Bo på landet kan bli trendigt i framtiden - Oscar och Ida lämnade Helsingfors för 18 rum och kök i Bromarv
Många finländare väljer att bosätta sig i städer och det är en trend som förutspås fortsätta också under 2020-talet. Men det finns också tecken på en motreaktion på urbaniseringen: landsbygden.
Bo på landet kan bli trendigt i framtiden - framtidsexpert listar sex faktorer som spelar in
Antalet invånare på landsbygden har sjunkit under de senaste åren då allt fler väljer att jobba och bo i närheten av service i storstäder.
Den här utvecklingen i kombination med den sjunkande nativiteten har lett till att kommuner och städer på många håll i glesbygden kämpar för att klara av att upprätthålla daghem, skolor och annan nödvändig service.
Raseborg är en stad som mist många invånare de senaste åren men fjolårets siffror är positivare än på länge.
Det finns också små tecken på att landsbygden kan locka inflyttare i framtiden. I en rapport om megatrender under 2020-talet lyfter utvecklingsfonden Sitra fram flera saker som kan gynna landsbygden och dess invånarantal.
De valde landet framom stan
Regnet slår mot vindrutan och däcken har svårt att fästa på den gyttjiga sandvägen.
Jag är på väg för att hälsa på Oscar Gräsbeck och Ida Söderström som i fjol tog beslutet att lämna storstadslivet i Helsingfors för att bosätta sig på Kansjerf gård som ligger ett stycke sydväst om Bromarv kyrkby.
Mannerheimvägen känns väldigt långt bort tänker jag när skogspartierna och åkrarna sveper förbi utanför bilfönstret. Närmare bestämt 130 kilometer bort, visar det sig när jag kollar upp saken i en karttjänst.
Kansjerf gård är en anrik plats som nämndes för första gången på 1400-talet, då som fiskeby. I dag är de gamla havsbottnen bördiga åkrar som omringar gården som ligger på en liten kulle.
Den stora, gula huvudbyggnaden byggdes i början av 1800-talet och sedan dess har gården gått i arv inom samma släkt.
I husets salong står en flygel som skvallrar om musikaliteten i släkten. Väggen bakom pryds av porträtt av släktingar som tidigare basat över gården.
Nu är det Ida Söderström och Oscar Gräsbecks tur att husera på Kansjerf gård.
Men att ta över på gården som åttonde generation var inget självklart beslut för 24 år gamla Oscar Gräsbeck, som bott hela sitt liv i Helsingfors.
- Vi ställde oss i den klassiska situationen som många gårdar ställs inför. Antingen flyttar vi hit och börjar utveckla gården och hittar på en verksamhet som säkerställer gårdens framtid eller så säljer vi den.
På gården finns många gamla saker, också växter. Den här monsteran kom till gården i slutet av 1800-talet som en gåva från nationalskalden Johan Ludwig Runebergs hem i Borgå.
Det var slutligen många olika faktorer påverkade beslutet som ledde till att flyttlasset gick från Helsingfors till Bromarv i mitten av december 2019.
Nu, nästan tre månader senare, är de nöjda med sitt val och det finns inte mycket som de saknar från livet i Helsingfors.
När jag flyttade hit var jag helt säker på att jag kommer hoppa i bilen och åka till Helsingfors flera gånger i veckan. Men sedan vi flyttade hit i december har jag varit där två gånger
Ida Söderström
Oscar Gräsbeck tror det handlar om en attitydfråga. Man kanske upplever att servicetjänster som man är vana vid i en storstad är väldigt långt ifrån om man bor på landet.
Själv tycker han det handlar om planering och hur man lägger upp sin vardag.
- Mycket kan man beställa från nätet. Behöver man något från Helsingfors kan man åka dit och sköta många saker på en gång, säger han.
- När jag flyttade hit var jag helt säker på att jag kommer hoppa i bilen och åka till Helsingfors flera gånger i veckan. Men sedan vi flyttade hit i december har jag varit där två gånger, tillägger Ida Söderström.
