Tomt på gatorna och i restaurangerna i Sibbo - liv och rörelse främst på mataffärernas parkeringsplatser

Hur ser en fredagseftermiddag ut under den rådande coronakrisen? Vår reporter Rebecka Svedberg besökte Nickby och Söderkulla för att kolla in läget i Sibbo.

Jag börjar min upptäcktsfärd i Nickby med att stiga in i en av restaurangerna längs med Stora byvägen. I dörröppningen möter jag tre män iklädda gula arbetskläder men inne i restaurangen är det folktomt.

Efter en stund dyker Antti Kuisma upp för att äta lunch.

- Coronaviruset har inte förändrat mitt beteende så hemskt mycket. Jag kommer hit och äter som normalt, jag är bara lite noggrannare med handhygienen.

Restaurangägaren berättar att det varit tystare den här veckan. Också Kuisma har märkt av att färre människor har rört sig ute.

- Jag önskar att fler människor hittar ut på motionsstigarna. Håll avstånd och god handhygien, det lönar sig inte att isolera sig för mycket.

Efter restaurangbesöket fortsätter upptäcktsfärden mot Nickby terminal och biblioteket.

Terminalen och trapporna upp till biblioteket brukar på eftermiddagarna krylla av ungdomar. Den här eftermiddagen väntar ingen på bussen och så gott som tomma bussar susar förbi.

Det är tyst, nästan lite öde. Förutom ljudet från bilarna som kör förbi hörs bara de tiotals kajornas skrik som flyger ovanför den gamla kommungården.

Intill terminalen och biblioteket finns en parkeringsplats som för det mesta är smockfull med bilar. Den här eftermiddagen finns det gott om lediga parkeringsplatser.

Jag närmar mig ytterdörren till biblioteket och till min stora förvåning öppnar sig dörren automatiskt men längre än in i tamburen kommer jag inte. Dörren till biblioteket är låst och en stor lapp informerar om att biblioteket är stängt.

Jag fortsätter mot Nickby hjärta och möts av en tom och tyst skolgård. Här byts kajornas skrik ut mot klingande metalljud och buller från arbetsmaskiner som arbetar med tilläggsbyggnaden av Kungsvägens skola.

I hopp om att hitta barn som är ute och leker går jag förbi ett daghem men föga överraskande står gungorna stilla och dagisgården är tom.

Promenaden fortsätter tillbaka ner på Stora byvägen. Bilar kör förbi mig med jämna mellanrum men bara få fotgängare syns till.

I rondellen stöter jag på Benita Niskanen. Också hon har lagt märke till att det är lugnare är normalt.

- Det är nog ganska mycket glesare med människor här ute. Allt är ju stängt så färre människor rör på sig. Det märks även på trafiken. Dom kör nu som dom kör men inte lika mycket som normalt.

Ordentligt med liv och rörelse hittar jag först på mataffärernas parkeringsplatser. Här kryllar det av bilar och kunderna strömmar in och ut från affärerna.

En dam som kommer ut från butiken berättar att hon är överraskad över mängden kunder men konstaterar snabbt “alla behöver ju mat”.

Affärerna brukar också fungerar som samlingsplats för ungdomar men denna eftermiddag syns inte en enda ungdom.

I Söderkulla börjar jag med att stiga in i en av restaurangerna. Bakom disken hälsar personalen glatt i den annars helt tomma restaurangen.

Personalen berättar att de denna vecka endast haft en dryg tiondel av den normala mängden kunder. Istället för att komma och äta kommer kunder nu för att köpa hämtmat.

Jag fortsätter ut till mataffärernas parkeringsplatser. Precis som i Nickby verkar parkeringsplatserna vara det livligaste. Bilar kommer och går men fullt blir det aldrig.

Utanför en av mataffärerna står tre taxichaufförer och diskuterar. Enligt dem är det betydligt färre kunder än det brukar vara en fredagseftermiddag, då parkeringsplatserna vanligtvis är fulla med bilar.

Också i Söderkulla står busshållplatserna tomma men lite fler fotgängare tycks vara igång. Förbi mig passerar en man med rullator och två damer är ute och promenerar.

De som fortfarande lyser med sin frånvaro är ungdomarna. I hopp om att hitta några ungdomar besöker jag Sipoonlahden koulu. Här hittar jag dagens första och enda ungdomar.

Ner för en av ramp skejtar en kille och på långt håll hörs fotbollssparkar. Ute på fotbollsplanen ser jag den största samlingen den här eftermiddagen - ett tiotal killar som spelar fotboll.