Pesten eller Trollvinter? Tips på läsning i coronapandemins tid

I takt med att live-kulturutbudet krymper såhär i coronaepidemins tid med såväl inställda teaterföreställningar som konserter och litteraturevenemang och stängda bibliotek får vi försöka underhålla oss bäst vi kan med att njuta av kultur i hemmasoffan.

Och då kanske en del av oss väljer att sjunka ner i en god bok.

I tider av kris och kaos är jag helt inte säker på att folk i första hand vill spä på sina rädslor och nojor med att läsa böcker som handlar om apokalyps och undergång, pandemier och pestutbrott - men för dem som tycker att ont skall med ont fördrivas finns det en del spännande romaner man kan ta sig an.

Epidemin tar fram det sämsta och det bästa i oss

Det finns en hel del böcker som utspelar sig i en dystopisk framtid och skildrar hur olika former av pandemier sprider sig och sprider skräck världen över.

Ett flertal romaner handlar om människans kamp för att begränsa spridningen av en farsot som pest eller kolera – antingen i modern tid eller i historisk tid.

En bok som toppat försäljningssiffrorna i Frankrike nu under vårvintern är Albert Camus klassiska roman Pesten. Enligt det franska bokförlaget Gallimard är det oklart om försäljningsökningen beror på coronaviruset eller på att det i år gått 60 år sedan Camus dog, något som också uppmärksammats stort i Frankrike.

Pesten publicerades för första gången 1947, och handlar om hur en svår pestepidemi bryter ut i den algeriska staden Oran någon gång i början av 1940-talet.

Staden isoleras och invånarna tvingas vänja sig vid tanken på att leva åtskilda från nära och kära, för att inte tala om den överhängande risken för att förlora dem för alltid.

”Folk hade först accepterat avspärrningen från omvärlden på samma sätt som de skulle ha accepterat vilken tillfällig besvärlighet som helst, som endast rubbade några av deras vanor. Men plötsligt blev de medvetna om en obönhörlig isolering under en sommarhimmel, som började glöda, och de kände dunkelt att denna avspärrning hotade deras liv; när kvällen kom och med den svalkan, återfick de plötsligt sin energi, och den drev dem stundom till förtvivlade handlingar.”

I Pesten skildrar Camus hur människan reagerar och agerar under kris: en del drabbas av panik och ångest, andra av likgiltighet och letargi. Det finns också de som på olika sätt försöker fly fältet och de som utvecklar olika sätt att sko sig på andras olycka eller godtrogenhet.

I händelsernas centrum står läkaren Bernard Rieux, som oförväget och med risk för sin egen hälsa, tar hand om dem som insjuknat i den smittsamma och dödliga farsoten.

Skildringen har också lästs som en allegori över den franska motståndsrörelsens kamp mot nazisterna som ockuperade Frankrike under andra världskriget.

Hur människor agerar under press är också det centrala temat i den portugisiska Nobelprisade författaren José Saramagos roman Blindheten som skildrar hur ett samhälle slås ut när den ena efter den andra hastigt och utan förvarning förlorar synen.

Det finns inga påvisbara fysiologiska orsaker till denna blindhet som sprider sig som en löpeld och de insjuknade isoleras och försätts i karantän på ett nergånget mentalsjukhus.

Kampen om överlevnad tar fram de mest djuriska sidorna hos folk, som girighet och själviskhet.

Bland alla blinda finns dock en som inte förlorat sin syn - en kvinna som är gift med en ögonläkare som förlorat sin syn. Kvinnan blir vittne till alla övergrepp och våldshandlingar, all rädsla och sorg.

Kvinnan blir ett slags Kristusgestalt som oförtrutet kämpar för att upprätthålla någon form av värdighet och anständighet under de excepetionella omständigheterna.

Efter flera veckor av umbäranden och lidanden finns det en ljusning i sikte:

”Varför blev vi blinda, Jag vet inte, en vacker dag kanske man kommer att få reda på orsaken, Vill du jag ska säga vad jag tror, Berätta, Jag tror inte vi blev blinda, jag tror att vi är blinda, Blinda som ser, Blinda som trots att de ser inte ser.”

