Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Ahmad-Shah Ahmadi kom till Finland från Afghanistan utan sina föräldrar när han var 15 år gammal.

Spotlight: Inte välkommen i svensk skola

Från 2020
Uppdaterad 23.03.2020 11:28.

Spotlight har talat Ahmad, 19 år, och med tre familjer med utländsk bakgrund. De har alla blivit avvisade från en svensk skola eller avrådda från att välja svenska som skolspråk i Helsingfors. Vi gör också ett test där vi låter vår assistent från Irak ringa alla rektorer för svenska grundskolor i Helsingfors för att fråga om pojken Yousif kan börja första klass.

Ahmad Shah Ahmadi kom till Finland som flykting år 2016. Han var 15 år gammal och kom utan sina föräldrar. Till en början vistades Ahmad tio månader i Sverige. Där gick han i skola och började lära sig svenska.

När Ahmad år 2017 återvände till Finland ville han börja i nionde klass i en svensk grundskola i Helsingfors. Det var lättare sagt än gjort.

– Utbildningsverket sa nej, och ingen skola ville ta emot mig, säger Ahmad.

"Direktörer föreslog vuxengymnasium"

Ahmad hade flyttat in hos Markus Österlund, en av många finländare som inhyste nyanlända flyktingar i sina hem. Österlund kontaktade skoldirektörerna i Helsingfors.

– Direktörerna vid utbildningsverket (numera Fostrans- och utbildningssektorn) i Helsingfors svarade att det inte gick, att det var problematiskt. De föreslog att Ahmad skulle gå i vuxengymnasium. Där skulle han inte ha fått undervisning, utan det handlade om självstudier och tenter. Det lät helt galet, säger Markus Österlund.

Markus Österlund försökte ordna med att Ahmad-Shah Ahmadi kunde börja i svensk skola i Helsingfors.

Ahmad behövde ett avgångsbetyg från finländsk grundskola för att kunna fortsätta med vidare studier. Österlund hade kollat upp att Ahmad hade rätt att gå i skola.

Det finns ingen lag som automatiskt ger invandrare rätt att välja svensk skola, men många kommuner har i sina integrationsplaner garanterat föräldrar att välja om barnet ska gå i svensk eller finsk skola. Helsingfors är en av de kommunerna.

– Jag var 16 år, ett och ett halvt år äldre än de andra eleverna i högstadiet. Till en början ansåg utbildningsverket att jag var för gammal för att börja i nionde klass, säger Ahmad.

Esbo och Grankulla ville ta emot Ahmad

Markus Österlund hade hört sig för både i Esbo och i Grankulla, och där var Ahmad välkommen att börja i nionde klass. Men Ahmad och Markus bodde i Helsingfors och det fanns en svenskspråkig skola alldeles nära hemmet. Den 20 augusti, när skolan redan hade börjat, kallades Ahmad och Markus till ett möte i Helsingfors.

– Där satt vi med några skolbyråkrater och en rektor som fortfarande sa att det här är jättesvårt. De vet inte hur de ska kunna ordna det här. Mitt under mötet drog en av dem upp att de måste kolla med sin jurist, berättar Markus Österlund.

För Ahmad kändes det här obehagligt, som om de trodde att han var kriminell.

– Jag ville ju bara börja skolan, säger Ahmad.

Men juristens slutsats var att Helsingfors stad har skyldighet att erbjuda Ahmad skola.

"Utredningsprocessen blev litet för lång", säger Niclas Grönholm, direktör vid Fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.

“Utredningen tog för lång tid”

Spotlight får läsa Markus Österlunds korrespondens med anställda vid Fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors. I breven skriver en tjänsteman att nionde klass inte verkar vara ett alternativ för Ahmad, och hänvisar till direktör Niclas Grönholm:

"Enligt Grönholm är ansvaret för att bedöma Ahmads grundskolekunskaper hos Tölö vuxengymnasium", skriver tjänstemannen.

Niclas Grönholm, varför ansåg du så?

– Jag kan inte gå in på detaljerna, men vi som utbildningsanordnare försöker hitta de bästa möjliga förutsättningarna för alla invandrare. Om vi inte känner till elevens bakgrund måste vi jobba för att komma underfund med den bästa lösningen. I det här fallet blev utredningsprocessen litet för lång, på basen av det kanske man tolkar att vi inte hittade den bästa möjliga lösningen tillräckligt snabbt, säger Niclas Grönholm.

