Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Kaj-Ove Pettersson i skogen tittar upp mot trädkornorna, har en kikare i handen..

Hotade fågelarter i Finland har tredubblats på tio år - ändå avverkas skogarna under häckningsperioden

Mer än en tredjedel av de fågelarter som häckar i Finland är hotade. En av de största orsakerna är det moderna skogsbruket som leder till enformiga skogar med för lite variation för insekter, mossor och annat liv.

Från 2020
Uppdaterad 06.04.2020 14:55.

Skogarna avverkas för effektivt och för snabbt

- De här grova asparna, de boreala skogarnas ädla lövträd, har en basisk bark som gör att det finns mossor och lavar som inte finns på andra ställen. Här finns också tät, buskig mellanvegetation som gynnar de flesta fåglarna, till exempel kungsfågeln, säger ornitologen Kaj-Ove Pettersson som visar runt i en lite äldre skog i Pargas.

Han har följt fåglarna sedan 1960-talet och sett förändringen med egna ögon.

Förra året utvärderades statusen för arterna i Finland för femte gången. En av slutsatserna var att dagens skogsbruk är en betydande orsak till att fågelbestånden minskar. Bland de fågelarter som i första hand påträffas i skogsmiljö är nio hotade och åtta nära hotade.

Hömötiainen rengastajan kädessä
Bildtext Det går dåligt för talltitan just nu. På några år har den gått från att har varit bland de talrikaste fåglarna till starkt hotad.
Bild: Yle/Pirjo Koskinen

Talltitan, som är klassificerad som starkt hotad, och tofsmesen, som är klassificerad som sårbar, har tidigare hört till de mest talrika fåglarna i våra skogar.

- Som ungdom när jag promenerade i Hangöskogarna stötte jag nästan alltid på "meståg" där det fanns alla slags mesar, trädkrypare och kungsfåglar. Men det ser man aldrig nu för tiden vilket är sorgligt, säger Pettersson.

Det lilla skogsområdet i Lielax har ägaren, Pargas stad, låtit stå orörd flera årtionden efter att den skulle ha varit avverkningsmogen. På ett tiotal minuter hörs gråspetten, större hackspett, talgoxe, trädkrypare, större korsnäbb, och kungsfågel.

- Kungsfågeln behöver den här låga, lite buskiga växtligheten och trädkryparen behöver äldre träd för att hitta vad den behöver. Gråspetten är också ett tecken på att det här är en lite bättre skog, säger Pettersson.

Kaj-Ove Pettersson önskar att skogsindustrin i högre grad än nu skulle beakta mångfalden.

Han är bekymrad över utvecklingen i Finland, även om det inte ser helt nattsvart ut.

- Jag tycker kanske att skogsbolagen sakta ändrat sin inställning. Vem vill nu få sig om öronen hela tiden när det här kommer till tals? Men jag är bekymrad över hur lite folk i allmänhet faktiskt verkar veta om vad som riktigt pågår i våra skogar i dag, säger han.

Finland viktigt för fåglarnas fortplantning

På tio år har mängden hotade fågelarter i Finland stigit från 30 till knappt 90 vilket är en ökning på 200 procent. Orsakerna går främst att hitta i de förändrade livsmiljöerna.

Skogs- och jordbruket har blivit effektivare, nötkreaturen flyttar in i båsladugårdar och bördiga strandmarker har förvandlats till åkermark.

- Även om Finland är ett land med tusentals sjöar, skog och få människor så syns det globala massutdöendet av arter även här. Vi är ingen ö i världen, säger äldre forskare Markku Mikkola-Roos vid Finlands miljöcentral som är en av dem som sammanställt rapporten om fåglarnas tillstånd i Finland.

Markku Mikkola-Roos står i ett fågeltorn i gryningen.
Bildtext Markku Mikkola-Roos säger att Finland är ytterst viktigt för fåglarna eftersom så många arter fortplantar sig här.
Bild: Riku Lumiaro

Andelen äldre naturskogsartad skog med den för den biologiska mångfalden så viktiga döda veden har minskat vilket försämrar många fåglars överlevnad.

