När Mannerheim skulle mördas - serie i Finlandssvenska krimpodden
General Gustaf Mannerheim var inte en nationalhjälte i allas ögon. Den 4 april 1920 försökte en grupp röda mörda den vite generalen.
Inbördeskriget har delat Finland i två läger. Bland förlorarna på den röda sidan finns en bitterhet och en revanschlystnad som ett mord på Mannerheim kanske kunde stilla.
Våren 1920 anländer tre män från Petrograd till Finland för att undanröja den vite generalen.
Lyssna på Mannerheim skall mördas, ett avsnitt av Finlandssvenska krimpodden
År 1919 har Carl Gustaf Mannerheim ingen formell makt i den unga republiken Finland. Han är en grå eminens som personifierar de vitas seger i inbördeskriget och i hemlighet drömmer om att störta de bolsjevistiska krafterna i Ryssland.
Mannerheims skuld
Trots ansatser till försoning framstår Mannerheim fortfarande som den vita härföraren som brutalt slog arbetarupproret och efter inbördeskriget skapade skyddskårerna får att upprätthålla makt och ordning i det ideologiskt delade Finland.
Mannerheim är den centralgestalt som på den röda sidan personifierar förtrycket och terrorn.
Han bär skulden för arkebuseringarna och de långa fängelsestraffen, anser många och drömmer i hemlighet om revansch.
Då vittnet hört sig för om resans uppsåt, hade svaranden förklarat att avsikten varit att ta general Mannerheim av daga.
Domstolsprotokoll, 1920
Men det finns några män i Petrograd som är beredda att gå ett steg längre och göra drömmarna till verklighet.
Det är frågan om ett gäng röda officerare som efter de tumultartade slutstriderna i Tammerfors år 1918 lyckats fly till Sovjet.
Tillbaka till Tammerfors
Dessa finska officerare vill se Mannerheim död och i hemlighet börjar de skissa på en plan som ska nå sin fullbordan den 4 april år 1920.
Mordet på Mannerheim ska ske i Tammerfors, staden som de så försmädligt tvingats fly ifrån två år tidigare.
Tidpunkten och platsen för mordförsöket har valts med omsorg. Ett mord på Mannerheim i den röda huvudstaden Tammerfors skulle sona många orättvisor och visa att arbetarnas hemstad inte låter sig kuvas.
Dessutom skulle de röda med ett mord på Mannerheim, förvandla årsdagen för de vitas intåg i Tammerfors, till en dag som för evigt kommer att bli ihågkommen som Mannerheims dödsdag.
Den röda hämnden
Utsikterna om ett maktskifte i Finland fungerar som drivkraft, liksom också erkänsla, pengar och personliga hämndmotiv.
Om Aleksander Weckman, Aleksanteri Suokas och Karl Salo lyckas i sitt uppsåt att mörda Mannerheim, blir de hjältar i Ryssland och Finland eventuellt en socialistisk stat.
Med förfalskade pass anländer Weckman, Suokas och Salo från Petrograd till Finland våren 1920. I Petrograd har de fått militär skolning i syfte att störta den borgerliga makten i Finland.
Männen är motiverade, målmedvetna och militärt drillade.
Aleksander Weckmans dödspatrull överväger att använda ett maskingevär under attentatet, men i den ryska hemliga polisens rapporter omnämns också bomber som ett alternativ att eliminera Mannerheim.
Märkligt nog faller valet på en oansenlig Colt med dålig träffsäkerhet. Men det är inte endast valet av vapen som sköts på ett amatörmässigt sätt.
Inför attentatet förfriskar sig herrarna rejält och drar långsticka om vem som ska utföra dådet, framgår det i ett domstolsprotokoll från hösten 1920.
Hur många som deltagit i lottdragningen var det inte tal om, men lotten hade fallit på Salo.
Domstolsprotokoll,1920
Ödets utsände
Vid lottdragningen gynnas Karl Salo, fast egentligen är det väl Mannerheim som kan skatta sig lycklig över att lotten fallit på den av de tre tilltänkta attentatsmännen som är minst motiverad.
Karl Salo vill inte bli en revolutionär martyr. Han saknar vilja och mod, men inför ödet måste han buga sig.
Han får inte heller göra sina kamrater besvikna, inte förråda revolutionen som ska återge röda makten i hans forna hemland.
De vitas segerparad med Mannerheim i spetsen har lockat tusentals människor ut på Tammerfors gator den 4 april år 1920.
En av dem är Karl Salo som utrustad med en Colt ska skriva om republikens historia.
Han banar sig genom folkmassorna, spanar efter Mannerheim som han är beordrad att skjuta.
Dokumenten är sparsmakade på detaljer, men spekulationerna tar vid där som sakuppgifter saknas.
Kanske har Karl Salo till slut tagit sig tillräckligt nära för att avfyra ett skott? Kanske han rentav höjer pistolen och siktar mot Mannerheim…
Vittnet förklarade även, att Weckman under ett besök anförtrott honom om att de inte fått någon utomstående hjälp och att de alla skulle fly efter att general Mannerheim mördats.
Domstolsprotokoll, 1920
I stället för att avfyra några skott mot Mannerheim verkar Karl Salo ha tvekat och tagit till flykten. Historien skrivs inte om den dagen och inte heller den nästföljande, då Karl Salo ges en ny chans att mörda Mannerheim.
Mer om Karl Salo och denna historias tragiska efterspel kan du ta del av i Svenska Yles krimpodd Mannerheim ska mördas - säsong 1 & 2.
' /%3E%3C/svg%3E)