Med Bromarvbussen från Kampen
Det som behövs i vardagen köper de för det mesta i den lokala bybutiken i Bromarv. I byn finns matställen som håller öppet också på vintern.
Det sociala livet har inte heller lidit av flytten, snarare tvärtom konstaterar Ida Söderström.
- Vi har haft lyckan att många vänner velat hälsa på. Det har gått enkelt med hjälp av bussen från Kampen till Bromarv.
Paret har båda haft jobb som inneburit arbetsresor på flera hundra kilometer per dag. Det har påverkat deras uppfattning till avstånd och i sin tur deras inställning till att bo i just Bromarv.
- Det har också påverkat varför det kändes ganska lätt att flytta hit. Det är inte så långt från stan sen ändå, säger Ida Söderström som är uppvuxen i Borgå men som bott i Helsingfors de senaste åtta åren.
Kansjerf gård är Bromarvs största om man ser till arealen, berättar Oscar Gräsbeck och visar upp en gammal odlingskarta över gården.
Huvudbyggnaden har 18 rum och kök och tanken är det i huset ska finnas möjligheter till logi, kurser, reträtter och residensverksamhet för kulturpersoner och konstnärer.
Gården ska förvandlas till ett kulturcentrum som erbjuder en palett olika tjänster, säger Oscar Gräsbeck.
Han fortsätter också jobba med sitt företag som ordnar livemusik för olika evenemang, ett arbete som till stor del kan skötas på distans från Bromarv.
- Flytten är utan vidare en långsiktig plan, konstaterar han.
Sex saker som kan gynna landsbygden
I framtiden kan allt fler människor göra som Ida Söderström och Oscar Gräsbeck och flytta från en storstad till landsbygden.
Det finns flera saker som pekar på att boende på landet kan komma att bli en trend under de tio kommande åren, visar utvecklingsfonden Sitras rapport om utvecklingstrender under 2020-talet.
Baserat på befolkningsprognoserna kommer storstäderna fortfarande locka många bosättare men landsbygden kan bli en motpol till den här utvecklingen.
- I befolkningsprognoserna syns inte förändringen, men det är inte på något sätt omöjligt, säger Sitras framtidsexpert Mikko Dufva till Yle Uutiset.
Enligt Dufva har man lagt märke till flera saker som påverkar livskraften på landsbygden.
1. Nästan en miljon finländare planerar en flytt till landsbygden
Drygt 40 procent av finländarna drömmer om att bo på landet, visar en undersökning som tidningen Maaseudun Tulevaisuus lät göra i fjol.
Femton procent (844 000 personer) planerar på allvar att flytta.
2. Hemmet kan vara både i staden och på landet - men det syns inte i statistiken
Sitras trendrapport lyfter fram att det blivit allt vanligare att finländare lever och bor på flera platser. Allt fler spenderar halva året i stan och andra halvan på landet.
Befolkningsprognoserna baseras ändå på finländares officiella hemort och beaktar inte till exempel fritidsbosättning på mindre orter.
3. När lantbruket ändrar behövs mer arbetskraft på gårdarna
Det finländska lantbruket kommer förändras på många vis i framtiden på grund av klimatförändringen, lyfter forskare fram.
Självförsörjningen när det gäller livsmedel förutspås bli större och det leder i sin tur till flera jobb på landsbygden.
Forskare förutspår också att finländska bönder i framtiden kommer att syssla med flera olika sorts odling i jämförelse med i dag.
4. Intresset för inhemska resmål växer
Som en följd av klimatförändringen förutspås allt fler finländare spendera semestern i hemlandet. Det kommer öka behovet av arbetstagare inom turismsektorn. Många turistmål finns på landsbygden.
Det växandet intresset syntes redan på resemässan som ordnades i Helsingfors i januari. Antalet besökare som kom för att bekanta sig med inhemska resmål var 16 procent större än tidigare år.
5. Allt fler jobbar på distans
Drygt 40 procent av löntagarna i Finland arbetar med sådant som inte är bundet till tid eller plats, visar en undersökning från 2018.
