Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Apotti delar åsikter i Öst- och Västnyland - Sibbos kommundirektör Grannas: För 1,8 miljoner per år anställer man snabbt ett 40-tal sjukskötare

Från 2020
Vitklädd person vid tangentbordet.
Bildtext I dagens läge använder kommunerna olika patientdatasystem som inte alltid kommunicerar så effektivt med varandra. Arkivbild.
Bild: Derrick Frilund / Yle

I många kommuner i Öst- och Västnyland grubblar man som bäst på om patient- och klientdatasystemet Apotti ska tas i bruk eller inte.

Apotti används redan inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS. Den första februari togs systemet i bruk på Borgå sjukhus som är en del av HUS.

Tanken är att Apotti ska göra arbetet smidigare. Det ska också bli lättare att behandla patienter på olika enheter eftersom alla har tillgång till samma information via det gemensamma patient- och klientdatasystemet.

Upphandlingen av Apotti-systemet har konkurrensutsatts genom ett ramavtal för alla kommuner i HUS-området.

Enligt ramavtalet har kommunerna tid på sig till den 20 april att ansluta sig.

Kommuner som går med i Apotti-systemet nu skulle alltså både bli delägare i bolaget och ta i bruk tjänsten. Det kommer inte att vara möjligt senare.

Om det är möjligt för kommunerna att köpa tjänsten i ett senare skede så måste de konkurrensutsätta upphandlingen skilt.

Borgås stadsdirektör säger nej

På onsdagen meddelade Borgå stads koncernledning att man är emot att gå med i Apotti, åtminstone enligt den gällande tidsplanen.

Staden är ändå redo att börja förhandligar om att ta i bruk systemet i ett senare skede, om företaget Apotti ger möjlighet till det.

– Med hänsyn till bedömningen av stadens helhetsintresse är det väsentligt att avgöra om fördelarna med Apotti är tillräckliga i förhållande till de märkbara ekonomiska satsningar som systemet förutsätter, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Att bli delägare i och ta i bruk Apotti skulle kosta ungefär 2,5 miljoner euro mer per år fram till 2028 jämfört med om man fortsätter använda de nuvarande Lifecare-systemen som nyligen tagits i bruk.

Dessutom skulle staden behöva gå i borgen för 8 miljoner euro av bolaget Apottis långfristiga lån.

Många provrör med olika färgs korkar i en ställning.
Bildtext I kommunerna är man osäkra på hur framtiden kommer att se ut så länge som social- och hälsovårdsreformen inte är klar. Arkivbild.
Bild: Derrick Frilund / Yle

Enligt stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula är det helt enkelt för dyrt att ta i bruk systemet jämfört med fördelarna det skulle föra med sig.

Man vet inte heller hur den eventuella vårdreformen kommer att påverka kommunerna, vilket också gör det svårare att ansluta sig till någonting nytt i det här skedet.

Stadsstyrelsen behandlar ärendet vid sitt möte nästa måndag.

Sibbo också emot anslutning nu

Också Sibbos kommundirektör Mikael Grannas är emot att kommunen ska ansluta sig till Apotti enligt nuvarande tidsram.

Han anser att det skulle vara helt för dyrt, särskilt som man inte har räknat med sådana investeringar i kommunens budget.

- Tidtabellen är jättespänd och vi har inte budgeterat den överhuvudtaget. En tredje orsak är priset. För 1,8 miljoner per år, samtidigt som vi har ett anpassningsprogram på gång, så anställer man snabbt ett 40-tal sjukskötare eller annan personal, säger Grannas.

I Sibbo räknar man med att kostnaderna sammanlagt skulle bli omkring 14,8 miljoner euro.

Dessutom skulle kommunen gå i borgen för Apottis långvariga lån med en summa på 3,2 miljoner euro.

Enligt Grannas fick kommunerna först i början av februari veta att man måste underteckna avtalet med Apotti redan i april. Tidigare hade man trott att det skulle räcka med att preliminärt besluta sig för att delta.

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas
Bildtext Enligt kommundirektör Mikael Grannas är det för dyrt att gå med i Apotti.
Bild: Yle/Carmela Walder

Också här sätter vårdreformen käppar i hjulet. Det är ännu oklart vilket patientdatasystem som kommer att användas inom det vårdområde, eller landskap, som de östnyländska kommunerna kommer att tillhöra.

Grannas vill inte att kommunen förbinder sig att betala stora summor för Apotti om man sedan ändå måste byta till något annat system.

Också i Sibbo ska kommunstyrelsen ta ställning till ärendet på måndag. Grannas tror inte att ärendet kommer att gå vidare ända till kommunfullmäktige.

