Finlandssvenska kommundirektörer blev besvikna efter regeringens besked: ”Vi behöver klara och konkreta stöd"

Permitteringar går inte att utesluta när intäkterna minskar på grund av coronaepidemin. Det säger flera kommundirektörer i Svenskfinland som Svenska Yle har pratat med. För dem var regeringens presskonferens på måndag en besvikelse och de saknar konkreta stödåtgärder från statens sida.

Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) rapporterade i dag på måndag om situationen i kommunerna och vilken hjälp de kan få för att klara coronaförpliktelserna.

Något kommunalt stödpaket har inte lanserats eftersom det är för svårt att bedöma och ge omedelbar hjälp. Paatero utesluter ändå inte ekonomiska stödåtgärder i framtiden.

Det varnas om permitteringar från Kommunförbundet och både statsminister Sanna Marin (SDP) och kommunminister Paatero vädjar till kommunerna att inte permittera sin personal.

– Det är självklart att vi inte kommer att hitta arbetsuppgifter till alla anställda som nu riskerar bli utan arbete under rådande förhållanden.
Vi har inget annat alternativ än att permittera en del av personalen, tyvärr, i sådana fall att vi inte hittar nya arbetsuppgifter till alla, säger Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta.

Bara en av nio kommuner utesluter permitteringar

Anneli Pahta är inte ensam om tankegångarna. Svenska Yle har talat med nio kommundirektörer i Svenskfinland och bara en utesluter permitteringar. Två av de främsta anledningarna är att många redan har röda siffror i bokslutet och de uteblivna intäkterna från barndagvården.

Ett exempel på det är den östnyländska kommunen Lappträsk. Enligt kommundirektör Tiina Heikka uppfyllde kommunen redan kriterierna för en kriskommun. Nu riskerar man att få ett budgetunderskott på 700 000 euro.

– Det är jättemycket för en liten kommun som Lappträsk, säger kommundirektör Tiina Heikka.

Som en preventiv åtgärd drar man nu åt svångremmen. Nu tillåts endast nödvändiga tjänster och kommunen samarbetsförhandlar. Heikka hoppas att ingen ska sägas upp, men permitteringar kan bli av.

– Hoppas att staten ser den här ekonomiska krisen i kommunerna också, säger Heikka.

"Vi behöver klara och konkreta stöd"

Lappträsk är ändå långt ifrån ensam.

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas är besviken över att förväntningarna om konkreta stödåtgärder till kommunerna uteblev under måndagens presskonferens.

– Vi behöver klara och konkreta stöd från statens sida för att undvika att kommunfältet på bred front måste gå in för permitteringar.

"Inga garantier för någonting"

Malax kommundirektör Jenny Malmsten hade också hoppats på tydliga besked från kommunministern.

– I det här skedet fick vi inga garantier för någonting eller konkreta förslag, så Malax försöker i första hand omstrukturera och flytta personal.

Hon utesluter inte permitteringar.

– Jag tror att vi måste hålla dörren öppen. Om det här pågår länge så är det möjligt att det är någonting vi måste vidta eller i alla fall inleda samarbetsförhandlingar.

En del kan få nya arbetsuppgifter i Hangö

Också Hangö stads ekonomi var illa trängd innan coronavirusepidemin och nu blir det värre, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell. En del av stadens intäkter försvann omedelbart när regeringen införde undantagstillstånd och bland annat stängde skolor.

– Vi får till exempel inte daghemsavgifter, avgifter från medborgarinstitutet och så vidare, säger Strandell.

Det finns också uteblivna intäkter som kommer att synas senare. Om många företag i Hangö måste lägga ner minskar också skatteinkomsterna.

Vissa jobb försvann då skolorna stängdes, lärarna jobbar på distans, men det finns personal som därför inte har jobb.

– Vi lagar tusen matportioner färre och ungdomsgårdarna stängdes, så bara en del av personalen behövs.

Vissa kan ändå få nya arbetsuppgifter.

– En del kan städa upp i knutarna, planera och göra sådant som man inte hunnit med. Vi kollar också om det finns personal som kan jobba inom vården, vi har redan överfört en del dit.

"Alla krafter går åt till att hantera förändringarna"

Med sina 1 850 anställda är Raseborg stad en stor arbetsgivare. De som arbetar inom social- och hälsovårdssektorn har fullt upp, medan det finns andra som inte har lika mycket att göra, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

Lärarna sköter skolundervisningen, men till exempel de anställda inom småbarnspedagogiken har färre barn att sköta.

– Vi har en beläggning på bara 25 procent i daghemmen. Om det fortsätter så här på daghemmen så kommer personalen inte att ha tillräckligt med jobb, men en del är utbildade inom social- och hälsovården så vi kartlägger nu vilka de är.

I Sjundeå poängterar kommundirektör Juha-Pekka Isotupa att det inte är läge att spara även om situationen är utmanande.

– Tyvärr har det här coronaviruset kommit så inpå huden, åtminstone i en så här liten kommun, att alla krafter går åt till att hantera förändringarna, konstaterar han.

Efter att länge ha kämpat med ett kumulativt underskott så har kommunen lyckats vända trenden. Isotupa hoppas att man lyckas hålla ekonomin på rätt köl, men i nuläget satsar Sjundeå på invånarnas och personalens säkerhet och välmående.

I Ingå säger kommundirektör Robert Nyman att kommunen inte har fattat några beslut om permitteringar.

– Vi diskuterar naturligtvis alla alternativ, men vi försöker nu omplacera folk och ta ut semestrar.

"Effekterna är jättestora"

Också Pargas stad har gått back under de senaste två åren. Årets budget såg ut att vara i balans, med det kan grusas snabbt när orosmolnen hopar sig.

– Vår tanke är att vi först försöker erbjuda alternativa jobb, och först sen, om man inte vill ta emot de här nya uppgifterna, eller helt enkelt inte hittar några möjliga ersättande jobb inom staden så kan permitteringar bli aktuella för de personerna, säger stadsdirektör Patrik Nygrén.

– En kostnadsökning i kombination med intäktsminskning, så är nog effekterna jättestora. Och då måste vi komma ihåg att vi nu redan nästa vecka försöker få ekonomin i balans gällande allt som skett innan coronaviruset fick sin framfart här. Det kommer också leda till betydande förändringar. Det är ett svårt läge.

Inget stödpaket lovas ännu i år av regeringen (än så länge), men troligtvis nog framtida stöd – hur ser du på det?

– Ur deras synvinkel kan jag förstå hur de tänker, men ur vår synvinkel är det svårt när vi jobbar med budgetår. Staten borde vara minst lika reaktiv gentemot kommunerna som gentemot andra grupper i samhället, utan att ställa dem mot varandra.

Vad förväntar ni er just nu av regeringen?

– Klarare direktiv och faktiska stödåtgärder så snabbt som möjligt helt enkelt, säger Nygrén.