Dagens Ryssland ignorerar vinterkriget - alla verkar dock känna till Mannerheimlinjen

80-årsminnet av vinterkriget är inget som uppmärksammas i Ryssland. Fortfarande är okunskapen stor och myterna många.

- På officiellt håll har vinterkriget aldrig noterats här i Ryssland, säger Jevgenij Balasjov som är författare och lokalhistoriker med Karelska näset och vinterkriget som specialitet.

- Det här avslöjar myndigheternas inställning till kriget. Ifall vinterkriget skulle ha varit ärorikt och segerrikt för Moskva skulle man förstås hedra det. Men eftersom man inte gör det anser man kriget vara skamligt, säger han.

I Ryssland kallas vinterkriget ofta för ”det bortglömda kriget” eller ”det okända kriget”. Under sovjettiden var temat förbjudet och det fanns inte en rad om vinterkriget i skolböckerna. I dag behandlas temat kort i skolorna, men fortfarande är okunskapen stor.

Många ryssar tror fortfarande att vinterkriget inte var ett krig, utan en militär gränskonflikt. Andra kritiserar gärna Finland för att landet vägrade gå med på de gränsjusteringar som de sovjetiska ledarna krävde.

Mannerheims hårda linje

Alla verkar dock känna till Mannerheimlinjen. Den finska fortifikationslinjen som byggdes på 1930-talet och löpte över hela Karelska näset från Finska viken till Ladoga.

Men den ryska bilden av Mannerheimlinjen har länge haft mytiska proportioner. Mycket på grund av att den sovjetiska propagandan överdrev linjens omfattning i ett försök att förklara landets enorma förluster ute på slagfältet.

- Fortfarande beskrivs linjen som en ointaglig fästning. Visst hade den kraftfulla bunkrar, men på många håll var den föråldrad. Och jämfört med de försvarslinjer som fanns i Frankrike och Tyskland var den svag, säger Balasjov

Minst 126 000 sovjetiska soldater stupade under vinterkriget. Finland förlorade 25 000.

- Propagandan upprepade ständigt att Röda armén var den enda armén i världen som hade lyckats forcera en så pass massiv försvarslinje som den finska, säger Balasjov.

Många av Mannerheimlinjens bunkrar, löpgravar och korsun finns fortfarande kvar ute i terrängen. Området har städats upp och ska nu på allvar öppnas för turister.

- Initiativet är bra. Så kan alla med egna ögon se att Mannerheimlinjen inte var det monster som många tror.

Fakta övertygar inte

Trots att det officiella Ryssland helst glömmer vinterkriget är det inte helt tyst idag på årsdagen.

I S:t Petersburg finns ett minnesmärke som hedrar stupade sovjetiska soldater. Varje år samlas en mindre grupp anhöriga vid platsen för att uppmärksamma offren. Även ryska medier har för vana att behandla temat på årsdagen.

Balasjov har de senaste 20 åren skrivit ett otal artiklar och flera böcker på temat. Idag utkommer hans nya bok med titeln ”Befria Finland”. Boken innehåller dokument om kriget från olika arkiv med kommentarer.

Tyvärr förändrar inte fakta allmänhetens inställning, säger han uppgivet.

- De som vill tro att Sovjetunionen gjorde rätt 1939, att det inte förekom nån aggression och att Finland bara har sig själv att skylla påverkas inte av fakta. Och den här gruppen är i majoritet.

Moskva försvarar Stalin

Den ryska politiska ledningen förklaringar till vinterkriget har förändrats under årens lopp.

År 1994 sa president Boris Jeltsin att kriget var ”Stalins brott mot Finland”. För tio år sen menade president Putin att Molotov-Ribbentroppakten var ”omoralisk”.

Dagens Moskva vill inte ta nåt ansvar för den aggression som Sovjetunionen gjorde sig skyldig till hösten 1939.

I dagens läge anser man att pakten var en diplomatisk seger för Moskva som garanterade Sovjetunionens säkerhet. Den ryska politiska ledningen vill istället enbart diskutera Röda arméns seger i Andra världskriget. Inför 75-årsminnet av segern den 9 maj har president Putin lovat skriva en stor artikel om orsakerna till andra världskriget.