Ollipekka fick inget skadestånd då hans bildäck sprack på grund av en grop - tjälskador ploppar upp som svampar efter en regnig vinter

Groparna i vägarna blir allt fler i huvudstadsregionen på grund av regniga vintrar och brist på reparationspengar. Ollipekka Heikkiläs bildäck sprack då han körde i en grop i Helsingfors. Staden nekade honom skadestånd, trots att de markeringar staden satt ut vid den farliga gropen hade försvunnit.

En måndagsmorgon i mars för ungefär ett år sedan var Ollipekka Heikkilä och han fru på väg till jobbet. De körde in i en rondell i Östra Baggböle.

Mitt i rondellen smällde det plötsligt till. Heikkilä hoppade ut ur bilen och såg att de hade kört i en grop. Gropen var ungefär trettio centimeter bred och tio centimeter djup.

Bilens däck hade spruckit på gropens vassa kant.

- Bilen måste bogseras till verkstaden, berättar Heikkilä.

Det blev ingen billig affär. Bogseringen och reparationerna, tillsammans med den uteblivna lönen på grund av missad arbetstid, kostade familjen kring tusen euro.

- Jag bestämde mig för att kräva dryga tvåhundra euro i skadestånd av Helsingfors. Det var så mycket det kostade att byta ut däcket, resten täckte vår försäkring, säger Heikkilä.

Skadeståndsansökningen fick ändå kalla handen.

Man kan inte kräva att gatorna ska vara i felfritt skick i realtid

Kaisu Tähtinen, Helsingfors stad

Staden skrev att det är på bilistens ansvar att se upp för gropar.

Staden hade fått en anmälan om gropen kvällen före olyckan. Då hade de varit på plats och placerat en plastkon i gropen.

- Men då vi körde i gropen fanns där ingen kon. På en bild jag tagit från platsen syns endast några orange plastbitar. Det är säkert en buss som kört på konen och krossat den, säger Heikkilä.

Staden hade fyllt i gropen samma dag som olyckan skedde, på eftermiddagen. Därmed hade de reagerat på problemet på kort varsel, och var inte skyldiga att betala skadestånd, skriver staden i sitt svar till skadeståndskravet.

Det svaret var Heikkilä inte nöjd med. Han yrkade på rättelse till staden.

- Det är beklagligt att konen krossats - men konens bitar har varit synliga i gropen, skriver stadsmiljönämnden i sitt svar till Heikkiläs rättelse.

- Det var en mörk morgon och gropen var mitt i en rondell. Det fanns ingen chans att jag kunde se den, säger Heikkilä.

- Om du vill kan du föra saken vidare till domstolen, uppgav staden.

Regnig vinter skapar gropar

Antalet skadeståndskrav och anmälningar om gropar har ökat i huvudstadsregionen under de senaste åren.

Speciellt i Helsingfors kan man se en stadig ökning i fråga om skadeståndskrav sedan 2015.

- Invånarna har blivit mer medvetna om sina rättigheter, säger Kaisu Tähtinen, enhetschef för juridiska tjänster inom stadsmiljösektorn i Helsingfors.

- Det har varit en regnig vinter. Det syns på vägarnas skick, säger Tuomas Vasama, enhetschef vid underhållsenheten vid Nylands NTM-central.

NTM-centralen ansvarar för riks- och landsvägar, medan kommunerna ansvarar för gator.

De har säkert betalat jurister mer än 200 euro för att vända papper i den här frågan. Det är en förlust för oss skattebetalare

Ollipekka Heikkilä, Helsingforsbo

- Vi har inte tillräckligt med pengar för att reparera vägarna, säger Vasama.

Statens stöd till NTM-centralen för vägunderhåll har minskat.

- Det syns speciellt på de små vägarna, eftersom vi måste nedprioritera dem, säger Vasama.

Nedan kan du se noggrannare siffror om skadeståndskrav och anmälningar om gropar i huvudstadsregionen. Artikeln fortsätter efter faktarutan.

Anmälningar om gropar fördubblats i Esbo sedan 2014, endast två fått rätt då skadeståndsbeslut omprövats i Helsingfors sedan 2016

Kyrkslätt och Grankulla uppger att de inte för statistik på antalet anmälningar om gropar i vägarna. Vanda skickade inte statistik om anmälningar inom utsatt tid.

Kyrkslätt uppger att de inte följer med antalet skadeståndskrav, men att de får in ungefär fem krav årligen. Grankulla uppger att de under de senaste tio åren fått in tio skadeståndskrav. På årsnivå får de ungefär noll till fyra krav.

Vi bad endast ut information om omprövningar av skadeståndsbeslut från Helsingfors.

"Som att göra bocken till trädgårdsmästare"

I Helsingfors har antalet godkända skadeståndskrav minskat drastiskt, trots att antalet krav ökat. Medan nästan alla ansökningar godkändes år 2015 var det endast en ansökan som godkändes i fjol.

- Vi har sett till att våra beslut följer den allmänna rättspraxisen, säger Tähtinen.

Hon säger att familjen Heikkiläs fall är typiskt.

- Gropen reparerades dagen efter att anmälan gjorts. Enligt skadeståndslagen måste staden reparera gatan inom rimlig tid. Man kan inte kräva att gatorna ska vara i felfritt skick i realtid.

Tähtinen säger att det på årsnivå är ett fåtal fall där invånare yrkar på rättelse av ett skadeståndsbeslut. Det är väldigt sällsynt att kraven godkänns.

- Jag kan heller inte minnas ett enda bilskadefall som förts till domstolen, säger Tähtinen.

Det är självklart att ingen för en tvåhundra euros sak till domstolen, konstaterar Helsingforsbon Heikkilä. Han undrar också om staden verkligen kommer billigare undan med att behandla ärenden som det här i flera instanser i stället för att bara betala ut skadestånd.

- De har säkert betalat jurister mer än 200 euro för att vända papper i den här frågan. Det är en förlust för oss skattebetalare, säger Heikkilä.

Det är också staden själv som bestämmer om staden ska betala skadestånd.

- Som att göra bocken till trädgårdsmästare, säger Heikkilä.