I dag distansjobbar nästan 30 procent av alla löntagare.
Distansarbete förutspås bli ännu vanligare i framtiden vilket gör att löntagare inte måste bo i stora städer eller i huvudstadsregionen.
6. Uppfattningen om landsbygden har ändrat
Tidigare upplevdes landsbygden på många håll som en trångsynt plats som man vill komma bort ifrån. I dag ses ett liv på landsbygden som mera rofyllt och stressfritt.
Forskarna tror att bilden av landsbygden kommer att fortsätta ändra och bli mångsidigare än tidigare.
Lugnet på landet fick dem att må bättre än i Helsingfors
På Kansjerf gård bubblar det unga paret av idéer. Och det finns mycket att göra på en gård som inte har grundrenoverats sedan 1950-talet.
Möbler finns det inte heller en brist av och det kommer väl till pass när rum i ena flygeln rustas upp för att inhysa besökare.
Nytt liv kommer det också bli i hönshuset i sommar, berättar Ida Söderström som också planerar hyra sommarfår som får beta på gårdens marker.
Hon har redan varit i kontakt med en lokal trädgårdsmästare som ska hjälpa henne med att rusta upp trädgården som växt igen.
Kansjerf gård har i tiderna haft flera trädgårdar i olika stil. Förhoppning är att kunna iståndsätta dem på nytt. I dag är trädgården vildvuxen.
Trots att det finns många, stora projekt på to do-listan upplever båda två att de mår bättre nu när de bor i Bromarv.
Måendet påverkas positivt av att det är så fridfullt, lugnt och tyst att bo på landet. Oscar Gräsbeck menar att det är lättare för honom att koncentrera sig och att det i sin tur för honom effektivare i sitt arbete.
Närheten till naturen är också något helt annat än att bo mitt i centrala Helsingfors, påpekar han.
- Man är ändå hela tiden omgiven av en massa signaler när man är i stan. Det är en massa ljud, brus och ljus, förklarar Gräsbeck som jobbat med ljud och musik de senaste tio åren.
Raseborg vände den negativa trenden - i alla fall i fjol
Förutom Gräsbeck och Söderström flyttade i fjol 970 andra personer till Raseborg från någon annan kommun i Finland.
Det här är den bästa siffran på fem år för Raseborg, vars flyttningsstatistik gått rejält på minus de senaste åren.
Sedan 2015 har antalet som flyttat bort från Raseborg varit runt 200 fler än inflyttarna. I fjol var siffrorna avsevärt bättre då bara 9 fler flyttade bort från staden.
Antalet utflyttare var då för första gången sedan 2013 under 1 000 stycken.
Det här är en förändring som inte syns i statistiken för grannkommunerna Ingå och Hangö. Där är utflyttarna alltjämt många fler än inflyttarna.
Se flyttningsstatistiken för Ingå och Hangö
Flyttningsstatistiken har sett dyster ut för Ingå sedan 2016, då kommunen hade en tillfällig topp i inflyttning.
Också i Hangö har antalet utflyttare varit ungefär 100 fler än antalet inflyttare sedan 2015.
Statistiken för år 2015-2018 är från Statistikcentralen och gäller flyttning mellan kommuner i Finland. Siffrorna för 2019 har kommunerna själva uppgett.
Om år 2019 bara var ett positivt undantag för Raseborg eller en start på en positiv flyttningstrend får framtiden utvisa.
Det kan hända att staden gynnas av Oscar Gräsbeck och Ida Söderströms beslut att bosätta sig på landet. Beslutet har nämligen väckt ett intresse för att bo på landet bland deras bekanta i Helsingfors.
- Vi har flera kompisar som har börjat prata om att flytta till landet. De har kollat på olika gårdar och tomter på nätet och småningom börjat prata om de här sakerna. Det är faktiskt skojigt, konstaterar Ida Söderström.
Ida Söderström och Oscar Gräsbeck är glada över att de flyttade ut på landet. De har känt sig varmt emottagna av Bromarvborna.
