Hoppa till huvudinnehåll

Strömsö

Sveriges yxdrottning Julia Kalthoff: "Jag har testat att hugga 100 hugg i en torr grankvist och sedan kollat på yxan med mikroskop"

Från 2020
Uppdaterad 27.03.2020 12:08.
En leende kvinna täljer med kniv.
Bildtext Julia Kalthoff brukar kallas Sveriges yxdrottning, själv brukar hon kalla sig yxmakare.
Bild: Yle / Carina Ahlskog

Med en uppmärksam blick granskar hon björkveden. Hon vrider och vänder på den ena klabben efter den andra. Så hittar hon en som fyller måtten och placerar den med van hand på huggkubben.

Julia Kalthoff är en av Sveriges främsta yxmakare och det finns ingen tvekan när hon sätter igång med att skala fram ett elegant skulpterat yxskaft ur en enkel björkklabb.

Det är skitigt, och det tycker jag är roligt

Nästa steg är att placera yxeggen på vedträet precis där hon vill att den ska klyvas. Hon håller yxan stadigt med vänster hand.

Med den högra svingar hon en grov träklubba med kraft mot yxhuvudet. Bang! Två gånger till och hon är igenom.

Den svenska yxmakaren Julia Kalthoff hugger till ett yxskaft.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

- Den här blir bra, säger hon när hon inspekterat de båda vedhalvorna och fortsätter att klyva till en fjärdedel av ursprungsklabben.

Saven tränger fram där yxan klyver träet. Kalthoff arbetar gärna med nyavverkad ved. Den är mjukare och lättare att jobba med, men i stället måste man vara varsam när man torkar det färdiga arbetet så det inte spricker.

Hittade passionen i smidet

Kalthoff var 19 år när hon gick sin första smideskurs. Då hade hon mest hållit på med textilt hantverk.

- Jag tänkte från början att jag kommer att gilla det. Man håller på med eld och det är skitigt och det tycker jag är roligt. Det är stor skillnad mot textil som är väldigt logiskt. Man kan ta en bit tyg och klippa itu det och sy ihop det. Det är inte så mystiskt.

Yxa utan skaft.
Bild: Yle / Carina Ahlskog

- Men med metall kan man ju inte ens tänka ut hur man gör. Man hettar ju upp stålet hur varmt som helst, 1200 grader och formar det med sin egen kropp till något som finns kvar i tusentals år, säger Kalthoff.

En huggkubbe med en täljyxa och ett halvfärdigt yxskaft.
Bildtext Julia Kalthoff tar modell av ett befintligt skaft när hon ritar ut profilen på skaftet.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Hon fick jobb på en yxsmedja där hon av olika omständigheter fick axla ledarskapet. Ett jobb som hon skötte så väl att hon fick ta emot priset kompassrosen av den svenska kungen.

Ville skapa den ultimata täljyxan

Julia Kalthoffs intresse för täljning växte och hon ville gå sina egna vägar. Hon började jobba hårt för att ta fram en egen yxa, en täljyxa.

Täljyxan har ett kortare skaft och eggen är längre och ofta lite rundad.

- Man använder den i en rundad rörelse och skär in i träet. Eggen är slipad precis som ett V. Så när man täljer kan man styra så man avverkar precis den del man vill, förklarar Julia Kalthoff.

Den svenska yxmakaren Julia Kalthoff hugger till ett yxskaft med en täljyxa.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Arbetet med yxskaftet fortsätter och Julia arbetar ut en rektangel genom om att hugga bort kärnvirket och barken. Kärnveden spricker lätt och därför vill hon använda ytterveden.

Metalldoktor hjälpte henne hitta rätt

Det är så nära vetenskap i slöjd man kan komma när Julia Kalthoff har produktutvecklat sin täljyxa.

Hon har bland annat jobbat med en av Norges duktigaste slöjdare, Beth Moen, för att ringa in hur ett bra yxskaft ska vara. Moen har fått testa flera prototyper, utvärdera, och Julia har justerat.

Lika långsam och ingående har processen att skapa det perfekta yxstålet varit. För att skapa ett stål som biter bra men som är tillräckligt hårt för att hålla skärpan.

Där har hon haft hjälp av den norska doktorn i metallurgi Fredrik Haakonsen som gett henne förslag på olika stål att testa. Och som hon testat.

Yxmakaren Julia Kalthoff fintäljer ett yxskaft med täljkniv.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

- Jag har till exempel testat att hugga 100 hugg i en torr grankvist och sedan kollat på yxan med mikroskop, berättar Kalthoff om processen.

För bra verktyg är en förutsättning för den som slöjdar mycket.

- Min motivation är att jag tycker så mycket om att tälja så jag vill att fler ska göra det. Då behöver ju de också en jättebra yxa.

Ibland är ett granskaft helt rätt

Julia fortsätter att hugga fram profilen på skaftet. På golvet växer spånhögarna och träflisorna flyger åt alla håll.

När hon är nöjd med formen tar hon fram täljkniven och täljer varsamt bort spåren efter yxans hugg. På femton minuter har hon ett nytt skaft i sin hand.

Yxor och andra verktyg för träslöjd utspridda på en trasmatta.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

- Ett skaft till en litet verktyg som täljyxan behöver inte vara så perfekt. Det stressas inte så mycket att det riskerar att gå sönder.

Någon kvist gör inte så mycket och man kan gärna vara lekfull och använda andra träslag än ask, som är det vanligaste.

Granen är mjuk och dämpar huggen, sedan kan man välja rönn eller körsbär för estetiken. Men yxan kommer att ha en plats också i framtiden.

Den svenska yxmakaren Julia Kalthoff hugger tillsammans med tv-programmet Strömsös programledare Elin Skagersten-Ström.
Bildtext Programvärd Elin Skagersten-Ström lärde sig tälja med yxa.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

- Jag tror att folk kommer att yxa mer och mer. Människor längtar efter någonting verkligt, att vara i träet och vara närvarande på ett helt annat sätt.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln