Ny Leninstaty i Tyskland väcker debatt – historiker: Vi kan inte radera personerna från vår mörka historia

I den tyska staden Gelsenkirchen avtäcks en staty av Lenin den 14 mars. En lokal marxist-leninistisk förening har fått grönt ljus i domstolen efter att staden helt motsatt sig statyn.

Hur funkar Lenin som staty år 2020?

11:30

Statyn är en gammal järnstaty från 1930-talet. Den är cirka två meter hög och inhandlad av föreningen på nätauktion. Att man vill avbilda Lenin så här offentligt igen är en logisk följd av den starka polariseringen i det tyska samhället, säger Laura Kolbe, professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet.

- Från båda hållen vill man lyfta fram starka tydliga visuella symboler. Själva ordet monument härstammar från latinets monere, det vill säga att komma ihåg. Den här tyska politiska gruppen vill nu återigen tydligt komma ihåg och lyfta upp Lenin - då är det viktigt att vi andra frågar oss varför, resonerar historikern Laura Kolbe.

I brytningsskeden - som till exempel en revolution - lyfts människan fram som antingen hjälte eller krigare. Lenin har liksom fått bära båda hattarna.

Historiker Laura Kolbe

Lenin, eller Vladimir Iljitj Uljanov (1870-1924), ledde den ryska revolutionen, bolsjevikpartiet och styrde upp det vi sedan lärde känna som enpartistaten Sovjetunionen (1922-1991). En supermakt som Finland fick lära känna väldigt väl under seklets gång.

- 1970 firades Lenins hundraårsjubileum och här i Finland ordnades en massa konferenser och seminarier. De hade alla statligt skydd dessutom: av Kekkonen, utrikesministeriet och undervisningsministeriet tillsammans med Finland-Sovjetunionen-sällskapet som hade stort inflytande på den tiden, förklarar Kolbe.

De här festligheterna gav oss sedan bland annat Leninparken i Helsingfors. Några år senare fick Åbo en Leninstaty av vänstaden Leningrad. Den har väckt diskussion i lokalpressen den senaste tiden. Redan 1946 öppnades Leninmuseet i Tammerfors.

Stalin vs Lenin?

Att det skulle finnas en liten Stalinpark i Sibbo eller en Hitlerbyst bredvid glasskiosken på torget i Nykarleby känns genast rätt fel. Varför är det okej med Leninmonument?

- Lenin är en av de centrala gestalterna i Europas moderna historia. Han är också i högsta grad involverad i att nationen Finland föddes. Och i brytningsskeden - som till exempel en revolution - lyfts människan fram som antingen hjälte eller krigare. Lenin har fått bära båda hattarna, säger Kolbe.

När Sovjetunionen var stark var Lenin-kulten stark, inte minst i Finland då han lite fick symbolisera vår självständighet. Kritiserade man Lenin kritiserade man också det självständiga Finland.

Men var Lenin en lika stor tyrann som efterföljaren Stalin (1878-1953)?

- Historia är att komma ihåg och att glömma. Den ryska revolutionens realiteter blev vi tvungna att delvis glömma. Det var inte tid då att komma ihåg de hemska aspekterna av den, säger Kolbe.

Men kan vi i dag säga att Lenin och Stalin var likadana tyranner? Om vi börjar räkna lik? 

- Det krävs mera forskning innan man kan komma med klara fastslagna åsikter. Om revolutionerna, om första världskriget, om inbördeskriget. Vem led, vem vann? Vi måste också försöka förstå och inte bara stå där som domare över det förflutna, säger Kolbe.

En snärtigt designad Leninstaty ok?

Senast år 2018 röstade namnkommittén i Helsingfors ner ett förslag om att Leninparken borde byta namn.

Hur skulle historiker och stadsfullmäktigeledamot Laura Kolbe (C) ställa sig om Eira Glada Marxist-Leninister rf (fingerad organisation, red. anm.) bad om att få resa en liten Leninstaty i dag? Så som nu sker i tyska staden Gelsenkirchen.

Helsingfors stad har en princip om att alltid uppmuntra privata initiativ, förklarar Kolbe.

– Det skulle åtminstone bli en diskussion kring saken. Om det till exempel skulle ordnas en konstnärlig tävling med allmän diskussion kring hur Lenin kunde gestaltas i dag - då kunde man åtminstone diskutera huruvida vi har ett behov av att porträttera och tolka Lenin i dag. Och varför i så fall.

I Spanien gör man sig nu av med alla monument av general Franco och det känns ganska tråkigt.

Historiker Laura Kolbe

Så om till exempel designern Stefan Lindfors kom med förslag på en crazy snitsig Leninbyst - då skulle du köpa det?

- Nå, jag skulle förhålla mig positivt och åtminstone diskutera. Personerna från vår mörka historia finns också, vi kan inte radera dem eller förhindra dem från att ha existerat. I Spanien gör man sig nu av med alla monument av general Franco (1892-1975) och det känns ganska tråkigt, säger Kolbe.

- Åtgärden är fysisk - men spanjorernas sårade känslor och hemska minnen består. Enda vägen är en öppen diskussion i samhället där man erkänner att onda krafter har funnits. I stället för att försöka gömma bort dem i någon garderob. Lätt är det nämligen sedan att bara plocka fram dem ur garderoben igen, om vindarna vänder åt det hållet igen.

I Finland har vi kvar statyer över till exempel kejsaren Alexander II (1818-1881) eller nu aktuella Lenin - vilket är bra, resonerar Laura Kolbe.