EU:s regeringschefer diskuterade coronakrisen - Italien och Spanien vill ha mer ekonomiskt stöd men de nordliga länderna avvaktar

Videokonferensen för EU-ländernas stats- och regeringschefer blev en utdragen affär. Frågan om hur den ekonomiska bördan av coronakrisen ska fördelas delar åsikter.

Italien, som drabbats värst av coronaviruset, efterlyser betydande ekonomiska satsningar från EU:s sida för att motverka en ekonomisk inbromsning.

Landet får stöd för sina krav av Spanien och flera andra sydliga EU-länder.

Bland annat vill man att euroländerna ska utfärda gemensamma värdepapper för att underlätta den ekonomiska sitsen för länder som drabbas av coronakrisen.

Möjligheten att aktivera euroområdets gemensamma krisfond ESM för ändamålet diskuterades också.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel sade efter konferensen att hon föredrar den nuvarande krisfonden framom nya ekonomiska instrument.

Nordliga länder avogt inställda

Nordliga medlemsländer som Tyskland, Nederländerna och Finland är avogt inställda till mer solidariskt ekonomiskt ansvar inom EU.

Man hänvisar till det massiva stödpaket som europeiska centralbanken ECB lanserade nyligen och det faktum att samtliga medlemsländer har tillgång till den fria lånemarknaden.

Det blev således ingen enighet mellan medlemsländerna om ekonomin.

Euroländernas finansministrar uppmanades att återkomma med lösningsförslag inom två veckor.

I ett gemensamt uttalande uppmanar Europeiska rådet Eurogruppen att "ta hänsyn till den exempellösa karaktären hos den chock som covid-19 innebär."

Hur ska man ta sig ur undantagstillståndet?

Stats- och regeringscheferna diskuterade även andra åtgärder i anslutning till coronaviruset.

Bland annat enades man om riktlinjer för att stoppa spridningen av viruset och se till att medicinsk utrustning kan transporteras fritt trots gränskontroller.

Man kommer också att samarbete för att hjälpa EU-medborgare som är strandsatta i länder utanför EU och som vill ta sig hem.

EU-ledarna diskuterade även vikten av en koordinerad strategi för att avsluta undantagsåtgärderna då det anses vara vetenskapligt befogat.

Företagen måste övervintra

Enligt kommissionsordföranden Ursula von der Leyen kräver en ekonomisk återhämtning efter krisen en exitstrategi.

- Vi måste koordinera våra åtgärder då vi vid en given tidpunkt vill återgå till det normala. Annars kommer vi att underminera effekterna av de tuffa åtgärder vi vidtagit, sade von der Leyen efter mötet.

Strategin ska vara vetenskapligt underbyggt och komma med förslag om när och hur man ska frångå exempelvis rekommendationerna om social distansering.

Enligt von der Leyen är det viktigt att företagen ska komma igång med sin verksamhet så snabbt som möjligt då läget tillåter det.

- Det finns välmående företag som måste överbrygga klyftan till tiden då ekonomin tar fart igen och beställningarna börjar strömma in. Till dess måste de övervintra.

Förhandlingar med Albanien och Nordmakedonien

EU-ledarna enades också om att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien.

Frågan var aktuellt redan under Finlands EU-ordförandeperiod före årsskiftet. Då stupade förslaget på motstånd från Frankrike, Nederländerna och Danmark.

I och med stats- och regeringschefernas beslut är vägen mot EU-medlemskap öppen för Albanien och Nordmakedonien.

EU för sedan tidigare förhandlingar med Serbien och Montenegro. Förhandlingar har även inletts med Turkiet, men de är lagda på is tillsvidare.