En pandemisk monsterinfluensa drar över världen

När man läser författaren och biologen Annika Luthers fjolårsroman De sista entusiasterna är det som om författaren kunnat ana sig till vad som skulle hända i Finland (och resten av världen) under denna vår.

En osedvanligt enveten influensaepidemi sprider sig som en löpeld över vårt land och utgör ett hot såväl mot den enskilda individen som samhällsstrukturerna. Tiotusentals finländare drabbas av lunginflammation som en följd av en ny muterad variant av virus som bär på såväl fågel- som svininfluensakomponenter.

I ett hemligt laboratorium på Helsingfors universitets mikrobiologiska institution i Vik samlas tre forskare för att försöka utveckla ett botemedel mot sjukdomen som kan ha allvarliga följdsjukdomar, som akut bakterieinfektion i tarmen. Ingen antibiotika i världen verkar bita på dessa bakterier.

Men mikrobiologerna i Vik har föresatt sig att komma på en enkel och biologiskt hållbar metod för att få bukt med de antibiotikaresistenta bakterierna. Och det är, bokstavligen, ett skitigt jobb.

Lyssna på en intervju med Annika Luther om De sista entusiasterna:

Annika Luther skrev ett bakteriedrama i nära framtid

11:14

En muterad svin-fågelinfluensa står också i centrum för handlingen i den danska författaren Hanne-Vibeke Holsts omfångsrika spänningsroman Som pesten, som utkom för några år sedan.

Enligt Holst själv är boken inte en dystopi eftersom handlingen i boken är fullständigt realistisk.

Den danska läkaren Karoline Branner har flyttat till Genève med sin familj för att arbeta med pandemibekämpning på WHO.

Bara några veckor efter att hon inlett sitt arbete briserar en stor pandemisk monsterinfluensa som har sitt ursprung på en svingård i östra Ukraina.

Viruset sprider sig mede vindens hastighet och folk drabbas av hög feber och andnöd – många insjuknar i allvarlig lunginflammation.

Ekonomiska och politiska intressen hos bl.a. läkemedelsindustrin och inom WHO sätter käppar i hjulet för att informera allmänheten om faran och för att snabbt börja massproduktion av vaccin.

Händelserna utspelar sig under den stora flyktingkrisens år 2015 och berättelsen växer till en historia om girighet och missunnsamnhet, om rädsla och själviskhet, om flyktingskap och protektionism.

På SVT Play kan man ta del av en intervju med Hanne-Vibeke Holst där hon berättar om Som pesten – och Holst säger bland annat att det var viktigt för henne att berätta en komplex historia om hela världen i vår tid.

Girighet lika farligt som en pandemi

En författare känd för sina dystopiska skildringar med fingret på samtidens smärtpunkter är den kanadensiska författaren Margaret Atwood.

I MaddAddams-trilogin (Oryx och Crake från år 2003, Syndaflodens år från år 2009 och MaddAddam från år 2013) skildrar Atwood ingenting mindre än civilisationens undergång som en följd av människans vilja att leka Gud.

Till en börjar ägnar sig vetenskapsmännen åt genmanipulation med syfte att göra gott, som att stävja en hotande klimatkatastrof och att förhindra brist på mat. Men så småningom tar girigheten och hybrisen över och man börjar t.ex. föda upp enorma grisar vars organ ska komma att användas till transplantationer.

Multinationella företag styr världen med hjälp av medier och säkerhetsbolag och läkemedelsbolagen säljer vitaminer och värkmedicin som är smittade med sjukdomar för att de insjuknade skall uppsöka sjukhusvård, som läkemedelsbolagen lämpligt nog äger.

Girighet är en minst lika farlig och ödesdiger farsot som en viruspandemi.

Margaret Atwood kallar sina böcker för speculative fiction, spekulativ fiktion, till skillnad från science fiction som hon anser vara overkliga, och hon betonar att teknologin som hon skriver om i sina verk existerar, är under konstruktion eller är teoretiskt möjlig.

Hyllvärmare och högläsning

En frivillig eller ofrivillig karantän är ju ett ypperligt tillfälle att damma av alla hyllvärmare man samlat på sig under åren – alla de där böckerna man införskaffat för att hinna läsa ”sedan någon gång”. Kanske det finns någon bortglömd pärla där som man kan ta sig an?

