De nordiska länderna har väldigt olika sätt att hjälpa företag och anställda genom coronakrisen - vem som har valt rätt klarnar först efteråt

I Danmark betalar staten 75 procent av lönen under coronakrisen. Sveriges regering beslöt inledningsvis att stöda företagen med över 27 miljarder euro. I Finland handlar de största summorna om att garantera företagens lån.

Det är ändå mycket svårt att säga vilket land som har satsat mera på arbetsmarknaden under coronakrisen.

De olika nordiska länderna har mycket olika system. Dessutom är det svårt att jämföra klara beslut och politiska löften med varandra.

Det är sant att både Sverige och Danmark satsar storstilat på lönestöd.

Samtidigt saknar de ett sådant permitteringssystem som Finland och Norge har.

Finland har effektiverat sitt system under krisen.

Samarbetsförhandlingarna kan nu klaras av på fem dagar och den permitterade är från den första dagen berättigad till en arbetslöshetsersättning på i medeltal cirka 50 procent av lönen.

De pengarna kommer i huvudsak inte från statens kassa. Därför behöver inte staten i Finland gå in med ståtliga lönestöd.

- Det är arbetslöshetskassorna och sysselsättningsfonderna som bär den största ekonomiska bördan. De får ju sina pengar från avgifter som betalas av både arbetsgivarna och arbetstagarna, säger Pekka Ristelä, chef för internationella ärenden på Finlands fackförbunds centralorganisation FFC.

Det som särskiljer den finländska lösningen från de andra nordiska länderna är att arbetsmarknadsorganisationernas roll är allra starkast i Finland, säger Ristelä.

Visserligen bygger den danska modellen också på ett trepartssamarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och regeringen. Men det är ändå staten som bär en stor del av det ekonomiska ansvaret.

Norge: Permittering de luxe

Det nordiska land där stödet till företag och anställda påminner mest om Finland är Norge.

Norge har också ett permitteringssystem som nu under krisen har uppgraderats och förbättrats.

I Norge kan samarbetsförhandlingarna inför permitteringar nu skötas på två dagar. Efter det får den permitterade full lön under 20 dagar.

Därefter kan lågavlönade få arbetsmarknadsstöd på upp till 80 procent av lönen. För höginkomsttagare ersätter staten inte en lika stor andel av lönen.

Danmark: ad hoc permitteringssystem

Danmark hade inget permitteringssystem och hade därför inte reserverat pengar för permitteringar i arbetslöshetskassor.

Det är därför staten måste gå in med massivt lönestöd. Arbetsgivarna ska under krisen betala en fjärdedel av sina anställdas löner. Staten går in och betalar resten för lågavlönade, och en stor del för högavlönade.

Sverige: Inget permitteringssystem alls

I stället för permitteringar satsar Sverige på att förkorta arbetstiden. Både Tyskland och Österrike har ett liknande system.

- Den svenska regeringens modell går ut på att arbetstiden förkortas till 40 procent och lönen hålls vid 90 procent med hjälp av ersättningar från staten, säger Pekka Ristelä.

I olika branschvisa avtal har man definierat olika tröskelvärden där arbetstiden kan vara 40, 60 eller 80 procent och lönenivåerna varierar enligt detta. Alla lösningar innehåller ändå i någon mån statsstöd, säger han.

Också Sverige har takvärden för hur hög lönen får vara för att inkomsten inte ska sjunka under 90 procent. Höginkomsttagare får en lägre andel från staten.

Företagen drar nytta av Norges och Finlands modell

Trots att både Danmark och Sverige satsar imponerande summor på lönestöd måste alltså de danska och svenska företagen betala en fjärdedel av lönerna under krisen.

- Ur arbetsgivarnas synvinkel gör Finland mera för att snabbt lätta på det ekonomiska trycket. Det beror på att det finländska permitteringssystemet erbjuder en möjlighet för arbetsgivare att helt slippa sin plikt att betala ut lön, säger Pekka Ristelä.

Det finns två orsaker till att Finland kan erbjuda företagen en på detta sätt generösare lösning än Sverige och Danmark.

Den ena är att arbetslöshetsförsäkringssystemet fungerar som en buffert.

- Nu får det systemet bära en stor del av den börda som i andra nordiska länder bärs av staten. De pengar som nu tas ut ur systemet måste i framtiden samlas in med avgifter, säger Pekka Ristelä.

Finländska arbetstagare bär en större börda än i andra nordiska länder

Det andra som möjliggör permitteringarna är att arbetstagarnas inkomster i Finland sjunker mera än i andra nordiska länder.

- Arbetstagarna drar åt svångremmen för att bidra till att rädda så många arbetsplatser som möjligt under krisen. Tack vare det kan staten stöda företag effektivt trots att staten inte har råd att satsa lika mycket som andra rikare länder, säger Pekka Ristelä.

Enligt Ristelä kommer man först i efterskott att kunna se vilket system som har fungerat bäst.

- Vi har utgått från att det bästa för våra medlemmar var att man snabbt hittade lösningar som håller företagen i gång så att vi undviker konkurser och uppsägningar. Dessa lösningar var dessutom möjliga med snabb tidtabell med de system som Finland har.