- Finland och Sverige är väldigt viktiga områden för många fåglars fortplantning. Till exempel föds majoriteten av alla sjöfåglar i Europa hos oss, säger Mikkola-Roos.

Finland är det skogrikaste landet i hela Europa, och problemet är inte heller för få träd. Boven är det effektiva skogsbruket som lämnar monokulturella pelarsalar med jämngamla tallar efter sig.

En graf som visar att mängden skog som tas ut är mindre än tillväxten.
Bildtext Skogens tillväxt är högre än avgången, men avverkningsmetoderna är för effektiva för den biologiska mångfalden
Bild: Henri Salonen/Yle

Tillväxten blir god och avkastningen ökar men biodiversiteten lider.

- Det finns nästan inga stora, enhetliga skogsområden i södra Finland längre. Vintern är utmanande för skogsfåglarna, och eftersom ekonomiskog har så lite lavar och annat som är viktigt för insekterna har småfåglarna svårt att hitta mat, säger Mikkola-Roos.

Statistik som visar att andelen gammal skog, över 120 år gammal, är väldigt liten både i norra och södra finland. Under 20% av all skog i norr och knappt fem procent i söder.
Bildtext I norr har andelen gammal skog minskat dramatiskt vilket påverkat bland annat lavskrikans överlevnadschanser.
Bild: Naturresursinstitutet.

Hotade fågelarter i Finland har tredubblats på tio år - vad gör skogsbolagen?

15:26

METSO är ett skyddsprogram som riktar sig till privata skogsägare och som baserar sig på frivillighet. Via det kan skogsägarna skydda och vårda skogarnas naturvärden och se till att den biologiska mångfalden bevaras.

METSO-handlingsplanen sträcker sig till år 2025, och vid utgången av 2019 hade 77 procent, drygt 73 500 hektar av handlingsplanens mål i fråga om skogsskyddet på 96 000 ha uppnåtts.

Totalt finns det i Finland i dag 26,3 miljoner hektar ekonomiskogar.

Krävde avverkningsstopp under häckningstiden

Förra året lämnade flera riksdagsledamöter in en motion där man frågade om Finlands regering har tänkt skrida till åtgärder för att förbjuda avverkning under fåglarnas häckningstid.

Det beror på att EU:s föreskrifter för artskydd, som omfattar alla naturligt förekommande vildfågelarter, kräver att "medlemsstaterna förbjuder alla typer av avsiktligt störande, till exempel under häckning, uppfödning och flyttning."

Jord- och skogsbruksministern Jari Leppä (C) anser att ett förbud inte behövs eftersom skogsindustrin enligt honom redan tar fåglarna i tillräcklig hänsyn, främst av två skäl.

 Jari Leppä Maa- ja metsätalousministeri
Bildtext Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä anser att skogsbolagen gör det de behöver för att beakta skogens fågelliv.
Bild: Jyrki Ojala

Dels är rovfågelbon i stor utsträckning fredade, och dels är avverkning inom naturskyddsområden och särskilt värdefulla skyddsområden (SPA-områden) i regel inte alls tillåten.

De grönas riksdagsledamot och ordförande för stora utskottet, Satu Hassi, var en av dem som undertecknade motionen om avverkningsstopp. Hon skriver i ett mejl till Yle att hon inte alls var nöjd med Leppäs svar.

- Enligt mig borde avverkning under häckningstid förbjudas helt, åtminstone i FCS- och PEFC-certifierade skogar, helst genom lagstiftning. Det minsta man kunde be om är att Forststyrelsen (statens skogar) skulle upphöra med avverkning under den här känsliga tiden, skriver hon.

Forskaren Markku Mikkola-Roos vet att saken diskuterats i fler omgångar men utan resultat.

- Avverkning under sommaren är mycket skadligt för fåglarna. De förlorar sin boplats och sitt revir och hinner inte etablera sig någon annanstans efteråt, säger han.

Vitryggig hackspett ökade genom projekt

Finland godkände år 1993 Förenta Nationernas biodiversitetskonvention. År 2012 skulle Finland genom effektiva och snabba åtgärder stoppa utarmningen av naturens mångfald fram till 2020.

