Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Skulpturala eller början på fuktskada? – Platta tak har dåligt rykte

Från 2020
Kivistö tågstation.
Bildtext Kivistö järnvägsstation i Vanda togs i bruk 2015, bilden visar den södra nedgången.
Bild: Kalevi Rytkölä / Yle

Snyggt och praktiskt, tycker vissa. Fult och opraktiskt, tycker andra. Det platta taket kan nog fungera i vårt klimat, också under en sådan vinter vi har haft, med omväxlande kallt och varmt väder, men taket kräver sitt underhåll.

– Jag tänker mig huset som ett huvud, och när du har gammaldags sadeltak så är det som en hjässa. Så när taken är platta är det någonting som fattas.

Kalle Viljanen är arkitekt och tycker inte om platta tak. Men det är inte bara det estetiska som stör honom.

– Det är mycket vanligt att det läcker och det beror på kvaliteten på arbetet och materialet. Det läcker för att det under vintern blir is på taket, och det förstör fogarna, och med tiden börjar det läcka genom taket.

Vit man med grått hår och stort skägg ser mot kameran.
Bildtext Kalle Viljanen berättar att arkitekterna på 1920-talet reste till södra Europa och Afrika och där förälskade sig i de kubistiska husen och därefter tog de platta taken till Skandinavien och till Europa där de blev på modet.
Bild: Yle/Elin Willows

Inte helt platt

Ett platt tak är de facto inte platt, dess rätta namn är låglutande. Och lutningen går, till skillnad från andra tak, inåt. Därför sker också avrinningen i en brunn på taket.

Platta tak hör till högriskkonstruktionerna, säger Annika Glader som varit projektledare på yrkeshögskolan Novia och forskat just kring fuktskadade byggnader. Om man bara tittar på takkonstruktioner är platta tak överrepresenterade vad det gäller fuktskador.

– Det är ju lägre risk med sadeltaken där det lättare rinner bort. Men så länge man har koll på situationen så ska man inte räkna bort de platta taken, säger Glader.

– Man måste tänka på budgeten, så att man har råd med underhåll. Det här gäller förstås för alla tak.

Annika Glader
Bildtext Annika Glader menar att platta tak fungerar så länge de byggs på rätt sätt och underhålls.
Bild: Yle/Anna Ruda

Annika Glader menar att platta tak är ingenting man ska undvika kategoriskt. De fungerar bra om man gör allt rätt från början, med planeringen.

– Då tar man ju i beaktande läge och snömängder och sånt, och nu måste man också ta i beaktande klimatförändringar. Den här konstruktionen ska ju funka i många år framåt. Andra risker är konstruktion eller material, där är det viktigt att man inte fuskar. Det är många detaljer det kan gå fel i, och då blir det ju inte lika hållbart i längden.

“Oförtjänt dåligt rykte”

På Vasa stad är Kåre Skoglund fastighetsmanager inom hussektorn. Vasa stad har runt 200 fastigheter och ungefär 60 av dem har platta tak.

– Min åsikt är att platta tak inte medför problem, så länge de blir bra skötta. Platta tak har enligt min åsikt oförtjänt dåligt rykte, som troligen härstammar från 1960- och 70-talet.

En man i varseljacka och skyddshjälm står på ett tak i Vasa.
Bildtext Kåre Skoglund arbetar själv i ett hus med platt tak.
Bild: Yle/Elin Willows

Skoglund säger att man inom Vasa stad inte har mer problem med platta tak än andra tak. Dessutom har byggnadstekniken, och framför allt materialen förändrats mycket under tiden. De tak som är byggda efter mitten av 1980-talet har därför mycket bättre hållbarhet, berättar Skodlund.

– Taken är mycket bättre i dag, de har längre livslängd, och den bitumen man använder har en annan konsistens, det märks tydlig skillnad.

Modell i trä av Vasa stad.
Bildtext Vasa stad äger många fastigheter med låglutande tak.
Bild: Yle/Elin Willows

På Vasa stads fastigheter görs kontroller och underhåll på taken regelbundet. På vintern måste man se till att hålla de platta takens brunnar öppna och ta bort snön därifrån. Men fuktskador är inte vanliga.

– En del läckage har vi visserligen haft, men ganska få. Något rör har brustit inne i någon byggnad. Vi har haft ett eller max två fall, och det har inte heller varit fråga om speciellt stora skador, säger Skoglund.

Enkla att bygga

I dag används platta, eller låglutande, tak ofta på höghus, som kan vara både breda och djupa byggnader.

– När det i dag byggs väldigt stora och djupa hus är det också svårare att bygga till exempel sadeltak. Pulpettak kan man också bygga, säger arkitekt Kalle Viljanen.

Småhustak
Bildtext Sadeltak har avrinning på utsidan av huset.
Bild: Mostphotos

Sadeltak är alltså det trekantiga, klassiska taket. Ett pulpettak lutar åt ena hållet.

– Vanliga sadeltak blir så höga om huskropparna är väldigt djupa, därför bygger man platta tak.

Också många industribyggnader har platta tak, på grund av sin storlek. Och så väljer många arkitekter också platta tak där de inte behövs av den anledningen.

– Många arkitekter tycker också om platta tak. De tycker att det är mer skulpturalt och tycker att det är gammaldags med sadeltak. Själv har jag alltid tyckt om sadeltak, och det skyddar också bättre, säger Viljanen.

Det man kan konstatera är att hos många väcker de platta taken känslor. Och åsikterna om dem går isär. Vid Vasa stad kommer man inte heller fortsättningsvis att undvika att skaffa fastigheter med platta tak.

– Nej, vi har inget emot platta tak. De är helt funktionella, och vi kommer nog bygga sådana framöver också, absolut, säger Kåre Skoglund.

Annika Glader påminner också om att ett tak inte är allt.

– Taket kan ju alltid repareras eller byggas om. På ett hus är grunden kanske ännu viktigare, för där är det svårare att bygga om.

Skulpturala eller början på fuktskada? – Platta tak har dåligt rykte

7:11

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln