Raumovarvet går för högtryck – vid sidan av Kvarkenfärjan pågår ett mera hemlighetsfullt projekt

Nu ska vi bli lite småhemliga här en stund. Fartygsbyggaren RMC i Raumo har fått en beställning på fyra korvetter av försvarsmakten. Försäljningsdirektör Håkan Enlund lyfte lite grann på locket när det gäller de här örlogsfartygen som ska vara klara i slutet av detta decennium.

- Det är ett stort, spännande och utmanade jobb, säger försäljningsdirektör Håkan Enlund.

Fartygsbyggarna vid Raumovarvet har ända sedan 1980-talet levererat flera serier med örlogsfartyg för den finländska marinen.

För tillfället bygger RMC även Aurora Botnia, i folkmun kallad Kvarkenfärjan.

Största beställningen hittills av marinen

De fyra korvetterna är vad Enlund tror det största och mest utmanande projekt som marinen någonsin beställt.

Vart och ett av örlogsfartygen blir ca 115 meter långt och 16 meter brett.

- Det är frågan om en fullblodig korvett, berättar Enlund. Någon har rent av sagt att det skulle vara en liten fregatt, men det ska vi väl låta vara osagt.

"Multi-purpose", dvs Mångsysslande fartyg

Uppgiften för en korvett är i kristider att se till att sjöfarten till och från Finland fungerar.

Vidare har den bevaknings- och övervakningsuppgifter och är en s.k."multi purpose" lösning.

- Egentligen kan man säga att den klarar av alla uppdrag som förväntas av marina fartyg.

Många olika uppgifter för korvetterna

Från marinen vill man få fram, att korvetterna behövs för vårt nationella försvar. För att vi ska kunna avvärja attacker från havet.

Eemeli Peltonen på försvarsministeriet framhåller också att vi måste ha förmåga att förhindra intrång och att Finland behöver skydda sina havsförbindelser.

Dessutom bör vi ha förmåga att värna om stödet till våra myndigheter, och förmåga till internationellt bistånd och krishantering, avslutar Peltonen.

- Det här är viktigt med beaktande av vårt geopolitiska läge, och de är också utrustade på det sättet. Mera än så kan och får Enlund inte berätta.

Själva bevaknings- och övervakningssystemen, samt bestyckningen, alltså vapenarsenalen, hör inte till RMC's leveransomfång.

- Fundamenten och plattformar för bestyckningen bygger vi nog, säger Enlund.

Bestyckningen görs av leverantörerna

Bestyckningen är frågan om ett enormt integreringspussel. Huvudleverantören för vapensystemen kommer att göra sitt arbete inne på varvet i Raumo.

RMC ser då till att tillhandahålla den service som det kräver. Vad är då mest krävande och utmanande innan man kommer så långt att bestyckningen sätts på plats?

- Det är förstås att få allt att passa ihop och fungera. Inte bara fartyget i sig, och med allt som krävs där, utan vikten.

Den får inte vara något annat är precis vad den ska vara. Vikten ska prickas exakt rätt och balansen i skick.

Prislappen på de fyra örlogsfartygen ligger på ca 600 miljoner euro. När RMC räknar in hela summan för den färdiga bestyckningen landar hela projektet på modiga 1,3 miljarder euro. Sen tar det ett par år innan alla fyra korvetterna är färdigt bestyckade, och år 2028 träder de i tjänst.

Med andra ord, försvarsmaktens beställningar är väldigt viktiga för bolaget.

- Utan vidare, säger Håkan Enlund. Genom det här projektet kan vi fullfölja vår affärsstrategi.

RMC har två produktlinjer. De bygger dels fartyg för myndigheter och dels fartyg för civila, kommersiella intressen. Det vill säga mest passagerarfärjor.

RMC kallar sig hellre teknologihus än skeppsvarv

Hur mycket har tekniken gått framåt under de 40 åren som Håkan har arbetat i fartygsbyggarbranschen?

- Enormt säger han. Och det har varit ett av de stora glädjeämnena för mig i den här branschen.

Jag uppfattar att vi på RMC alltid månat om att ligga i framkant av teknologiutvecklingen. Egentligen skulle det vara mer korrekt att kalla oss ett teknologihus än ett traditionellt skeppsvarv.

Enlund avrundar med sina tankar om framtiden.

- Allt som har med digitalisering och automation har vi alltid haft fokus på, säger han.

Nästa skede blir att söka efter lösningar till att kunna driva fartygen fossilfritt.

- Den stora utmaningen är att hitta en fungerande ersättning för dieselolja, avslutar Håkan Enlund.