Katastrofalt coronaläge i Iran – sanktioner och oklara beslut förvärrar situationen

Iran är mitt i ett stort utbrott och läget förvärras av sanktioner, brist på hjälp från omvärlden, ineffektiva regeringsåtgärder och oklarhet om vem som egentligen styr försöken att bromsa epidemin.

Iran har hittills rapporterat drygt 29 000 konstaterade coronafall och över 2 200 dödsfall, men det är oklart hur höga de verkliga siffrorna är.

Ordföranden för Irans medicinska råd, Mohammed Reza Zafarghandi, uppgav förra veckan att det verkliga antalet smittade är klart högre än antalet rapporterade bekräftade fall.

Det råder också oklarhet kring dödssiffrorna, som enligt vissa källor är dödsfallen grovt underrapporterade.

Ett tecken på hur svår situationen är att flera högt uppsatta iranska tjänstemän och militära ledare dött i sjukdomen.

Långsam reaktion

Iran reagerade långsamt efter att viruset fått fotfäste i landet. Ledarskapet verkar ha varit osäker på hur man skulle reagera eller så valde man att försöka dölja hotet.

Oviljan att skjuta upp Irans parlamentsval den 21 februari spelade säkert också en viktig roll i beslutsfattandet.

Iran meddelade för första gången om coronafall den 19 februari. Då bekräftade myndigheterna att två personer dött i covid-19 i staden Qom.

Att det första meddelandet om coronafall gällde dödsfall väcker misstankar om att viruset redan då var utbrett i Qom och att myndigheterna varit medvetna om det.

Samtidigt råder det stor brist på medicinsk utrustning i landet. Som en följd av sanktionerna mot landet är det mycket svårt för iranska myndigheter att köpa mer utrustning från den globala marknaden.

I ett sjukhus i Qom rapporteras läkarna vårda coronapatienter utan någon som helst skyddsutrustning eftersom lagren är tomma.

Sent reseförbud

Iran befinner som bäst mitt i firandet av den iranska nyårshelgen, då många iranier reser hem till släktingar eller till semesterorten vid kusten. Inför helgen uppmanade myndigheterna folket att undvika resor.

‒ Nyårsresor är som att välkomna döden, varnade den iranska statens radiokanal.

Men inga reserestriktioner infördes.

Av trafikstockningar och folksamlingar att döma så valde en betydande del av iranierna att strunta i varningarna.

På torsdagen införde Iran ett förbud mot resor inom landet och regeringen har uppmanat iranierna att stanna i sina hem. Men beslutet kommer sent med tanke på att stora delar av folket redan hunnit resa till sina semestermål.

Regeringen varnar nu för att landet hotas av en ny stor våg av coronafall då iranierna återvänder från nyårsferierna. Vilket de uppmanas att göra omedelbart.

Utöver reserestriktionerna har flera vallfärdsmål stängts liksom bazarer och shoppingcenter.

Mardrömsscenario

Förra veckan utarbetade forskare vid Sharif teknologiska universitet i Teheran olika möjliga scenarier för hur epidemin kommer att utvecklas.

I det bästa alternativet utlyser regeringen en strikt karantän i alla de värst drabbade områdena, folket lyder sedan bestämmelserna noggrant och får samtidigt tillgång till all nödvändig medicinsk hjälp.

I det fallet når epidemin sin kulmen snabbt och dödssiffran stannar på kring 12 000.

Men det scenariot är osannolikt på flera punkter. Regeringen kan inte införa en effektiv karantän, folk skulle inte lyda en sådan och det råder skriande brist på medicinsk utrustning.

De här faktorerna betyder att Iran står närmare mardrömsscenariot. Enligt det kommer epidemin inte att nå sin topp förrän om två månader. Dödssiffran kan då stiga till 3,5 miljoner människor.

Sharif-universitetets beräkningar grundar sig på datormodeller och är naturligtvis inexakta. Dödssiffran på 3,5 miljoner i ett land med en befolkning på 80 miljoner låter osannolik.

Speciellt med tanke på de många osäkerhetsfaktorerna kring hur många som endast får milda symtom av viruset.

Men dödssiffran kan i värsta fall bli extremt hög. Myndigheterna i Iran verkar förbereda sig på det värsta. Satellitbilder visar att militären börjat gräva massgravar i staden Qom där det iranska utbrottet fick sin början.

Oklar ansvarsfördelning

I Teheran där läget av allt att döma är värst har ännu inga karantänåtgärder införts. Liksom i resten av landet har myndigheterna presenterat en rad andra åtgärder, men det är osäkert i vilken mån de förverkligats.

För en dryg vecka sedan gav Irans högsta ledare ayatolla Ali Khamenei armén order att följa instruktioner från president Hassan Ruhanis regering.

Det har gått rykten om att militären förbereder hårda karantänsåtgärder i hela eller delar av Teheran. Ruhani har tillbakavisat uppgifterna och sagt att ett sådant beslut endast kan komma från regeringen.

Men Ruhani har hittills varken utlyst undantagstillstånd eller beslutat om utegångsförbud.

De iranska myndigheterna har inte heller nödvändigtvis resurser att genomföra en effektiv karantän.

‒ Vi har varken kapacitet eller möjlighet att försätta Teheran i karantän. Vi kan inte ta hand om folk i karantän. Det beror delvis på sanktionerna, medger Teherans borgmästare Pirouz Hanachi enligt Deutsche Welle.

Viruset sprider sig i regionen

Den iranska epidemin har också spritt sig i regionen. Iran har nära band till Irak och Syrien, där tusentals iranier strider på president Bashar al-Assads sida i inbördeskriget.

Irak har rapporterat drygt 300 fall och regeringen har infört karantänsåtgärder i Bagdad. Resor inom landet har också förbjudits.

I Syrien är situationen oklar. President Bashar al-Assads styre uppger att fem fall konstaterats. Om de uppgifterna stämmer är det fråga om ett smärre underverk med tanke på de täta kontakterna till Iran.

Enligt obekräftade uppgifter har läkare i tre provinser rapporterat flera coronafall, men myndigheterna har beslutat att hemlighålla utbrottet.

Om Syrien drabbas av ett större utbrott kan situationen snabbt bli minst lika allvarlig som i Iran. Efter nio år av krig är landets hälsovårdssystem slaget i spillror. Viruset kommer också att sprida sig ohejdat om och när det når de tätt packade flyktinglägren i Idlib.

Källor: Reuetrs, AP, AFP, BBC, DW, Foreign Policy