Lovisa vill vara med

I Lovisa har stadsstyrelsen redan beslutat att man vill att staden ska gå med i Apotti. Stadsfullmäktige ska behandla frågan nästa onsdag.

- Här upplevde vi att det är en mindre risk att gå med jämfört med att inte gå med, och det är tryggare att gå med inom den här tidsramen som är definierad med de här ganska goda argumenten om konkurrens- och upphandlingsregler, säger stadsdirektör Jan D. Oker-Blom.

Han konstaterar att kostnaderna för de nuvarande programmen är höga sedan tidigare.

- Trots att Apotti är dyrt ser vi att det också är dyrt med alternativen, säger Oker-Blom.

Att bli delägare i och ta i bruk Apotti-systemet beräknas kosta Lovisa omkring 1,1 miljoner euro fram till 2028. Dessutom ska staden gå i borgen för 2,8 miljoner euro.

Stadens nuvarande program kostar ungefär hälften så mycket per år, men de skulle behöva förnyas och göras om rejält.

Stödet för och uppdateringen av vissa av de nuvarande programmen kommer att upphöra, vilket betyder att man i varje fall behöver se sig om efter något nytt. Hur mycket det skulle kosta är oklart, men det är inte billigt.

- I och med att min uppfattning ändå är den att vi får något slags samarbete kring social- och hälsovårdsreformen och där måste ha enhetliga system, så är i praktiken att gå med i Apotti det enda alternativet för oss, säger Oker-Blom.

Sjukvårdspersonal startar en monitor.
Bildtext Lovisa behöver förnya sina patient- och klientvårdsdatasystem i varje fall. Med tanke på det kommer Apotti passligt.
Bild: Jari Kovalainen / Yle

Det att ledningen i Borgå och Sibbo ställer sig emot att gå med i Apotti inverkar inte på Lovisas beslut, åtminstone inte på kort sikt.

- Men det är klart att det kommer att komma emot oss så till vida att jag tror det blir någon form av samarbete kring social- och hälsovårdsreformen, någon form av integrering i Nyland och Östnyland. Då kommer man att behöva förenhetliga system, eller åtminstone bygga dem så att de talar med varandra, säger Oker-Blom.

Hur mycket det kostar och hur det i praktiken ska göras är svårt att säga.

- Det är inte omöjligt att de tvingas med i det här senare eller att det kommer någon ny lösning som att ett social- och hälsovårdslän väljer Apotti. Då hoppas jag att man på något sätt beaktar det att vissa kommuner har gjort en investering i det här och andra inte, säger Oker-Blom.

Läget i Västnyland

Det verkar vara en svårt fråga att välja patientdatasystem för vården också i Västnyland. Inga slutliga beslut har fattats om Apotti i de västnyländska kommunerna.

Raseborgs och Lojo sjukhus, som hör till HUS sjukvårdsdistrikt, tog i bruk Apotti den 1 februari.

Ingå
I Ingå var förslaget i grundtrygghetsnämnden att gå med i Apotti, men ärendet återremitterades i grundtrygghetsnämnden.

Sjundeå

Kommunstyrelsen i Sjundeå återremitterade ärendet i början av mars.

Aktiebolaget Apotti skulle kosta Sjundeå en hel del: 100 000 euro. Dessutom beräknas Sjundeås del av Apottis låneborgen vara lite på en miljon euro.

Det tillkommer också indirekta kostnader eftersom det kräver resurser av kommunen att ta i bruk ett nytt system.

Lojo

I Lojo föreslår social- och hälsovårdsnämnden för stadsstyrelsen att staden inte går med i Apotti.

Nämnden motiverar det med att social- och hälsovårdsreformen och särlösningen för Nylands del inte är klar.

Skylt som visar riktningen till olika avdelningar på ett sjukhus.
Bildtext På Raseborgs sjukhus, som hör till HUS, har man redan tagit i bruk Apotti. Om Raseborgs kommun ska göra det eller inte är ännu oklart.
Bild: Robin Lindberg / Yle

Raseborg

Raseborgs social- och hälsovårdsnämnd behandlar ärendet tisdagen den 24 mars.

Det finns ännu inget förslag på hur Raseborg förhåller sig till Apotti.

Hangö

Grundtrygghetsnämnden i Hangö behandlar ärendet på måndag (16.3).

Förslaget är att Hangö inte i det här skedet fattar beslut om vilket klient- och patientdatasystem man väljer. Staden ska i stället följa med utvecklingen och de beslut som andra kommuner fattar.

Diskussion om artikeln