Undervisningen i svenska borde bli mera praktisk: "Studenterna måste få möjligheten att använda sig av det svenska språket utanför klassrummet"

Filosofie Magister Anne-Maj Åberg undervisar finskspråkiga studenter i svenska vid Centrum för språk och kommunikation vid Åbo universitet. I sitt arbete har hon lagt märke till att många studenter har svårigheter med svenskainlärningen.

På fredag den sjätte mars disputerar hon med sin doktorsavhandling om undervisningen i svenska.

Som projektforskare i Svenska litteratursällskapets projekt "På väg mot kommunikativ kompetens" började Åberg forska i hurudan effekt grammatikundervisningen har på inlärningen av ordföljden i svenska för studenter med finska som modersmål.

Ordföljden i det svenska språket har visat sig vara utmanande att lära sig, oberoende vilket förstaspråk personen som lär sig svenska har.

- Det har också visat sig vara svårt att veta var man placerar in ordet "inte". Det beror på att man på svenska lägger in ordet på olika ställen i huvudsatser och bisatser. I det finska språket placeras ordet "inte" alltid på samma ställe oberoende.

Undervisningen i grammatik har endast positiv effekt i skriftliga uppgifter

Forskningsmaterialet samlade hon in under en förberedande kurs i svenska där kursdeltagarna ansåg sig ha svaga kunskaper i svenska. I undersökningen deltog sammanlagt 53 studenter.

Resultatet visade att undervisningen i svenska har en positiv påverkan på studenternas förmåga att använda sig av rätt ordföljd. Men undervisningen hade däremot inte någon positiv effekt då studenterna skulle avklara muntliga uppgifter.

- Det beror på att studenterna har tid att fundera och tänka på grammatiken då de uttrycker sig i skrift. Men då de måste uttrycka sig muntligt har de inte lång tid på sig att tänka efter.

För att kunna avlägga universitetsexamen bör studenterna ha minst nöjaktiga kunskaper i svenska, både muntligt och skriftligt. Åberg säger att det är många som inte uppfyller kraven.

Studenterna borde få mer övning i muntliga färdigheter

Åberg anser att problemet ligger i att studenterna inte får tillräckligt mycket övning i muntliga färdigheter för att behärska språket i vardagligt bemötande.

Hon poängterar att det i vardagligt språk ändå inte är så viktigt att vara grammatiskt korrekt eftersom man ändå kan göra sig förstådd. Viktigare är att studenterna vågar använda sig av språket.

- Studenterna måste få mera möjligheter att använda sig av det svenska språket i olika kommunikativa situationer och inte bara i klassrummet, menar Åberg.

Åberg tycker själv att det är viktigt att studenterna ska kunna delta i det finlandssvenska samhället för att utveckla sina muntliga färdigheter.

- Under svenskakurser vid till exempel Åbo Handelshögskola brukar vi besöka svenskspråkiga företag. Då får studenterna möjligheten att använda sig av språket helt konkret, förklarar Anne-Maj Åberg.

Hon anser att diskussioner kring undervisning i svenska är mycket aktuella i och med att elever nuförtiden lär sig svenska från och med årskurs sex i lågstadiet. Hon menar att man borde kartlägga hurudan effekt språkinlärningen har då man lär sig språk i tidigare ålder.