Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Överväldigande majoritet av barnfamiljer anser att det är lätt att kombinera familj och arbete: "Flexibilitet är A och O för att få det att gå ihop"

Från 2020
Stina Heikkilä som har sin son i famnen.
Bildtext Stina Heikkilä uppskattar flexibilitet hos arbetsgivaren i fråga om familjen.
Bild: Yle / Janne Lindroos

Låter barnfamiljers livspussel svårt och utmanande i snacket kring kaffeautomaten på jobbet? Det är inte hela sanningen – 90 procent av föräldrar som jobbar anser nämligen att det går bra eller mycket bra att kombinera arbetslivet med familjelivet, visar Befolkningsförbundets färska familjebarometer.

– I Finland har man aktivt jobbat för att arbetsplatserna ska vara familjevänliga och det verkar vara så att man kan erbjuda det familjerna behöver på arbetsplatserna, säger forskare Tiia Sorsa på Befolkningförbundet.

Trots att så många föräldrar uppger att arbetet går att pussla ihop framkommer också utmaningar och skillnader mellan mammor och pappor i arbetslivet. Hälften av föräldrarna i arbetslivet upplever att det finns faktorer i deras arbete som försvårar livspusslet.

De försvårande faktorerna är långa arbetsdagar, svåra och utmattande arbetsuppgifter och varierande arbetstider som är svåra att förutspå.

tutkija Tiia Sorsa, Väestöliitto
Bildtext Forskare Tiia Sorsa på Befolkningsförbundet anser att arbetsplatserna i Finland inte är lika familjevänliga som i Sverige.
Bild: Markku Pitkänen / Yle

En knapp tredjedel av mammorna och en knapp fjärdedel av papporna upplever att ett krävande och utmattande jobb gör det svårare att få arbetslivet och familjelivet att gå ihop. Av papporna uppger 29 procent att långa arbetsdagar är en utmaning, medan 24 procent av mammorna upplever samma sak.

I familjebarometern utgår man från Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och i familjebarometerns avgränsning ingår föräldrar i arbetslivet med barn under 15 år som bor hemma. Med den här avgränsningen undersöktes svar av 3 894 föräldrar. Data samlades in mellan 1.1.2018-1.1.2019.

Pappa har längre arbetsvecka än mamma

Pappor har längre arbetsdagar än mammor.

Två av tre pappor (66 procent) jobbar över 40 timmar i veckan, medan drygt en av femtedel (23 procent) av mammor arbetar över 40 timmar i veckan.

– Över tid har det också blivit så att pappor gör allt längre arbetsveckor medan mammor gör en aning kortare arbetsveckor, säger Tiia Sorsa.

Det framgår också att föräldrar, både mammor och pappor, jobbar i snitt lika långa arbetsveckor som övriga människor i arbetslivet.

Dessutom har det blivit svårare för föräldrar att få lediga dagar för att sköta barn, till exempel då barnen är sjuka, än det var år 2010 då Befolkningsförbundet genomförde en liknande studie. Föräldrar har en lagstadgad rätt att stanna hemma med ett sjukt barn som är under tio år gammalt.

År 2010 kunde 13 procent av mammorna aldrig ta en ledig dag av familjeskäl, medan 2018, då de färska uppgifterna samlats in, kunde 16 procent av mammorna aldrig ta en ledig dag av familjeskäl.

Ökningen var inte lika stor bland pappor. År 2010 kunde 22 procent av pappor aldrig ta en ledig dag av familjeskäl, medan 23 procent inte kunde göra det år 2018.

Flexibilitet i arbetstider A och O för att underlätta livspusslet

Flexibilitet är det som efterlyses mest av föräldrar då man diskuterar familjepolitiska åtgärder.

Finland är ett av de länder som har mest flexibilitet inom hela EU, och de nordiska länderna placerar sig alltid högt då man ser på möjligheten att koppla samman arbete och familj.

Också i familjebarometern framgår det att flexibilitet efterlyses av föräldrar.

Stina Heikkilä som är tvåbarnsmamma och jobbar heltid berättar att det är avgörande att arbetsgivaren ger möjligheter till flexibilitet. Hennes arbetsgivare möjliggör flexibilitet i fråga om familjen.

– Flexibiliteten måste finnas. Vissa morgnar går allting inte som på Strömsö och då ska det vara möjligt att komma lite senare och gå lite tidigare om det är en dag som kräver det, säger Heikkilä.

Prioriterar barnen, men också jobbet är viktigt

Heikkilä skulle inte kunna tänka sig ta emot ett jobb där arbetsgivaren inte skulle vara flexibel i fråga om familjen.

– Jag skulle inte kunna jobba för en arbetsgivare som inte erbjuder flexibilitet. Jag prioriterar mina barn och gör det jag kan för att de inte ska ha långa dagar på dagis och för att vi ska ha en bra familjerelation, säger Heikkilä.

Men också jobbet är viktigt för Heikkilä.

– När min son frågar varför ska du på jobb så svarar jag att gör det för att det är roligt. Jag vill också visa för mina barn att man ska få jobba och göra det man tycker om även om man är förälder. Men det förutsätter flexibilitet av arbetsgivaren.

Det har också blivit lättare att flexa med arbetstiden under 2010-talet.

– Det är lättare i dag för föräldrar att kunna flexa med arbetstiden på grund av familjeskäl än det var 2010. Det är ändå främst bland högutbildade som möjligheten har ökat och det är lite oroväckande att de som har en grundskoleutbildning har sämre möjligheter än tidigare, säger Tiia Sorsa på Befolkningsförbundet.

Distansjobb är ett privilegium för de högutbildade

I Befolkningsförbundets studie framgår det också att allt flera har möjlighet till att exempelvis bestämma när de kommer och går från jobbet, och också distansarbete har blivit vanligare i jämförelse med den senaste mätningen.

Pappor kan i högre grad påverka sina arbetstider än mammor, och pappor har också oftare möjlighet att distansjobba än mammor.

Stina Heikkilä har en möjlighet att distansjobba, och hon uppskattar den möjligheten.

– Jag tycker att det är en lyxig sak att få sitta hemma hela dagen. Jag sparar nästan en timme restid och det betyder ofta en längre kväll med barnen. Ibland är det också effektivare att jobba hemma, säger Heikkilä.

Möjligheten till distansjobb är också vanligast bland högutbildade föräldrar. Över hälften av högutbildade har möjlighet att distansjobba, medan bara 20 procent av dem som har gått grundskolan och 22 procent av dem som har en andra stadiets utbildning har möjlighet att distansjobba.

Andra sidan av myntet: fritiden och jobbet flyter ihop

Men distansjobb och flexibilitet också en avigsida, nämligen att gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut.

– Då vi ser på vem som uppger att det är lättast att få arbetslivet och familjen att gå ihop är det inte högutbildade som har de bästa möjligheterna till flexibilitet. De med lägre utbildning som kan tydligare skilja åt arbetstid och tid med familjen uppger oftare att de får jobbet och familjen att gå ihop, säger Tiia Sorsa på Befolkningsförbundet.

Stina Heikkilä upplever att det är en del av dagens arbetsliv, men att det inte har påverkat fritiden negativt, åtminstone för henne.

– Jag upplever inte att arbetsgivaren kräver att jag ska vara tillgänglig på kvällen, men jag kollar nog mejl på kvällarna. För mig är det en självklarhet att fritiden och jobbet flyter lite ihop. Just nu upplever jag det inte som ett problem och då tycker jag att det är okej, säger Heikkilä.