Många av oss tillbringar mycket tid hemma just nu, inte minst kvällar och helger kan kännas långtråkiga när hobbyer är inställda och man inte vet vad man ska ta sig till, men det är ju ett ypperligt tillfälle att börja med en ny hobby: högläsning!

Högläs för varandra i tur och ordning och anpassa boken efter publiken: en tjock klassiker som inte tar slut i första taget - tänk Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, Fjodor Dostojevskijs eller Joyce Carol Oates samlade verk.

Noveller eller dikter fungerar ypperligt som högläsning: som exempel kan nämnas Harry Martinssons diktsvit Aniara som handlar om en rymdfarkost på väg ut i det okända. Ombord på goldondern Aniara finns tusentals människor som lämnat jorden som drabbats av miljöförstöring och kärnvapenkrig.

Aniara hör till de över tusen skönlitterära verk som finns fritt tillgängliga på Litteraturbankens webbplats – böckerna kan också laddas ner till läsplattor och mobiltelefoner, helt gratis.

Vid sidan av Litteraturbanken har webbplatsen Projekt Runeberg en hel del spännande äldre böcker att erbjuda – från Anne på Grönkulla av LM Montgomery och Leo Tolstojs Anna Karenina till David Copperfield av Charles Dickens och Kallocain av Karin Boye.

Resor i fantasin för både stora och små

Böcker som passar bra för hela familjen finns det ju också gott om – från Harry Potter- och Sagan om ringen-serien till Narnia- och Mumin-böckerna.

Att resa i fantasin till Narnia, Mumindalen eller Hogwarts är ju ett fullgott alternativ i tider av stängda gränser och påbud eller uppmaningar om att stanna hemma.

Tove Janssons böcker finns det gott om att lyssna på på Yles Arena - mer om detta alldeles strax.

Eftersom vårt resande är starkt begränsat idag kan man ju med fördel ägna sig åt att läsa om platser man gärna skulle besöka, men som är no go-zoner just nu. Detta är ju bra också i övrigt med tanke på klimatet.

Tips på några aktuella finlandssvenska böcker som utspelar sig ute i världen:

Till alla er som längtar till New York kan jag rekommendera Sanna Tahvanainens roman Körsbär i snön – en roman som handlar om Sylvia Plath och den kvava sommaren 1953 i New York då Plath tillsammans med ett antal andra unga tjejer gavs möjlighet att jobba på modemagasinet Mademoiselle.

Det var en sommar då allting ställdes på sin spets, en sommar då livet vred sig kring sin axel och ingenting längre var som förut.

De som drömmer om Berlin kan med fördel kolla in Ralf Andtbackas prisbelönta diktverk, långdikten Potsdamer Platz där vi befinner oss på en fysisk plats, en trafikknutpunkt och ett torg mitt i centrala Berlin.

Det här är en plats som genomgått otaliga förändringar under decenniernas gång, en plats som bär på lager på lager av historia och minnen. Gefundenes fressen för en arkeologisk-poetisk forskningsresa där ”allt slungas samman i en historielös centrifug”.

På webbplatsen potsdamerplatz.fi har Ralf Andtbacka skapat ett digitalt kuriosakabinett med bl.a. fotografier, musik, ljud, videor, kartor, gamla vykort och länkar till intressanta böcker om denna plats i ständig förändring.

Litteratur för örat

I dag abonnerar många på olika digitala strömningstjänster för ljudböcker och e-böcker, men vi skall inte heller glömma bibliotekens utbud av såväl e-böcker som ljudböcker.

Också på Svenska Yles Arena och Sveriges Radios webbplats kan man hitta ett litet utbud av inlästa böcker.

På Arenan hittar man ett flertal Muminböcker inlästa av Tove Jansson själv, bland dem Trollvinter, Kometen kommer, Sommarboken och Farlig midsommar.

I podden BUU-sagan tar BUU-klubbsledaren Malin Olkkola med barnen på äventyr i sagornas värld. Allt från klassiska sagor och folksagor till egna berättelser; bearbetade så att de passar för barn i åldern 4-6 år.

