Gröna och svarta värderingar ställs mot varandra när ekonomin ska återhämta sig från coronachocken

"När den här tröstlösa och tragiska epidemin är över kan ekonomin återhämta sig med metoder som antingen försvårar eller underlättar lösandet av den ekologiska hållbarhetskrisen. Här finns en stor risk men också en möjlighet."

Det konstaterar Oras Tynkkynen, äldre rådgivare för koldioxidneutral cirkulär ekonomi, i Jubileumsfonden Sitras rapportHållbara återhämtningsåtgärder mot coronachocken.

För att lösa klimat- och miljökrisen behövs direkta och omfattande åtgärder som vi inte har råd att vänta med.

Nu har vi chansen att välja. Om vi agerar så att ekonomins hjul måste fås i rullning till vilket pris som helst, med lösningar som belastar miljön, går vi miste om nyttan av de tillfälliga utsläppsminskningar som coronakrisen gett upphov till.

Men om vi beslutar oss för att satsa på energilösningar med små utsläpp som sparar naturresurser, då kan det ge nytta även på längre sikt.

Vad görs med miljonerna?

Stater runt om i världen satsar miljoner och åter miljoner i stödpaket och ekonomisk återhämtning.

Om återhämtningen riktas till hållbara lösningar kan det betyda att vi tar oss upp ur den här krisen med bättre förutsättningar att svara på klimatuppvärmningen, den sjätte utrotningsvågen av djurlivet och på att naturresurserna är ändliga.

- Om vi nu satsar, inte på kolkraftverk, motorvägar och flygplatser utan i stället på järnvägar, vindkraftverk och laddningsnätverk för elbilar, så kan vi kan vi klara oss hur den här krisen på ett sätt som är bra för miljön, säger Tynkkynen.

Det är alltså inte pengarna som är problemet just nu, utan vad vi beslutar göra med dem.

Högre avdrag för grönare hem

Bland Sitras sju förslag finns bland annat sänkt skatt på arbete och ett förhöjt hushållsavdrag för energisanering i privata hushåll. Exempel på det är att byta oljeuppvärmningen till inhemsk förnybar energi.

Avdraget kunde höjas från nuvarande 40 procent och ersättningens belopp från nuvarande 2 250 euro.

Underskottet i budgeten kunde efter krisen ersättas genom höjda miljö- och konsumtionsskatter.

Det skulle leda till att det är mer ekonomiskt lockande att arbeta och på motsvarande sätt skulle det vara mindre ekonomiskt lockande att belasta miljön och att konsumera.

Vårt skattesystem skulle alltså uppmuntra till arbete och avskräcka från miljöbelastning.

Ett annat av Sitras förslag är konkurrensutsättning för att främja inhemsk förnybar energi.

Då investeringarna nu riskerar upphöra på grund av krisen kunde staten i flera omgångar konkurrensutsätta en utökning av elproduktionen, under villkoret att projekten kan genomföras snabbt.

En del av konkurrensutsättningen kunde bestå av projekt inom ny teknologi såsom havsbaserad vindkraft.

Recessionens effekt på oljepriset

När ekonomin krymper på grund av coronarestriktionerna minskar behovet av energi vilket leder till att bränslepriserna går ned.

Oljepriset är nu lägre än på mycket länge, av många olika orsaker, men även beroende på coronapandemin.

Det betyder att det är billigare att använda fossila bränslen. Krympande ekonomi gör också att priset på utsläppsrätter på EU-marknaden är lågt, vilket betyder att det är billigare att gynna energiformer som har höga utsläpp.

Men å andra sidan betyder det att det inte är lönsamt att investera i dyr oljeproduktion, till exempel i Arktis eller Amazonas regnskogar.

Där är oljeborrning så pass dyrt att det inte är lönsamt med nuvarande priser. Så fossila energiprojekt läggs på is som en följd av den här störningen på marknaden.

Svart eller grönt?

Inom återhämtningen finns alltså två ytterligheter med tanke på hur vi ska lösa hållbarhetskrisen.

I en svart återhämtning satsar man på kol och olja. I en grön återhämtning påskyndar man övergången till en klimatneutral cirkulär ekonomi.

Valet av väg som nu görs kan låsa utvecklingen i en viss riktning också på lång sikt.

Många av de hållbara lösningarna sparar pengar i det långa loppet, säger Tynkkynen, och tar som exempel ett gammal höghus som genomgår en energirenovering.

Det kostar till en början, men under de kommande åren sparar det i energikostnader och ger alltså besparingar.

Det samma gäller vindkraftsparker. Till en början är de stora investeringar, men sedan producerar de mycket billig el i årtionden.

Om vi i snabbare takt än i dag övergick till elbilar skulle det betyda att luften i våra städer blir renare och att vi får mindre trafikbuller.

I själva verket kan det visa sig att en grön återhämtning är bättre för ekonomin än en traditionell återhämtning av tung industri.

Enligt Tynkkynen finns det ett brett stöd för en grön återhämtning i Finland, men utmaningen är förståeligt nog att när man är mitt i en kris så måste man handla snabbt.

Och då kan det vara svårt att hålla andra perspektiv för ögonen än att våra företag ska klara de följande veckorna.

Dags att ta diskussionen

Om vi nu börjar den offentliga diskussionen och förbereder oss de kommande månaderna så är vi småningom i det läget att vi kan besluta om gröna återhämtningsåtgärder.

Liknande diskussioner om grön återhämtning förs också på andra håll i Europa. Det vi har lärt oss av coronakrisen är hur beroende världens länder är av varandra.

Vi kan inte lösa våra globala problem i enskilda länder. Det som händer i Kina inverkar på ett märkbart sätt på det som händer i Finland och tvärtom.

Den här i övrigt tröstlösa och tragiska epidemin är en påminnelse om varför vi behöver internationellt samarbete och att det lönar sig att lyssna på experterna.