara att kollapsa.

Orsaken var den samma som i Karleby, pålverket gav efter till en följd av att grundvattennivån sänktes när nya fastigheter byggdes intill. Renoveringarna som pågick i fem år är nu klara.

Många uppgifter som förr sköttes i rådhusen sköts nu i stadshus. Men rådhusens funktion som ståtliga landmärken kan försvinna och det oroar museichefen Kristina Ahmas.

- Det skulle vara viktigt att hålla fast i rådhusen, där som de ännu finns, säger Ahmas.

Till exempel i Uleåborg finns ett stadshus, men inte ett rådhus. I Vasa används rådhuset nu som skola.

I Brahestad har man börjat med restaureringen av rådhuset från 1830-talet. Fasaden ser likadan ut, men rappningen görs med nutida teknik. I Kajana används rådhuset nu som stadens kundservicepunkt.

Mellersta Österbottens kammarorkester är verksamma i rådhuset i Karleby, men det finns möjligheter till annat.

Efter restaureringen 1995 var tanken att rådhuset igen skulle tas i bruk som stadens representationsutrymmen. Man skaffade till och med möbler från 1800-talet, men projektet blev inte av.

- Det skulle finnas potential att använda utrymmena för fester och representationstillfällen mycket mer än vad man gör nu.

Artikeln baserar sig på Raatihuoneen merkitys maamerkkinä on vaarassa kadota – vaurauden ja vallan keskittymät rakennettiin kaupunkien parhaille paikoille skriven av Sari Vähäsarja, översatt av Mikaela Löv och Juho Teir.