Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Putin tog in en kraft från rymden för att rädda sin maktposition – kosmonauten Teresjkova fick föreslå en lösning för år 2024

Från 2020
Uppdaterad 11.03.2020 08:58.
En analysbild med en liten bild på Kerstin Kronvalls ansikte ovanpå en större bild på Valentina Teresjkova.
Bildtext Valentina Teresjkova var den första kvinnan i rymden, nu föreslog hon att presidentens mandatperioder inte ska begränsas.
Bild: Yle

Duman vill också ge Putin juridisk immunitet på livstid, skriver Svenska Yles medarbetare i Moskva Kerstin Kronvall.

Valentina Teresjkova var den första kvinnan i rymden då hon 1963 flög nästan femtio varv runt jorden i rymdkapseln Vostok. Hon är både välkänd och mycket varmt uppskattad i Ryssland.
Sin största politiska insats fick hon göra i parlamentets underhus, Duman, under behandlingen av lagförslaget om ändringar av Rysslands författning.

Hon föreslog att presidentens mandatperioder inte ska begränsas och att de tidigare reglerna om presidentens mandatperioder ska nollställas då konstitutionen träder i kraft i sin nya form.

Putin vill inte ha Dumaval i förtid

Också en annan folkkär kändis fick lov att komma med ett radikalt förslag i Duman. Det var den tidigare tungviktsbrottaren Aleksandr Karelin, som politiskt är en ultralättviktare.

Han föreslog att Duman skulle upplösas efter konstitutionsförändringen och att urtima val skulle hållas i september.
Karelin drog ändå tillbaka sitt förslag efter att president Putin sa att det var dåligt.

Valentina Teresjkova står bland bänkrader där människor sitter. Hon har brunt hår med en grå hårrand som går från pannan och bakåt över huvudet och bär en mörkt blågrönrutig kavaj.

Putin spelade motvillig

President Vladimir Putin kom själv till Dumans session för att likt en tveksam brud säga sitt blyga nej till förslagen.

Men sedan sade han i alla fall ja till den del som gäller nollställandet av mandatperioderna.

Om folket vill det och Konstitutionsdomstolen ger grönt ljus sa Putin sig vara villig att godkänna ett sådant förslag.

Det skulle alltså innebära att fyra presidentperioder, två på fyra år och två på sex år plötsligt inte skulle vara något hinder för det som Putin kallade demokratiska val.

Han betonade nämligen att alla ryska presidentval måste vara sådana att folket kan välja mellan olika kandidater.

Det politiska maskineriet malar på

Det här var bara en del av de förändringar som Duman nu har godkänt i en andra behandling.

Konstitutionsdomstolen ska nu snabbt ta ställning till om Teresjenkos förslag är lagenligt. Det finns inget skäl att tro att deras svar blir något annat än ett godkännande.

Ett förslag av så stor politisk tyngd kommer inte upp i Duman utan förhandskontroll.

Nu återstår bara den tredje, formella, behandlingen i Duman. Sedan går förslaget vidare till Federationsrådet för godkännande och sedan till presidenten.

Putin väntas bekräfta lagpaketet den 18 mars, årsdagen för anslutningen av Krim till Ryssland efter den minst sagt riggade folkomröstningen 2014.

Det ryska folket ska rösta om förändringen den 22 april. Förändringen godkänns bara om minst hälften av de röstberättigade verkligen röstar, och om mer än hälften av dem röstar ja.

Vladimir Putin som står och pratar inför ryska duman.
Bild: /All Over Press

Nu kan den stora oppositionsvågen dra in

Förändringen av konstitutionen så som Duman vill se den ger inte endast Putin möjlighet att fortsätta som president, den ger honom också en livstidsplats i det statliga rådet och dessutom juridisk immunitet, likaså på livstid.

Allt är nu bäddat för häftiga reaktioner från oppositionen och från de ryssar som drömmer om demokrati.

Förändringen av konstitutionen sammanfaller med en ekonomisk kris på grund av det sänkta oljepriset och en snabb försvagning av den ryska valutan.

Då också coronaviruset drar fram och påverkar såväl ekonomin som folkets tilltro till makthavarna finns det mycket som tyder på att Ryssland kan stå inför en maktkamp av större mått än landet har sett på länge.

En orsak till att konstitutionsförändringen drivs igenom i all hast är den att makthavarna inte vill ge oppositionen tid att samla sina led och reagera.

Artikeln har uppdaterats 11.3 klockan 9. Skribenten presenterades felaktigt som Svenska Yles medarbetare i Moskva.

Diskussion om artikeln