Förgifta inte humlan och andra livsviktiga pollinerare – naturen fixar balansen

Sommar, sol och blommor hör ihop. Med dem kommer också de surrande insekterna. Måste vi också stå ut med bladlöss och alla världens småkryp?

Det är lätt att ta till bekämpningsmedel men det är samtidigt en björntjänst för trädgårdens nyttiga pollinerare. De tål inte gifter och lider nöd i så gott som hela världen.

Vi människor måste hjälpa dem. Det kan vi göra genom att låta naturen bekämpa skadedjuren helt själv.

Om du använder bekämpningsmedel i din trädgård, tänk en gång till innan du börjar spruta på växterna. Pollinerarna behöver nu skyddas.

Antalet insekter minskar drastiskt i hela världen I Finland är var femte av våra viktigaste pollinerare hotad.

Det är få som vill att dagfjärilarna försvinner från våra trädgårdar. Men om trädgårdsväxterna impregneras med bekämpningsmedel försvinner dagfjärilarna.

Våra livsviktiga pollinerare - bin, humlor och blomflugor försvinner också. Har vi inga pollinerare i våra trädgårdar blir vi till exempel utan äpplen, jordgubbar och tomater. Och många växter har svårt att fortplanta sig.

Dessutom är många av de irriterande småkrypen någon annans middag. Till exempel älskar blåmesen bladlöss och olika larver och sköter på det sättet om trädgården istället för oss.

Många fåglar runt om i världen är i kris eftersom det inte finns tillräckligt med insekter för dem att äta. Hussvalan och ladusvalan är två exempel som i Finland minskat med en tredjedel. Här har vi den tilltagande bebyggelsen, det intensiva jordbruket och skadedjursgifterna att tacka.

Medel som dödar och som i värsta fall leder till utrotning

En bra tumregel då det gäller att bekämpa skadedjur är att man inte tillför ämnen i naturen som inte har sitt ursprung från naturen. Med andra ord ska medel som är menade för inomhusbruk endast användas inomhus.

Fastän du använder flaskor och burkar från köksskåpen betyder det inte att de är ofarliga.

Många trädgårdstips rekommenderar tallsåpa, ättika eller salt och de är inte i sig självt farliga men de kan ändå fungera på samma sätt som gift. Det är halten som räknas.

Från historien vet vi att bekämpningsmedlens skadliga miljöeffekter kan uppdagas först efter några decennier.

Ett bra exempel är bekämpningsmedlet DDT som var vanligt på 1900-talet. Det var först på 1960-talet som forskare slog larm om vilka skador det effektiva medlet åstadkom.

När ett djur fick i sig DDT lagrades det i fettvävnaden. Det här gjorde att rovdjur högre upp i näringskedjan fick i sig alla gifter som alla deras byten konsumerat. DDT hindrade fåglar från att föröka sig och det misstänktes orsaka cancer.

På 2000-talet har världen vaknat till och upprörts av att så många bin försvinner. Massdöden bland bin är redan ett faktum i stora delar av världen.

En av de betydande orsakerna är att det inom jordbruket används bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider.

Neonikotinoider är ett växtskyddsmedel som används mot insekter. De används bland annat vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. Medlet har visat sig vara skadligt för pollinernas och fåglarnas tillväxt samt för deras orienteringsförmåga.

Trots att det inte finns lika starka medel i amatörträdgårdsmästarens sprayflaska sprider sig medlen längre än den egna gården. När en granne besprutar sina äppelträd på våren minskar också de surrande insekterna på gårdarna intill.

Det finns alltid någon som äter upp någon annan

En trädgård klarar sig allt som oftast utan bekämpningsmedel - naturen fixar det helt själv.

Skadedjursbekämpning handlar till stor del om att ha framförhållning. Rätt bevattning, växelbruk, olika insektsväxter och lockväxter hjälper ofta till att hålla objudna småkryp borta.

Det gäller också att kontrollera sina nerver. Tänk på bladlössen som lämnar tråkiga spår efter sig i trädgården då de suger näring ur växterna. Eller då bladlössen tillverkar ett enzym som gör att bladen rullar ihop sig eller blir klibbiga. Då är det inte så konstigt att man tar till sprayflaskan med bekämpningsmedel.

Naturen är ändå mer tålmodig än människan. Fastän det ser ut som att bladlössen tagit över i trädgården har balanseringen i själva verket redan börjat. Det märks bara inte genast.

Förr eller senare kommer blomflugans och nyckelpigornas larver. De mumsar på bladlössen med god aptit. För dem är bladlössen en delikatess. Det är många insekter som äter bladlöss, liksom blåmesen och andra småfåglar.

Ibland kan bladlössen ändå åstadkomma stor skada i trädgården och de måste åtgärdas. Då kan man spola de angripna växterna med kallt vatten, eftersom det kan få bladlössen att tappa taget och falla till marken. En vattenkanna med en blandning av antingen rabarbervatten eller nässelvatten fungerar också.

Förebyggande åtgärder som är miljövänliga och snälla mot pollinerarna är oftast också vänliga mot plånboken.

Vad om vi i sommar skulle vara lika vänliga mot getingarna som vi är mot våra tvåbenta gäster?

När de kommer på besök önskar vi dem välkomna och slår inte ihjäl dem. Vi chillar, tar det lugnt och låter naturen sköta sitt.

Den här artikeln är en del av Yles kampanj Rädda pollineraren. Kampanjen pågick 1.4–29.8.2020.

Det här är en svensk version av Anna-Kaisa Brenners artikel. Översättningen är gjord av Lone Widestam.