Han avskydde löpning, nu springer Oscar maraton på under 2,5 timme

För några år sedan hade Oscar Holmström inte sprungit många kilometer i sitt liv. Nu är han topp tio i Finland.

- Uthållighetsträning har aldrig varit min grej, verkligen inte!

Oscar Holmström sitter hemma i sin lägenhet i Helsingfors. Solen går sakta ner över takåsarna och träden i parken utanför har små gröna knoppar. Det blev knappt någon vinter i år. För Oscar, som helst springer utomhus, har den snöfattiga säsongen varit en stor fördel.

- Jag springer varje dag, ofta två gånger. Då kan det bli en hel del, som mest 180 till 200 kilometer i veckan.

Om någon hade berättat det för honom för bara några år sedan hade han skrattat högt.

Träning hade aldrig betytt mer för Oscar än att han lagt ner lite tid på ett gympass då och då. Visst spelade han fotboll som barn men var aldrig särskilt bra på det. Cooper-testet under skoltiden beskriver han som “alldeles fruktansvärt”.

Så vad var det egentligen som hände?

Svaret är rätt alldagligt. Några vänner skulle springa maraton i Helsingfors 2016 och ville att Oscar skulle komma med. Det var en kul grej de gjorde tillsammans, men för Oscar betydde det också att en helt ny värld öppnade sig. Löpningens värld.

- Jag hade ingen aning om hur man skulle träna på bästa sätt men jag skaffade en träningsklocka och började jogga ett par gånger i veckan. Det visade sig vara väldigt beroendeframkallande.

Någon löptur i veckan blev sakteligen fler. Känslan av att bli bättre och orka mer fick Oscar att springa längre och längre. De sträckor som i början kändes helt övermäktiga sprang han snart med lätthet.

- Man måste komma över de där första veckorna när det känns som att man ska dö hela tiden.

Får starta med eliten

Den snabbaste finländska maratontiden under år 2019 var 2:18:33. När Oscar sprang Frankfurt marathon i oktober 2019 blev sluttiden 2:29:41.

Under fjolåret var han nionde bästa finländare internationellt. Ändå vill han absolut inte kalla sin något annat än en glad motionär.

- Löpning är min hobby. Jag är helt medveten om och fullständigt okej med att jag aldrig kommer bli ett proffs.

Ändå gjorde hans tid i Frankfurt att han numera får starta med eliten.

Främst är han förvånad över att det ens varit möjligt att bli så pass mycket bättre på så kort tid. I dag springer han maraton i en takt han knappt orkade hålla en kilometer när han började springa mer regelbundet 2017.

Jag startade av misstag alldeles för fort och tänkte på skoj att jag kan se hur länge jag orkar hålla den takten

― Oscar Holmström

- Först hade jag som mål att någon gång springa ett maraton på under tre timmar vilket är en jättebra tid. Jag tänkte att det kanske aldrig kommer lyckas.

I Stockholm 2017 gick han i mål på tiden 2:54:55.

I Amsterdam följande år satte han personbästa på 5 kilometer, 10 kilometer och halvmaraton under loppets gång.

- Jag startade av misstag alldeles för fort och tänkte på skoj att jag kan se hur länge jag orkar hålla den takten. Det brukar vara en riktigt dålig taktik, men konstigt nog gick det förvånansvärt bra.

I mål kom han på 2:43:21.

- Det var lite svårt för mig förstå. Jag trodde att under tre timmar redan var en snabbare tid än jag någon skulle klara av.

I fjol deltog Oscar i en idrottsmässa där han fick göra ett gentest som skulle avslöja vilka förutsättningar han har för att bli bra på idrott.

- Svaret blev att jag tyvärr har väldigt dåliga förutsättningar, klart sämre än medeltalet, säger Oscar med ett skratt.

- Det är ett ypperligt bevis på hur begränsade den här typen av test är. De ger inte en helhetsbild och ska tas med en stor nypa salt.

I dag är löpningen en självklar del av hans liv.

- Jag är morgonpigg och springer helst före jobbet. Oftast kring en timme vilket brukar bli omkring 15 km. På helgerna blir det en längre runda på 30 till 35 kilometer.

Men även om han tycker om att kunna mäta antal kilometer och tid är den utvecklingen inte det viktigaste för Oscar.

- Jag mår klart bättre sedan jag började springa. Jag har mycket mer energi, sover bättre och orkar koncentrera mig på ett helt annat sätt på jobbet. Det är en klar skillnad och också den absolut främsta orsaken till att jag fortsätter.

Oscar hoppas på att någon dag kunna springa ett maraton på under 2 timmar och 20 minuter, men är väl medveten om att de där sista minuterna är en stor utmaning.

En utmaning han gärna antar, men inte till vilket pris som helst.

- Jag vill inte leva som en isolerad munk och träna dag ut och dag in. Jag skulle aldrig välja bort ett socialt liv. Det här är en hobby som går på resten av livets villkor.

Därför tycker han också om att göra maratonresorna till något mer än bara ett lopp.

- Vi är ofta ett kompisgäng som åker på en weekendresa då vi hittar ett passligt lopp. Det är jätteroligt och absolut inte seriöst på något sätt. Och så får vi äta och dricka gott och kalla det för kolhydratladdning.

Oscars viktigaste lärdom sedan han började springa är att det ska vara enkelt och roligt, för det är då man fortsätter göra det även om det kommer motiga rundor ibland.

- Löpning är inte en komplicerad sport. Om man vill bli bättre på att springa så måste man springa mera, det är inte svårare än så. Utveckling tar tid. För att orka hålla på i längden så måste man tycka att det är roligt, annars funkar det ju inte.

Vi avrundar intervjun och Oscar börjar förbereda sig för kvällsrundan.

Maratonloppen han egentligen skulle ha deltagit i under våren är inställda på grund av coronaviruset, men så länge Finland inte inför något utegångsförbud tänker Oscar fortsätta springa.

- Om det blir lockdown måste jag kanske installera en löpmatta på balkongen, annars blir jag galen!

Hörde du om fransmannen som sprang ett maraton på sin balkong?

- Ja, min flickvän visade det för mig och sa att det kunde ha varit jag. Hon har nog rätt.