"Till och med en treåring vet att allas lika värde är skitsnack" - konkret arbete med empati behövs i arbetet för att motverka mobbning

Vi kan aldrig bli av med mobbning helt, för det är inbyggt i hur vi fungerar som människor. Men vi kan minska på det genom att bygga självkänsla och jobba med empatin, säger Mary Juusela som står bakom Lika Olika-metoden.

I huvudstadsregionens svenskspråkiga skolor varierar mängden mobbning mycket, visar Institutet för hälsa och välfärd THL:s skolhälsoenkät 2019. Hoplaxskolan är den skola där det förekommer mest, var åttonde elev i årskurs 4-5 berättar att de blivit mobbade minst en gång i veckan.

Hoplaxskolans rektor vill inte kommentera siffrorna för Yle Huvudstadsregionen.

Bland elever i årskurs 8-9 är det Åshöjdens grundskola, Grundskolan Norsen och Botby grundskola som har den största andelen elever som upplever mobbning.

Rektorn för Åshöjdens grundskola, Birgitta Ponthin, säger att statistiken redan i viss mån är föråldrad.

- Vi har diskuterat det redan före resultaten kom, det är saker som vi har rett ut. Så till viss del var vi medvetna om vissa saker och har tagit itu med dem. Just nu ser det bättre ut, säger Ponthin.

Åshöjden har också gjort en egen trivselenkät och där var resultaten mycket bättre. Enligt Ponthin upplever många elever att THL-enkätens frågor var svåra att förstå.

33 s

"Det sker nog mobbning också här, fastän det inte alltid syns" - i Mattliden är läget bättre än på andra håll i huvudstadsregionen - Spela upp på Arenan

Svensk metod sprider sig till i Finland

Många skolor i huvudstadsregionen jobbar enligt antimobbningsprogrammet Kiva skola, men det finns också andra metoder att jobba med när det gäller förebyggande av mobbning i skolor.

I Salo och Forssa har skolor börjat jobba med den svenska Lika Olika-metoden, och i mars var det meningen att också Grankulla skulle få besök av metodens skapare på rektorernas inbjudan. Besöket ställdes in på grund av coronapandemin, men Yle Huvudstadsregionen har talat med skaparen av metoden, Mary Juusela.

Lika Olika-metoden bygger på en studie som Juusela genomförde mellan åren 2003 och 2013. Under åren bodde hon hemma hos 700 slumpmässigt utvalda familjer, alla med erfarenhet av adoption. Metodens syfte är att förebygga diskriminering och utanförskap bland både barn, unga och vuxna.

- Jag brukar säga att metoden handlar om att ge ett körkort i att vara människa, säger Mary Juusela som står bakom metoden.

- Och allting börjar hemma vid köksbordet.

"Människan är ett flockdjur"

Lika Olika-metoden rör sig i det beteendevetenskapliga området med fokus på det mänskliga beteendet och psykologin. Grundförutsättningen, och en av slutsatserna som Juusela dragit i sin studie, är att människan är ett flockdjur, och för att vi ska kunna samverka utan friktion behöver vi sociala färdigheter.

Självledarskap, självkänsla, civilkurage och empati räknar Juusela upp som viktiga verktyg i arbetet mot diskriminering. Och att få öva på det praktiskt - för det räcker inte med en fin värdegrund om man inte kan omvandla den till praktik.

- Det finns en massa olika sätt att jobba med det: att bli bekant med sociala situationer i teorin och i praktiken, och att analysera erfarenheterna och gå igenom dem. Vi måste flytta oss från böckerna till vardagen, till livet där det pågår, så att det inte blir teoretiskt.

De är inte universallösningar - varken Kiva skola eller Lika Olika

Hur skiljer sig Lika Olika från andra liknande program eller metoder som syftar till att motverka mobbning och diskriminering? Vi har gjort det grundläggande jobbet först, säger Juusela och hänvisar till den studie hon genomförde åren 2003-2013.

Juusela är bekant med det finländska programmet Kiva skola som ett stort antal finska skolor anslutit sig till. Kiva skola har fått kritik bland annat för att man anser det är för lätt för skolor att gömma sig bakom programmet, eftersom det inte kräver något av skolorna.

Juusela anser att Kiva skola är bra och viktigt - men det måste fullföljas.

- Det man ska komma ihåg är att det aldrig finns någon metod eller program som kan göra jobbet åt oss. De är inte universallösningar, varken Kiva skola eller Lika Olika. Arbetet måste vara konstant.

"Alla kan bli mobbare" - mobbing är en del av det mänskliga beteendet

I början av året rapporterade Yle Huvudstadsregionen om ett allvarligt mobbningsfall i Kyrkslätt, där elever och familjer utsatts för våld och hot om våld. Fallet väckte åter frågan om varför det är så svårt att få bukt med mobbning i skolorna.

Juusela tror inte att det går att utrota mobbning helt, eftersom det är ett mänskligt beteende.

- Människor är sociala djur och det innebär att rädslan att hamna utanför alltid finns kvar. Det kommer aldrig att stå noll procent i mobbningsstatistiken, för det finns i oss, men det behöver inte stå 95 procent i statistiken utan man kan reducera det negativa bruset.

Att lämnas utanför skadar människor, vilket i sin tur kan skapa negativt beteende hos den som är utanför. Till exempel kan man själv ge sig på andra, eller sen vågar man stå emot mobbningen.

- Vem som helst kan bli en mobbare, konstaterar Juusela.

Bland huvudstadsregionens skolor klarar Mattlidens skola i Esbo sig bäst när det gäller den statistik som THL:s skolhälsoenkät redovisar. De fina siffrorna kan bero på en bra samhörighet i skolan, tror niorna Rebecka Johansson, Justus Sipilä, Daniela Wennström och Axel Berglund.

- Vi ordnar mycket program och försöker få det så att alla är trevliga med varandra, berättar Rebecka Johansson.

Alla fyra är noggranna med att poängtera att det, de fina siffrorna till trots, förekommer mobbning också i Mattliden.

- Det händer i alla skolor, även om det inte alltid syns, säger Daniela Wennström.

"Att alla är lika värda är skitsnack"

Medmänsklighet är kittet som håller ihop oss, säger Juusela. Hon talar om betydelsen av att få in hjärtat i arbetet mot utanförskap och diskriminering.

Man måste in i hjärtat på människor för att de ska vilja tänka annorlunda och börja ifrågasätta det de hört

Det handlar inte om att alla behöver tycka om varandra, men man måste kunna klara av att jobba tillsammans ändå.

- Om jag kommer och föreläser om att alla är lika värda… Ursäkta mitt fula språk, men det vet till och med en treåring att är skitsnack. Det finns så mycket de små barnen redan har hört hemma. Man måste in i hjärtat på människor för att de ska vilja tänka annorlunda och börja ifrågasätta det de hört.