Turkiet vill "uppdatera" flyktingavtalet med EU - men kräver politiska eftergifter i utbyte mot att fortsätta följa avtalet

Turkiet kräver visumfrihet för kortvariga vistelser och nya villkor för tullunionen med EU om landet ska fortsätta följa flyktingavtalet från 2016. Utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu vill se ett nytt avtal redan före slutet av mars.

Turkiet kräver att flyktingavtalet med EU som slöts vid höjden av den så kallade flyktingkrisen år 2016 ska omförhandlas.

Enligt Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu anser landets regering att läget i norra Syrien innebär att avtalet måste omförhandlas, eller uppdateras som Çavuşoğlu uttryckte det.

Turkiet menar att landet nu är i position att diktera villkoren för ett nytt avtal i frågan.

- Tiden då EU kan dra Turkiet efter sig som i ett snöre är över, sade Çavuşoğlu.

Över en miljon människor har flytt undan strider och bombningar inom syriska provinsen Idlib till den turkiska gränsen.

Turkiet hyser sedan tidigare över 3,5 miljoner syriska flyktingar.

Enligt flyktingavtalet från 2016 står EU för en stor del av kostnaderna för flyktinghjälpen i landet i utbyte mot att Turkiet håller gränserna mot EU stängda för dem och andra migranter.

Turkiet meddelade ändå för två veckor sedan att landet slutar följa avtalet efter att tiotals turkiska soldater dödades i angrepp i norra Syrien.

Sen dess har oroligheter pågått vid den grekiska gränsen, då Turkiet öppnade sin sida av gränsen för flyktingar och migranter medan den grekiska sidan med EU:s stöd har hållits stängd.

Politiska eftergifter

Çavuşoğlu kom med flera krav på Eu för att flyktingavtalet ska hålla, krav som inte har med flyktingläget att göra.

- Det här handlar inte bara om att hysa flyktingar i utbyte mot mera pengar. Men vi är beredda att arbeta konstruktivt, sade Çavuşoğlu.

Turkiet vill nu förutom mera pengar för flyktinghjälpen ha en rad politiska eftergifter, i frågor som har stått stilla sen EU satte Turkiets medlemskapsförhandlingar på is.

Förhandlingarna hade då redan stampat på stället länge på grund av oron över demokrati- och människorättsutvecklingen i landet.

Turkiet vill nu se att EU inför visumfrihet för kortvariga vistelser för turkiska resenärer och omförhandlar tullunionen med Turkiet.

Unionen infördes år 1995 då medlemskapsprocessen inleddes, och innebär fri handel mellan unionen och Turkiet för begränsade varor.

Çavuşoğlu gav inga detaljer om hur Turkiet anser att unionen borde förändras, men sannolikt är det frågan om att Turkiet vill se handel utan tullar för fler varor.

Påtryckningar

Efter att Turkiet slutade följa flyktingavtalet och öppnade sina gränsövergångar har tusentals försökt ta sig till Grekland och tiotusentals slagit läger vid gränsen.

Turkiet har skickat polisens elitenheter till gränsen, officiellt för att förhindra att Grekland försöker skicka tillbaka flyktingar och migranter från gränsen till Turkiet.

Grekland har ändå anklagat Turkiet för att aktivt försöka hjälpa flyktingarna att bryta sig igenom gränsstängslen.

Turkiets regering har också hotat med att skicka allt fler människor till gränsen till sommaren, då floden som löper längs gränsen är grundare och lättare att ta sig över.

EU har redan före de senaste kraven om en omförhandling anklagat Turkiet för att använda flyktingfrågan och oroligheterna vid gränsen för politisk påtryckning.

EU gick så långt som att anklaga den turkiska regeringen för utpressning.

Efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan besökte Bryssel i måndags för förhandlingar verkade parterna inte komma närmare en lösning.

Erdoğan deltog inte i presskonferensen efter mötet.

- Det är uppenbart att vi har våra meningsskiljaktigheter men vi har talat öppet och klart med varandra, var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens kommentar om mötet.