Utredningsprocessen varade alltså i tre månader, från maj till augusti.

Ahmad Shah Ahmadi i nionde klass i Esbo år 2017.

Ahmad valde skola i Esbo i stället

I Helsingforsskolan placerades Ahmad utan förvarning i en smågrupp. Det var meningen att man skulle utvärdera hans kunskaper, men det förklarade ingen för honom. Han upplevde att de andra eleverna var oroliga och ointresserade av skolan.

Ahmad hade hunnit besöka Lagstads skola i Esbo. Han valde att börja i nionde klass där, fastän skolvägen blev mycket längre.

– Där var rektor Agneta (Torsell) positiv, jag kände mig välkommen i skolan, säger Ahmad.

I sitt hemland Afghanistan hörde Ahmad till de bästa i klassen, och han vill så småningom studera vid universitet eller högskola.

Ahmad gick ut grundskolan med goda betyg och kom in i ett gymnasium i Helsingfors där han går nu.

Vår irakiska assistent ringer alla sju rektorer för svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors.
Bildtext Vår irakiska assistent ringde alla sju rektorer för svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors.
Bild: Taisto Lapila / Yle

Flera barn har blivit avvisade i Helsingfors

Vi talar med tre invandrarfamiljer som har stött på liknande problem i Helsingfors mellan 2016 och 2019, de har antingen blivit helt avvisade från svenska skolor eller blivit avrådda från att välja svenska som skolspråk.

Vi bestämmer oss för att göra ett test. Vår irakiska assistent ringer samtal för sin vän som ska flytta från Vanda till Helsingfors. Vännens son Yousif ska börja i första klass i höst. Barnet kan varken svenska eller finska än.

Assistenten ringer alla sju rektorer för svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors – och han bandar samtalen. Här använder vi osedvanliga journalistiska metoder. Vi bedömer att vi inte får samma information om en journalist ringer rektorerna.

En rektor svarar nej – "ett grovt fel"

De flesta rektorer svarar att Yousif är välkommen att börja i skolan i höst, om bara föräldrarna bosätter sig på rätt område. Men en rektor svarar annorlunda.

Här kan du läsa samtalet till rektorn i sin helhet

Vi ber Niclas Grönholm, direktör vid Fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors att kommentera rektorns svar.

– Det är helt klart ett grovt fel av den rektorn, om det här är sanning, säger Grönholm.

Vad säger Hfors målsättningar om invandrare och svensk skola?

– Alla elever är välkomna, vi har samma målsättningar och program som på finska sidan. Kunden avgör vilket språk man väljer, säger Grönholm.

En annan av de sju rektorerna svarar att Yousif med familj är välkommen att besöka skolan. Men samtidigt verkar hon vilja avråda Yousifs familj från att välja svensk skola.

Här kan du läsa samtalet till rektorn i sin helhet

När vi efter samtalen ber de här två rektorerna kommentera det de har sagt till vår assistent svarar bägge att de handlat med barnets bästa i åtanke. En av rektorerna framhäver att hon inte har talat sitt modersmål med assistenten och att samtalen kom utan förvarning.

– Jag är glad över att de flesta rektorer ändå svarade på rätt sätt. Vi försöker förbättra utbildningen så att den stöder lärarna och ledarna bättre. Men det tar lång tid innan alla har kompetensen, säger Grönholm.

Ligger ni på svenska sidan efter den finska?

– I och med att vi har färre invandrarelever, tycker jag att vi ligger efter. Men vi har fått flera elever med utländsk bakgrund också i de svenska skolorna i Helsingfors. Den utvecklingen betyder att vi blir hela tiden bättre, säger Grönholm.

Andelen elever med invandrarbakgrund är 3 % i de svenska grundskolorna i Helsingfors. I de finska skolorna är andelen 22%.

Läs också
Skolor sviker elever med invandrarbakgrund

En invandrarfamilj
Bildtext Invandrarpojken Yousif var inte välkommen i en Helsingforsskola. Barnet på bilden är inte Yousif.
Bild: Derrick Frilund

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln