Satu Hassi öppnar för mer gemensamt ansvar för euroländernas ekonomi: "Vi har inte sett något liknande sedan andra världskriget"

Stora utskottets ordförande, Satu Hassi (Gröna), vill inte utesluta att Finland skulle stöda någon form av gemensamma obligationer för euroländerna. Det är stora utskottet som politiskt bereder Finlands linje i många EU-frågor.

Frågan är politiskt explosiv och riskerar skapa djupa klyftor inom en valutaunion som nätt och jämt kommit över den traumatiserande finanskrisen som hotade slita sönder euroområdet för ett decennium sedan.

Även denna gång ser det ut som om Syd- och Nordeuropa befinner sig på kollisionskurs.

Medan Frankrike, Spanien och Italien hör till de länder som krävt att ansvaret till en större grad delas mellan länderna har Tyskland lett den koalition som torpederat kraven.

Olika linjer mellan partierna

Finland hör till de länder som stött Tysklands linje, men det råder inte fullständigt konsensus i frågan mellan regeringspartierna.

En av dem som är öppen för någon form av så kallade "coronaobligationer" är Satu Hassi.

- Själv skulle jag inte utesluta det, men jag förstår de politiker som är oroliga.

Hassi, som också varit medlem av Europaparlamentet, säger att vi nu upplever en situation som är helt exceptionell och att vi måste överväga metoder som inte under normala förhållanden skulle komma på fråga.

- Vi har inte sett något liknande sedan andra världskriget.

Själv tror hon att gemensamma obligationer kunde användas för klimatåtgärder, vilket både skulle stimulera ekonomin och gynna en ekologiskt hållbar utveckling.

Oro för slapp finanspolitik inom Centern

Finansminister Katri Kulmuni från Centern har tidigare meddelat att hon motsätter sig att euroländerna skulle öka på det gemensamma ansvaret för skulderna.

Finlands linje har länge varit att medlemsländerna själva ska ansvara för sin ekonomi. Inom Centern håller den här linjen fortfarande, säger riksdagsledamot Jouni Ovaska, som till årsskiftet var ordförande för intresseorganisationen Eurooppalainen Suomi.

- Själv tycker jag det inte är politiskt realistiskt att gå in för att öka den gemensamma bördan eller skapa mekanismer som skapar permanenta inkomstöverföringar.

Han betonar att viruset förstås berör alla, men säger att coronaepidemin inte får vara ett svepskäl för att sprida en alltför slapphänt politik över hela euroområdet.

Ovaska tror att man till exempel genom EU:s gemensamma sjuåriga budget kunde finna medel för vad han betecknar som en “exitstrategi” från krisläget.

Budgeten, som skulle utgöra cirka en procent av hela EU:s sammanlagda BNP, har inte blivit godkänd eftersom medlemsländerna inte funnit en gemensam melodi i frågan.