En bok som lämpar sig för barn i lågstadieåldern är Yokos nattbok av Annika Sandelin som handlar om 10-åriga Yoko som skriver om precis allt i sin nattbok, om bästisen Anna som är adopterad och är så arg på sina föräldrar att hon tänker flytta tillbaka till Kina, om Lena, Mirre och Celina som har börjat sminka sig och verkar mycket äldre än alla andra i klassen. Och så skriver hon förstås om söta Daniel som hon gärna skulle villa pussa.

Vänner av spänning kan leta upp Eva Frantz specialskrivna dramaserie Klassfesten – pojken som försvann.

Klassfesten är en thriller i form av en "mockumentär", dvs. en fiktiv historia berättad i form av en fejk-radiodokumentär.

Radiothrillern i sex delar handlar om 17-åriga Kristian Fredriksson som en vårdag år 1993 spårlöst försvinner från sitt hem i Kvarnliden. Vad hände med Kristian, reste han utomlands, tog han livet av sig eller blev han mördad? Tjugofem år senare börjar journalisten Kajsa Mattsson gräva i fallet.

Det som hände Liv är en dramapoddserie i tio delar som handlar om sex, gränser och vänskap. Dramat utspelar sig i det fiktiva gymnasiet Svedö i Svenskfinland och handlar om sex, gränser och vänskap. Och inte minst om ett brott.

Efter en fest i skolans gymnastiksal vaknar Liv upp ute på skolgården. Hon har blod på benen och minns ingenting. Liv har blivit våldtagen och ingenting är längre som förr.

Alla ni som skulle vilja gå till simhallen, men inte kan eftersom den är stängd, kan med fördel lyssna på Susanne Ringells hörspelOch om bettlare och vägmän som utspelar sig en vanlig dag i Georgsgatans simall i Helsingfors och handlar om hur vi lever våra liv.

Och på Arenan hittar man en uppsjö med spännande poddar om fascinerande historiska händelser och personer, och intervjuer med intressanta personer – passa på att botanisera i det digra utbudet!

Olga Tokarczuk och Tove Ditlevsen på Sveriges Radio

På Sveriges Radios webbplats kan man lyssna på en handfull romaner – bland dem Joseph Conrads Mörkrets hjärta i en inspelning från år 1984 med den nyligen avlidne skådespelaren Max von Sydow.

Här finns också en uppläsning av den danska författaren Tove Ditlevsens självbiografiska verk Gift där Ditlevsen skriver om sina tre första äktenskap och sin tid som narkoman, efter att hon blivit beroende av petidin efter en illegal abort.

Och inte minst en uppläsning av den Nobelprisade polska författaren Olga Tokarczuks roman Styr din plog över de dödas ben, en berättelse som ser ut som en kriminalroman men lika gärna kan läsas som en omvärldsanalys och kritik mot den värld vi lever i där djuren är bihang och människan dess självklara herre.

Författare live på sociala medier

Håll också ögonen på vad som händer på sociala medier - på samma sätt som en del musiker har börjat uppträda live på webben med hemmakonserter har också författare börjat göra live-streamade uppläsningar av sina egna verk på sociala medier.

Skådespelaren Riko Eklundh har beslutat sig för att varje dag på Facebook berätta historier utgående från föremål i sitt hem. Många av föremålen har anknytning till en kommande bok, Grefven av Sandholm, eller till den redan utkomna boken Flickan skall uppleva historia. Kerstin Eklundh f. Furuhjelms memoarer .

Boken består av Eklundhs farmors minnen från hennes barndom och uppväxt. Nämnas kan att boken också finns uppläst på Yles Arena.

Författare som Maria Turtschaninoff och Sofi Oksanen har till exempel ställt sig till förfogande på sina Instagramkonton för att besvara skolelevers frågor med anknytning till litteraturundervisningen i skolan.

Oksanen kombinerar snack om litteratur med att samtidigt laga ”karantänmat” av bland annat kondenserad mjölk och tonfisk. Ett kul och lite udda koncept!

Läser du helst om pest och kolera i dessa corona- och karantäntider, eller föredrar du feelgood och eskapistiska romaner? Vilka böcker ger dig tröst, hopp och framtidstro just nu - skriv gärna och berätta i kommentarsfältet här nedan: