Pandemin utlöste "ekonomisk kollaps utan motstycke" i euroområdet – men medlemsländerna oeniga kring verktyg mot krisen

Coronapandemin har utlöst en ekonomisk kollaps inom euroområdet som saknar motstycke, skriver analysbolaget IHS Markit. Bolagets månadsrapport påvisar ett större ras i ekonomin än det värsta som orsakades av finanskrisen år 2008, och det verkar råda oenighet om hur den ekonomiska skadan ska bekämpas.

De ekonomiska experternas och europeiska regeringarnas värsta farhågor om coronapandemins effekter ser ut att besannas.

När analysbolaget IHS Markit på tisdag släppte sin månatliga så kallade PMI-rapport var siffrorna nedslående.

Sedan bolaget började kartlägga euroområdets ekonomi har nedgången aldrig varit så stor eller så snabb som den var mellan den 24 februari och den 24 mars.

Siffrorna var till och med värre än de var som värst i början av år 2009, då finanskrisen på allvar nådde Europa.

På en skala från 0 till 100, där 50 betyder att den ekonomiska aktiviteten varken krymper eller växer, låg indexet i februarirapporten på 51,6. I marsrapporten ligger indexet på 31,4 – vilket är det lägsta någonsin.

En analytiker som kommenterade rapporten för nyhetsbyrån AFP sa att fallet är så stort "att det under normala förhållanden skulle avfärdas som ett räknefel i tabellerna".

IHS Markits index är inte officiell ekonomisk data, men har visat sig vara en god snabbindikator för hur ekonomier mår.

– De här siffrorna målar upp en bild av en ekonomi som helt har stannat av, sa en analytiker vid en stor europeisk bank till AFP.

Tjänster först, värst drabbade

Servicesektorn är den överlägset värst drabbade enligt IHS Markits siffror. Det är kanske inte så överraskande att begränsningar, karantäner, reseförbud och utegångsförbud slår till mot just servicesektorn.

Men sektorn ligger nu på en mycket lägre nivå än den gjorde under finanskrisens värsta månader.

Enligt IHS Markits chefsekonom Chris Williamson är övriga industrier på väg åt samma håll, bara inte lika snabbt.

– Mängden nya beställningar har sjunkit och försörjningskedjor har försämrats. Vi ser ett rekordstort ras i exporten inom och från euroområdet, då gränser stängs och det är svårare för varor och människor att röra sig, sa Williamson.

IHS Markits siffror tyder på att euroområdets ekonomi kan krympa med upp till tre procent på en månad, och att aprilrapporten kan se ännu värre ut.

– Det finns trots allt utrymme för en ännu sämre utveckling om regeringar tvingas ta till striktare åtgärder för att bekämpa viruset under de kommande månaderna, sa Williamson.

Hårt slag, men lång- eller kortvarigt?

Även om de flesta analytiker verkade vara eniga om att siffrorna tyder på ett katastrofalt ekonomiskt ras inom euroområdet, var många också av åsikten att skadan inte behöver bli långvarig.

Det avgörande är hur länge pandemin kräver strikta åtgärder som hämmar ekonomin och hur väl regeringar, eller euroområdet gemensamt, lyckas minimera skadan under tiden.

– Vi kan bara gissa hur djup den här skadan blir, sa en analytiker till AFP.

– Det avgörande för en snabb återhämtning blir om arbetslösheten kan hållas under kontroll och konkurser undvikas så långt som möjligt.

EU:s finansministrar ska senare på tisdag diskutera gemensamma åtgärder för att tackla krisen under en videokonferens.

Före mötet verkade det råda osämja gällande åtminstone ett möjligt verktyg, Europeiska stabilitetsmekanismen ESM.

ESM grundades efter finanskrisen för att sköta framtida nödlån eller lånegarantier, som de Grekland, Irland, Portugal och Spanien fick under finanskrisen.

Euroområdets regeringar verkar nu ha olika syn på hur mekanismen ska användas, och under vilka villkor.

Med eller utan villkor

Tanken inför videokonferensen var att samtliga, eller åtminstone de flesta, av euroområdets 19 medlemsländer skulle ansöka om kredit hos den 410 miljarder euro stora fonden.

Regeringarna skulle ändå inte lyfta krediterna, utan använda dem som en slags garanti för att kunna låna pengar på obligationsmarknaden.

Det skulle också möjliggöra att ECB träder in och köper upp obegränsade mängder obligationer av de länder som har ansökt om kredit hos ESM.

En beviljad kredit skulle ändå föra med sig hårda villkor som många länder helst skulle vara utan, bland annat strikt bevakning av ländernas skulder.

Bland annat Italien, Spanien och Grekland har därför krävt att krediterna från ESM ska göras villkorslösa.

Bland annat Tyskland, Finland och Nederländerna har motsatt sig förslaget.

– Jag skulle inte hålla andan i väntan på ett beslut ikväll, sa en EU-tjänsteman med insyn i processen till Reuters inför mötet.

– Diskussionerna har bara börjat och de vanliga misstänkta, södra och norra Europa, står på olika sidor gällande den bästa vägen framåt.

Tyskland verkade skeptisk till att ta i bruk ESM, men lovade solidaritet med resten av euroområdet.

– Det är viktigt med solidaritet i både ord och handling. Men vi vill inte upprepa en ideologisk skuggdebatt om vilka åtgärder som skulle ha varit bäst för fem eller tio år sedan, sa Tyskland ekonomiminister Peter Altmaier.

Källor: Reuters, AFP, AP