En av målsättningarna var att 17 procent av landarealen skulle skyddas fram till år 2020.

Enligt naturresursinstitutet finns det sammanlagt 2,7 miljoner hektar skyddade skogar i Finland, det vill säga 12 procent av skogs- och tvinmarkerna. Men den största delen, 2,2 miljoner hektar av de skyddade områdena finns i norra Finland.

Mängden aktiva skydds-, restaurerings- och skötselåtgärder borde enligt miljöministeriet öka märkbart speciellt för att säkra artrikedomen på myrarna och i fågelvåtmarkerna.

Valkoselkätikka
Bildtext Den vitryggiga hackspetten har mycket strikta krav på sin biotop.
Bild: Juha Laaksonen / Yle

Det räcker ändå inte bara att fler skyddsområden inrättas, enligt Finlands miljöcentral måste mångfalden beaktas i all resurs- och områdesanvändning.

- Olika projekt ger också goda och snabba resultat. Bland annat har skogsbolaget UPM jobbat för den vitryggiga hackspetten och det har varit en riktig framgångssaga. Arten har ökat i antal ganska snabbt, säger Markku Mikkola-Roos och fortsätter.

- Finland må vara ett skogsbeklätt land, men det räcker inte. Bara att lämna några enmeters björkstubbar på gallringsområden och se till att skogarna har buskage mellan raderna med tall är insatser som gynnar alla fågelarter, säger Mikkola-Roos.

De stora skogsbolagen svarar

Finlands tre största skogsbolag är Stora Enso, UPM och Metsä group. Tillsammans omsätter de 26 miljarder euro och Stora Enso och UPM finns med bland de tio största skogsföretagen i världen.

En annan betydelsefull aktör, och ägare av 26 procent av skogen i Finland, är statens egna skogsbruksbolag Forststyrelsen som årligen omsätter 300 miljoner euro och äger 3,5 miljoner hektar ekonomiskog.

UPM svarar till Svenska Yle att företaget dagligen arbetar för att öka den biologiska mångfalden. Bland annat genom att skydda värdefulla boplatser och genom att spara aspar och murkna träd.

År 2018 satte UPM som mål att den biologiska mångfalden i de egna skogarna ökar före år 2030.

Stora Enso svarar att man bundit sig till att bedriva ett hållbart skogsbruk. Allt trä de använder kommer enligt dem från ansvarsfullt skötta skogar som avverkas med respekt för den biologiska mångfalden. De äger ingen egen skog i Finland men vid avverkarning i andras skogar säger de sig ta i betraktande mångfalden både i planeringen och praktiken.

Tallskog
Bild: Eva Pursiainen / Yle

Skogsbolagen svarar

Vid Forststyrelsen är man mer mångordiga i sina svar. De har bland annat ett politiskt krav på sig att arbeta för den biologiska mångfalden och hänvisar till sin Miljöguide (på finska) som uppdateras och sägs följa de senaste forskningsresultaten.

Förra året avverkades över åtta miljoner kubikmeter massaved under maj och juni månad. De stora bolagen anser ändå att skogsbruk under fåglarnas häckningstid är nödvändigt eftersom industrin behöver ett jämnt flöde av virke.

De påpekar också att skogsmaskinisterna skulle förlora inkomster vid ett totalt avverkningsstopp.

Graf över total avverkning massaved, 1000 kubik. Det är tydligt att avverkningen minskar under sommarmånaderna.

Skogsbolagen undviker avverkning på frodiga, våta skogsmarker sommartid, men det sker av naturliga skäl eftersom dessa marker har dålig bärighet då. Av samma orsak är avverkningen större under vintern än under sommaren.

- Visst är det bra att våta skogsmarker tas i betraktande, där finns en stor artrikedom. Men hänsyn borde visas till alla skogstyper så att ingen avverkning skulle ske under fåglarnas häckningstid, bedömer Markku Mikkola-Roos.

Uppdaterad den 17.5.2020 kl 20.15: Förtydligande: andelen skyddad skog uppgår till 12 procent av Finlands skogs- och tvinmarker i stället för sju procent av landarealen som det stod tidigare.

Diskussion om artikeln