Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

“Tvätta händerna innan du petar dig i näsan” – Geriatriker Otto Lindberg svarar på sex frågor om varför corona är farligt för 70-plussarna och hur man ska ta hand om sig själv

Från 2020
Uppdaterad 19.03.2020 15:51.
Åldring i matbutik
Bildtext "70-plussarna är en heterogen grupp, men i gruppen finns en överrepresentation av mänskor som har en risk att fara riktigt illa i samband med en coronavirusinfektion", säger Otto Lindberg.
Bild: Yle/Mimmi Johansson

Coronaviruset är annorlunda och mer ilsket än en vanlig säsongsinfluensa. Reservkapaciteten minskar då man blir äldre och därför ska de som är över 70 år vara extra försiktiga nu, säger geriatriker Otto Lindberg, också känd som tidigare radiodoktor i Yle Vega.

Risken att man dör i coronaviruset ökar ju äldre man är. I Finland finns över 850 000 personer som är över 70 år och hör till riskgruppen.

Samtidigt har många de senaste dagarna förundrats över att äldre personer som hör till riskgruppen verkar strunta i att undvika sociala sammanhang.

Otto Lindberg svarar här på sju frågor om coronaviruset och vad man ska tänka på om man hör till riskgruppen.

1. Vad är det som gör att personer över 70 år är i en riskgrupp?

I den här gruppen finns många personer som har kroniska sjukdomar. Många är också på grund av ålderdom svaga och sköra och kan fara illa av vilken infektion som helst.

I samma åldersgrupp finns de som far mest illa i samband med en säsongsinfluensa. Men nu har vi en annorlunda sjukdom som uppenbart är mera ilsken.

70 är bara en siffra, det kunde lika gärna vara 68 eller 65. Egentligen skulle jag säga att alla som inte har ett arbete borde följa det som ges som direktiv för dem som är över 70.

Idén är att genom att skydda oss själva mot smitta, så skyddar vi alla andra från smitta.

Otto Lindberg chattar på Svenska.yle.fi.
Bildtext Geriatriker Otto Lindberg intervjuades i Svenska Yle live idag.
Bild: Svenska Yle / Jessica Edén

2. Vad är skillnaden mellan corona och en säsongsinfluensa?

Vi kan egentligen inte säga vad som är skillnaden ännu, men vi vet att det är ett annat virus. Vi vet till exempel inte hur många som har coronaviruset, för det finns människor som inte har några symtom.

Först om ett halvt år eller ett år kan vi spåra antikroppar i blodet hos befolkningen och se hur många som har haft infektionen. Då kan vi svara på frågan hur många som har haft infektionen och hur många som dog och hur stor dödligheten var.

I dag vet vi hur många som dör av det, men inte av hur många infekterade.

3. Varför kan ett influensavirus vara så farligt, bara för att man är gammal?

Vår reservkapacitet minskar då vi blir äldre. Vi kan inte hoppa lika högt, inte springa lika fort och inte vaka lika länge på kvällarna.

Om det kommer en törn utifrån så tar vi emot den med vår reservkapacitet, men om vi inte har reservkapacitet sätts vårt system i en förfärlig obalans.

Ju äldre man är, desto mindre är marginalerna som man har att röra sig med - och desto större är risken att vilken törn som helst skapar ett kristillstånd hos dig.

Det behöver inte vara coronavirus eller influensa, utan det kan vara en urinvägsinfektion eller att man inte får sova på natten som rubbar systemet.

Äldre dam går utomhus med rollator.
Bildtext Att försöka minska spridningen av coronaviruset är ett gemensamt projekt. När vi gör rätt så kommer det att bli mycket bättre resultat än om alla kör sitt eget race, anser Lindberg.
Bild: Yle/ Hanna Sjöström

4. Hur ska vi få de friska, aktiva och pigga 70-åringarna att inse att de ska stanna hemma?

En del måste jobba för att det är tvungna. På andra arbetsplatser har man övergått till distansarbete och satt lapp på luckan.

Alla måste dra sitt strå till stacken. Det är den nära fysiska kontakten vi ska undvika.

Om alla tvättar händerna och sköter sin personliga hygien så skyddar vi oss själva och samtidigt skyddar skyddar vi alla andra.

5. Måste man skrämma folk för att de ska förstå?

Nej, jag tror inte att det blir bättre av att skrämma. Mest folk i riskgruppen finns det bland 70-plussarna, men det finns också barn, unga vuxna och äldre medelålders som är i riskgruppen - och det är alla dom vi måste skydda.

Vi skyddar dem genom att minimera alla våra fysiska kontakter.

Vi ska tvätta händerna när vi har nyst eller rört någonting. Man tvättar händerna innan man petar sig i näsan - ibland måste man peta sig i näsan, fast det är coronatider.

Vi tvättar händerna före vi äter och när vi kommer utifrån.

Alla ska göra det och när alla gör det sprider sig viruset långsammare. Då räcker också sjukvårdens resurser att ta hand om dem som blir riktigt sjuka.

6. Hur viktigt är det att behålla ett slags normalitet i livet nu?

Det här kommer att vara vår normala vardag under några månader framåt. Man måste få vardagen att kännas bra och fungera, fastän den ser annorlunda ut än i februari.

Det är jätteviktigt att ha ett socialt nätverk runt sig. Ensamhet är kanske den svåraste bördan att bära, speciellt bland äldre som kanske bor långt från sina barn eller aldrig har haft barn.

Kompisarna har kanske trillat av pinn och det här är en grupp som inte heller har digital kompetens eller har Facebook. Om man känner någon gammal så ska man ringa till den.

Det är också jätteviktigt att sköta om sig själv bra. Motion är viktigt och att få mat och dricka.

Här kan du se intervjun med Otto Lindberg då han besökte Svenska Yle lives studio i dag.

Diskussion om artikeln