Rättegången mot de misstänkta för nedskjutningen av MH17 inleddes - de åtalade dök inte upp

Rättegången mot tre ryssar och en ukrainare som misstänks för nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH17 i juli 2014 inleddes på måndag förmiddag. De fyra som åtalats för mord på 298 passagerare dök inte upp i rättssalen i Amsterdam och bara en har anlitat advokat.

Domarordförande Hendrik Steenhuis öppnade rättegången mot de fyra åtalade, tre ryska underrättelseofficerare och en ukrainsk separatistledare, med att slå fast att den kan fortsätta trots att ingen av dem var närvarande i Amsterdam.

Steenhuis slog fast att de åtalade hade underrättats om åtalen och rättegången i laglig ordning och givits alla möjligheter att delta.

- Vi antar att de avsäger sig rätten att närvara vid sin egen rättegång eftersom de inte verkar lägga något värde vid den rätten, sade Steenhuis.

Bara en av de åtalade hade anlitat en försvarsadvokat, de andra tre kommer att stå åtalade i sin frånvaro.

De står åtalade separat, vilket innebär att de inte delar försvar trots att bevisen i fallet behandlas i samma rättegång.

Offrens namn lästes upp

Åklagaren inledde sitt arbete med att läsa upp namnen på alla de 298 offren nedskjutningen krävde.

Domaren Steenhuis beskrev nedskjutningen av passagerarplanet MH17 som nästan obegriplig.

- De här tragiska mänskliga förlusterna har berört så många människors liv runt jorden, Många av er har väntat allt för länge på att den här dagen skulle komma, sade Steenhuis.

- För de närstående kommer den här processen, behandlingen av bevisen, att vara en smärtsam och svår period.

Jon och Meryn O'Brien har flugit ända från Sydney för att bevittna inledningen av rättegången i en speciellt inrättad rättssal i närheten av Schiphols flygplats. Åskådarplatserna har lottats ut bland de anhöriga till dödsoffren i MH17-katastrofen.

- Rättegången är viktig för att sanningen fortfarande har betydelse. Man ska inte kunna mörda 298 människor utan några som helst konsekvenser, frånsett vem man råkar vara. Så det är viktigt att sanningen om det här läggs fram, sade Jon O'Brien till nyhetsbyrån AP.

Paret fanns bland dem som demonstrerade mot Ryssland på söndagen genom att ställa fram 298 plaststolar utanför Rysslands ambassad i Haag.

Det är fem år sedan MH17 sköts ned över östra Ukraina med en rysk luftvärnsmissil av typen BUK. Att det var en rysk BUK-missil slogs slutligen fast i en internationell utredning som presenterades i september 2016.

Utredare har också slagit fast att missilen levererades till Ukraina från Ryssland.

Ryssland avfärdar de internationella utredningarna och har inte deltagit i dem. De har utförts av Nederländerna, Malaysia, Australien och Belgien.

196 av dödsoffren kom från Nederländerna och därför har utredningsarbetet letts av just Nederländerna.

De mordåtalade lyser med sin frånvaro

Missilsystemet som användes för att skjuta ner planet kom, enligt utredarna, från den 53 militärbrigaden som är stationerad i Kursk i sydvästra Ryssland.

I juni i fjol avslutades ytterligare en utredning med att Nederländerna väckte åtal mot tre ryssar och en ukrainsk medborgare.

Den mest kände av de åtalade är den 49-årige ryssen Igor Girkin, en före detta överste i den ryska säkerhetstjänsten FSB, som profilerade sig som kommendör för separatisterna i östra Ukraina år 2014.

Också de övriga tre fungerade som befäl för utbrytarna i Donetsk 2014.

Ryssen Sergej Dubinskij tillhörde den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och ryssen Oleg Pulatov kom eventuellt också från GRU, eller enligt andra uppgifter ska han ha varit en soldat i den ryska specialenheten Spetznaz.

Ukrainaren Leonid Khartjenko är en ukrainsk separatist, enligt utredarna.

De fyra står alltså åtalade för mord och misstänks för att ha transporterat eller fattat beslut om att transportera den aktuella lufvärnssystemet till östra Ukraina, där det alltså sedan användes för att skjuta ner passagerarplanet med 298 personer ombord.

Girkin har sagt att de fyra, eller rebellerna överlag, inte hade något med nedskjutningen att skaffa.

De fyra åtalade kommer inte att dyka upp i rättssalen i Amsterdam och Ryssland utlämnar inte ryska medborgare till utländska domstolar.

Nu ska domstolen i första hand slå fast tidtabellen för rättegången och den väntas ta över ett år.

Källor: Reuters, AP, AFP, Yle, SR

Artikeln har uppdaterats 13:54