Står Europa inför en ny finanskris på grund av coronaviruset? Möjligheterna till stimulans är begränsade

Europa riskerar att gå in i en recession på grund av coronaepidemin. Vad kan göras för att styra det ekonomiska läget? Vi sammanfattar i fem punkter.

1. Vad gör centralbanken?

Europeiska centralbanken ECB har genom att höja eller sänka räntorna möjlighet att stimulera eller bromsa upp ekonomin.

Centralbanken spelade en viktig roll i att ta Europa ur den föregående finanskrisen.

Tidigare ECB-chefen Mario Draghis löfte för åtta år sedan om att göra "vad som krävs" för att rädda euron blev startskottet för en långsam återhämtning för den europeiska ekonomin.

Många hoppas att centralbanken igen ska komma till undsättning i det svåra läget.

Förväntningen är att centralbanken ska sänka den redan negativa depositionsräntan från nuvarande -0,5 till -0,6 procent.

Det här skulle innebära att europeiska banker tvingas betala mer än i dag för att få ha pengar deponerade i ECB.

Målet med räntesänkningarna är att uppmuntra bankerna att sätta pengar i omlopp istället för att låta dem ligga hos centralbanken.

Det är också möjligt att ECB går in för så kallade kvantitativa lättnader. Det betyder att centralbanken köper statsobligationer och andra värdepapper för att stöda krisdrabbade länder och företag.

2. Har medlemsländerna råd att stimulera?

Efter en period av historiskt låga räntor är ECB:s möjligheter att luckra upp penningpolitiken ytterligare begränsade.

Därför uppmanar centralbankschefen Christine Lagarde medlemsländerna att dra sitt strå till stacken för att stödja ekonomin.

I klartext betyder det här att medlemsländerna borde öka på de offentliga investeringarna för att för sin del hålla hjulen rullande.

Italiens premiärminister Giuseppe Conte meddelade på onsdagen att man öronmärker 25 miljarder euro för att tackla de ekonomiska effekterna av coronaepidemin.

Tyskland som är känt för sin strikta hushållning verkar också redo att tänja på budgetdisciplinen om läget förvärras.

EU verkar också berett att tolka innehållet i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten till medlemsländernas fördel.

Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen kommer inom de närmaste dagarna att presentera konkreta förslag för att rädda den europeiska ekonomin.

EU:s möjligheter att påverka medlemsstaternas ekonomiska beslut är ändå begränsad. I sista hand är det upp till de enskilda medlemsländerna att avgöra hur mycket stimulans som behövs.

3. Finns det EU-pengar att få?

EU-kommissionen meddelade på tisdagen att man kommer att inrätta en fond på 25 miljarder euro som bland annat ska stöda de nationella hälsovårdssystemen samt små och medelstora företag som hamnar i kläm.

7,5 miljarder euro kan lösgöras ur EU:s nuvarande budget. Därefter ska fondens storlek utökas, uppger kommissionen.

Finansieringen från kommissionen kan bidra till att släcka enstaka bränder.

I nuläget räcker EU:s gemensamma pengar ändå inte till för att styra upp situationen om ett stort medlemsland som Italien hamnar i ekonomisk gungning.

4. Hur går det för företagen?

De föreslagna stimulansåtgärderna syftar till stor del till att stöda de europeiska företagen.

Farhågan är att en finanskris ska leda till att bolag går under med uppsägningar och ökande arbetslöshet som följd.

Turismbranschen samt bil- och elektroniktillverkningen är sektorer som kan drabbas speciellt hårt om epidemin fortsätter breda ut sig.

Genom att stimulera vill man hjälpa företag att överbrygga en eventuell kris.

5. Vågar vanliga människor konsumera?

I sista hand kan varken räntesänkningar eller andra stimulansåtgärder avstyra en finanskris i en situation där vanliga konsumenter inte vågar konsumera.

Begränsningarna av människors möjligheter att träffas och konsumera får ändå följder för många näringar.

Den stimulerande effekten av lägre bränslepriser kan bli begränsad om människors möjligheter att röra på sig begränsas.